- Trafik
- NTM-centralens uppgifter om trafik
- Offentlig persontrafik
- Servicenivå
- Upphandling av kollektivtrafik
- Aktuell information om trafiken
- Statsbidrag
- Statistik och rapporter
- Ensamrätt
- Hållplatser
- Vägunderhåll
- Gång och cykling
- Underhåll av gång- och cykelvägar
- Förbättring av förhållandena för fotgängare och cyklister
- Gång- och cykeltrafiken främjas i vardagen och vid resor
- Trafiksystemarbete
- Trafiksäkerhet
- Trafikens kundservice
- Tillstånd och uttalande
- Specialtransporter
- Aktuellt
- Erikoiskuljetusapuri
- Behov av specialtransporttillstånd
- Behandling av ansökningar
- Lastning ock märkningar
- Trafikdirigering
- Avgifter och giltighetstider för tillstånd
- Trafik
- Förkörsrätt till skärgårdsfärjorna
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Anmälningsförfarande, el och tele
- Bakgrundsmaterial för förutredningar
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Undantagslov för landsvägar under menförestid
- Utlåtanden om hörande av granne
- Trafikdirigeringsplaner
- Anslutningar
- Ansökan om tillstånd för transportsträckor som körs med vinterrallydäck i samband med vinterrallytävlingar
- Byggande på skydds- och frisiktsområde
- Försäljningsverksamhet invid landsvägar
- Skyltar och reklamer
- Informationsmärken
- Reklam invid vägar
- Tillfälliga informationsmärken
- Valreklam vid landsvägen
- Andra vägvisare
- Skyltar och reklamer
- Evenemang på vägområde
- Tillfällig avstängning av väg
- Arbetstillstånd för arbete på vägområde
- Vatten- och avloppsledningar
- Flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Skärgårdstrafik
- Planering och byggande av vägar
- Traditionsarbete
- Museivägar
- Fagerviksvägen
- Huovintie
- Peräkunnantie
- Kuortti
- Magneettimäki
- Vanhalinnantie
- Tusby Strandväg
- Koivisto bygdeväg
- Museibroar
- Vägunderhållets långa historia
- Hjälp Mobilia att komplettera uppgifterna
- Kontaktpersoner
- Trafikverkets föregångare
- Vanliga frågor
- Skadeersättningar
- Statsbidrag för enskilda vägar
Förbättring av förhållandena för fotgängare och cyklister
Reparation av beläggning på gång- och cykelvägar
Nya skyltar och ny utrustning
Statens äger sammanlagt cirka 6 000 kilometer gång- och cykelvägar. NTM-centralerna ansvarar för utvecklingen av det statsägda gång- och cykelnätet under ledning av Trafikledsverket. I enlighet med det riksomfattande programmet för främjande av gång och cykling bör man i valet av trafikledsprojekt allt mer betona att fördelningen av färdsätten ska bli hållbar.
Byggandet av en gång- och cykelväg eller någon annan lösning som förbättrar förhållandena för gång- och cykeltrafiken kan genomföras så att det vid den befintliga vägen byggs en gång- och cykelväg eller vidtas någon annan åtgärd som förbättrar förhållandena för gång- och cykeltrafiken.
En ny gång- och cykelväg kan också byggas som en del av byggandet av en ny landsväg eller längre bort från landsvägen bland annat på grund av bättre utjämning, bättre bottenbyggnadsförhållanden eller kortare sträcka. På gång- och cykelvägar med ett stort antal användare kan förhållandena förbättras till exempel genom att separera trafikantgrupper eller bredda den nuvarande leden.
Förhållandena för gång och cykling kan också förbättras genom en byvägslösning. På byvägar har endast en körbana reserverats för bilar och på bägge sida av vägen finns bredare vägrenar än vanligt.
Nya behov av gång- och cykelvägar har identifierats och många av dem är kända. Årligen kan man dock bygga endast några nya gång- och cykelvägar. Under de senaste åren har nya trafikleder genomförts som en del av betydande investeringsprojekt för huvudvägarna. Dessutom har gång- och cykelvägar byggts i samarbete med kommunerna så att kommunernas finansieringsandel ofta har varit betydande.
Du kan föreslå en ny gång- och cykelväg i Responskanalen i Trafikens Kundservice. Testa dock möjligheten att genomföra ett eget utvecklingsförslag med hjälp av NTM-centralens förslagshjälp (på finska) innan du lämnar in förslaget. Alla åtgärder kan inte genomföras.
Reparation av beläggning på gång- och cykelvägar
Beläggningen på gång- och cykelvägarna iståndsätts årligen enligt behov och resurser som beläggningsentreprenader beställda av de lokala NTM-centralerna. Vid bedömningen av beläggningsbehovet beaktas gång- och cykelvägens skick som en del av området som helhet.
När man väljer leder till beläggningsprogrammet är vikten större på sådana leder som har en betydande förbindelsesträcka. Ledens användningsgrad och till exempel eventuell cykling till arbetet beaktas vid valet till beläggningsprogrammet. Dessutom repareras gång- och cykelvägar enligt behov.
Gång- och cykelvägarnas beläggningsobjekt kan granskas på Trafikledsverkets projektkarta. Beläggningsobjekten uppdateras på kartan allteftersom sommarens planer för beläggningsentreprenaderna preciseras. Dessutom kan du kontrollera pågående vägarbeten i Fintraffics tjänst Trafikläget.
Nya skyltar och ny utrustning
Den nya vägtrafiklagen har infört nya skyltar för cykeltrafik. Vägvisarna och skyltarna är informations- och avståndstavlor samt traditionella skyltar som är bekanta för biltrafiken. Dessutom används olika kännetecken på vägvisarna och skyltarna.
Orienteringstävla för cykeltrafik
På cykelvägarna före de viktigaste korsningarna kan man använda en informationstavla för cyklar, med hjälp av vilken en cyklist som närmar sig anslutningsområdet kan få förhandsinformation om vart man kommer från nästa korsning. Informationstavlan för cyklar kan också användas till exempel för att med ett nummer styra till en guidad rutt eller till en EuroVelo-rutt.
Avståndstavla för cykeltrafik
Avståndstavlan för cyklar används för att berätta avstånden till följande objekt framför.
Ortnamn för cykeltrafik
Platsbeteckningsskylten för cyklar visar att man har anlänt till ett objekt eller område.
Vägvisare för cykeltrafik och gångtrafik
Dessutom kan bekanta vägvisare användas som skyltar för cyklar. Som skylt för gångtrafiken kan man använda till exempel vägvisaren för fotgängare.
Bilder: Trafikledsverket.
Den lokala NTM-centralen ansvarar för planeringen, genomförandet och underhållet av vägvisarna för cykeltrafik i landsvägsnätet, och i gatunätet är ansvaret kommunens. Vägvisningen för cykeltrafik planeras och genomförs i allmänhet i samarbete mellan den lokala NTM-centralen och kommunerna i området. Skyltning för regionala turistleder kan också utarbetas och genomföras av andra aktörer, till exempel föreningar i samarbete med kommunerna. Även då deltar NTM-centralen i arbetet vad gäller statens trafikleder.
Man samarbetar också med andra aktörer. Om en cyklist visas till exempel till en privat väg, kommer man överens om saken med väglaget. Om en cyklist visas till exempel till ett ban- eller stationsområde, kommer man överens om saken med Trafikledsverket och, om det är fråga om en privat spåranläggning, med förvaltaren av den privata spåranläggningen.
Staten stöder främjandet av kommunernas gång och cykling till exempel med statsunderstöd som delas ut till kommunerna och som används bland annat för att bygga eller förbättra trafikleder och deras utrustning och cykelparkering.
Regional information
Jalankulun ja pyöräilyn olosuhteiden parantaminen - Varsinais-Suomi ja Satakunta
(Varsinais-Suomen ELY-keskus vastaa liikenneasioista myös Satakunnan alueella)
Varsinais-Suomen ELY-keskuksen alueella on jalankulku- ja pyöräilyväyliä yhteensä n. 900 kilometriä. Uusien jalankulku- ja pyöräilyväylien tarpeita on silti tunnistettu paljon. Tien pientareet ovat monin paikoin kapeita ja pyöräily pientareilla koetaan turvattomaksi.
Pientareiden leventäminen ei yleensä ole mahdollista, sillä se maksaa lähes yhtä paljon kuin uuden jalankulku- ja pyöräilyväylän rakentaminen. Se edellyttää useimmiten maanlunastusta, tiesuunnitelman laatimista ja uuden tiepohjan rakentamista. Ratkaisuna pientareen leventäminen ei myöskään ole yhtä turvallinen kuin erillinen jalankulku- ja pyöräilyväylä. Kävelyn ja pyöräilyn olosuhteita voidaan parantaa myös kylätieratkaisulla tietyissä liikenneympäristöissä. Kylätiet ovat Suomessa suhteellisen uusi tietyyppi, eikä niitä ole vielä toteutettu kovin paljon. Kylätie voidaan rakentaa, kun halutaan parantaa kävelyn ja pyöräilyn olosuhteita ilman, että rakennetaan erillistä jalankulku- ja pyöräilyväylää.
Jalankulun ja pyöräilyn olosuhteita parannetaan myös päällystämällä uudelleen huonokuntoisia jalankulku- ja pyöräilyväyliä. Vuosittain jalankulku- ja pyöräilyväyliä päällystetään n. 10–30 km. Kohteet valitaan kunnon ja asiakaspalautteiden perusteella.
Kaupunkiseuduilla pyöräilyn houkuttelevuutta on lisätty myös mm. rakentamalla pyöräparkkeja linja-autopysäkkien yhteyteen, pyöräilyn odotuskaide liikennevaloliittymiin, opastamalla pääpyöräilyreittejä sekä eriyttämällä jalankulku ja pyöräily toisistaan kaistamerkinnöillä. Pyörälaskureiden avulla seurataan keskeisten pyöräilyreittien liikkujamääriä.
Saariston Rengastielle on myös rakennettu pyörähuoltopisteitä. Pikahuoltopisteissä on mahdollista nostaa pyörä telineelle huollon ajaksi ja sieltä löytyvät yleisimmät pyörän huollossa tarvittavat työkalut ja jalkapumppu. Rengastielle on myös asennettu infotaulut, joissa muistutetaan muut liikennemuodot huomioivasta turvallisesta ajotavasta.
Kestäviä liikkumismuotoja tukevia toimenpiteitä pidetään tärkeänä, mutta ELY-keskuksella ei ole ollut viime vuosina juuri lainkaan rahoitusta uusien investointien toteuttamiseen ja nykyistenkin tierakenteiden ylläpidosta on jouduttu tinkimään. Jonossa on paljon toteutusta odottavia uusia jalankulku- ja pyöräilyteitä. Viime vuosina uusia jalankulku- ja pyöräilyväyliä on rakennettu enimmäkseen joko erillisrahoituksen turvin tai kuntien kanssa yhteistyössä siten, että kuntien rahoitusosuus on usein ollut merkittävä. Turun kaupunkiseudulla on voitu viime vuosina toteuttaa MAL-ohjelman puitteissa paljon erilaisia kestävää liikkumista tukevia parannustoimenpiteitä. Uusien jalankulku- ja pyöräilyväylien rakentamisessa onkin suurta vuosittaista vaihtelua. Vuosittain Varsinais-Suomen ELY-keskuksen alueelle rakennetaan n. 3–10 km uutta jalankulku- ja pyöräilyväylää.

Mikä on kylätie?
Kylätie voidaan rakentaa, kun halutaan parantaa kävelyn ja pyöräilyn olosuhteita ilman, että rakennetaan uutta väylää. Kylätiellä autoille on varattu normaalia kapeampi ajorata ja tien molemmilla puolilla on tavallista leveämmät pientareet. Kylätiellä moottoriajoneuvoilla ajetaan tien keskellä. Pyöräliikenne ja jalankulkijat käyttävät tien piennarta. Kohtaamistilanteessa autot väistävät tilapäisesti pientareelle. Kyläteistä ei ole sitä osoittavaa liikennemerkkiä, vaan tie osoitetaan ajoratamaalauksin ja mahdollisesti erillisellä opastetaululla. Kylätie on kustannustehokas tapa parantaa kävelyn ja pyöräliikenteen olosuhteita. Suurimmat kustannukset kyläteiden perustamisesta aiheutuu, kun tie useimmiten päällystetään uudelleen ennen kylätien tiemerkintöjen tekoa.
Kylätie voidaan rakentaa vähäliikenteisille tai keskivilkkaille teille. Kylätieksi soveltuvalla tiellä pitää olla koko tiejaksolla riittävä näkyvyys, jotta vastaantulevat ajoneuvot havaitaan ajoissa. Kylätien maksiminopeusrajoitus on 50 km/h. Joissain tapauksissa voidaan harkita nykyisen nopeusrajoituksen laskua kylätien perustamiseksi, jos muut kylätien kriteerit täyttyvät. Kylätietä ei voi toteuttaa sorateille, koska sen perustaminen edellyttää ajoratamaalausten tekoa. Kylätien liikenneympäristöön liittyvät kriteerit eivät yleensä täyty myöskään vähäliikenteisillä teillä, joilla on yleisnopeusrajoitus 80 km/h.
Salossa Mathildedahlissa on Varsinais-Suomen ELY-keskuksen alueen ensimmäinen kylätie. Kylätiejärjestelyssä Bremerintien ja Tullintien liikennejärjestelyitä on muutettu 1,3 km matkalta. Ajoradan keskeltä on varattu moottoriajoneuvoliikenteelle kaksisuuntainen 3 metriä leveä kaista, jonka molemmin puolin on varattu noin 1,5 metriä leveät tilat ensisijaisesti jalankulkijoiden ja pyöräliikenteen käyttöön. Moottoriajoneuvojen kohtaaminen tapahtuu osittain reuna-alueiden kautta. Samalla tien nopeusrajoitus on laskettu 30 km:iin/h.
Varsinais-Suomen ELY-keskus on laatinut selvityksen kylätieksi soveltuvista kohteista Varsinais-Suomen ja Satakunnan alueella. Selvitykseen on valittu kohteita mm. tievalaistuksen, päällysteen leveyden, tien liikennemäärän, nopeusrajoituksen ja mutkaisuuden sekä jalankulku- ja pyöräilypotentiaalin perusteella. Selvitykseen kysyttiin myös kuntien ehdotuksia kylätiekohteiksi. Selvityksessä on tarkasteltu potentiaalisia kohteita liikennetietojen pohjalta. Kohteiden toteutuskelpoisuutta pitääkin selvittää vielä tarkemmin ennen kohdekohtaisen toteutussuunnitelman laatimista. Muutamasta kohteesta tehtiin jo selvityksessä maastotarkastelu ja varmistettiin kohteiden toteutuskelpoisuus.
Kyläteiden toteuttamismahdollisuudet Varsinais-Suomen ELY-keskuksen toimialueella 2023 (pdf)

Pyöräliikenteen opastaminen
Uusia pyöräliikenteen opasteita on viime vuosina suunniteltu ja otettu käyttöön eri puolilla Varsinais-Suomen ELY-keskuksen aluetta ja opastushankkeita on käynnissä edelleen. Opastuksia on toteutettu kahden tyyppisille reiteille: kaupunkiseutujen pääpyöräilyreiteille sekä pyörämatkailureiteille. Osittain nämä reitit kulkevat samoilla väylillä.
Pääpyöräilyreittien opastuksia on toteutettu Turun ja Porin kaupunkiseuduille
Turussa on nimetty 12 seudullista pääpyöräilyreittiä, jotka kulkevat säteittäisesti Turusta ympäryskuntiin ja takaisin (alla olevassa liittessä merkitty punaisella). Lisäksi on kolme kehämäistä pääpyöräilyreittiä (alla olevassa liittessä merkitty sinisellä), joiden päätepiste ei sijaitse Turun keskustassa.
Turun seudun pääpyöräilyreitit (pdf)
Porin seudun pääpyöräilyreitit (pdf)
Kukin reitti on merkitty ko. reitin opasteisiin punaisella ympyrällä, jonka keskellä on valkoinen reitin numero. Numeroa seuraamalla pysyy opastetulla reitillä. Katkokehyksellä oleva numerotunnus opastaa kyseiselle reitille, samaan tapaan kuin maanteiden numerotunnuksissakin. Pääpyöräilyreittien lisäksi reittien varrella on opastettu tärkeimpiin sivusuuntien kohteisiin.
Turussa opastus on suunniteltu jo kaikille reiteille ja viimeisten reittien osalta toteutus tapahtui vuoden 2023 aikana. Vuonna 2023 toteutettiin reitit 3, 5-8, 23 ja loppuosat reiteistä 21 ja 11. Aivan Turun keskustan opastus suunnitellaan ja toteutetaan myöhemmin Turun kaupungin toimesta.
Porin seudulla pääpyöräilyreittejä on nimetty yhteensä seitsemän säteittäistä reittiä ja yksi kehämäinen reitti. Porin seudun reiteistä on toteutettu jo reitit 1-3, 7 ja alkuosa reitistä 6. Reittien 4-6 ja 21 toteutussuunnittelu tehdään vuoden 2023 aikana, mutta toteutusvuodesta ei vielä ole varmuutta.
Seudullisten pääpyöräilyreittien lisäksi uusilla opasteilla on opastettu pyörämatkailureittejä
Varsinais-Suomen ELY-keskuksen halki kulkee EuroVelo 10 -pyörämatkailureitti, joka kuuluu Euroopan laajuiseen pyörämatkailureittien verkostoon. EuroVelo 10 -reitti kiertää Itämeren rantojen läheisyydestä. EuroVelo 10 -reitti on jo opastettu Turusta pääkaupunkiseudulle ja vuoden 2023 aikana toteutuu opastus Turusta Vaasaan saakka. EuroVelo 10 -pyörämatkailureitti löytyy kartalla Bikeland.fi-sivustolta.
Toinen ELY-keskuksen opastushankkeena oleva pyörämatkailureitti löytyy Turun seudulta: Saariston rengasteiden kokonaisuus. Pieni rengastie sai uudet pyöräilyopasteet kesällä 2021. Opasteissa tuttu Saariston rengastien logo johdattaa pyöräilijää reitillä eteenpäin. Saariston rengastien osalta opastuksen tarve on tunnistettu, mutta sen suunnittelusta ja toteutuksesta ei ole vielä tarkempia tietoja.
Lisäksi kunnat ovat suunnitelleet ja opastaneet paikallisia pyörämatkailureittejä, joista osa näkyy jo Pyörämatkailukeskuksen ylläpitämällä Bikeland.fi-sivustolla.
Varsinais-Suomen ja Satakunnan alueella on jo toteutettu tai suunniteltu seuraavien pyörämatkailureittien opastamista pyöräliikenteen opasteilla:







- Senast ändrad
- 2024-02-01
Trafikens kundservice
- Responskanalen (Sök information, ge respons, fråga om råd)
- Chatservicen mån-fre kl. 9-15
- Kundservice 0295 020 600 mån-fre kl. 9-15, rådgivning och respons (lna/mta)
-
E-post: trafikens.kundservice(at)ntm-centralen.fi
Vägtrafikantlinjen 0200 2100
- Meddelanden om vägnätets skick och problem i trafiken (öppen 24 h, lna/mta)
Uppdaterad: 08.01.2025