- Trafik
- NTM-centralens uppgifter om trafik
- Offentlig persontrafik
- Servicenivå
- Upphandling av kollektivtrafik
- Aktuell information om trafiken
- Statsbidrag
- Statistik och rapporter
- Ensamrätt
- Hållplatser
- Vägunderhåll
- Gång och cykling
- Underhåll av gång- och cykelvägar
- Förbättring av förhållandena för fotgängare och cyklister
- Gång- och cykeltrafiken främjas i vardagen och vid resor
- Trafiksystemarbete
- Trafiksäkerhet
- Trafikens kundservice
- Tillstånd och uttalande
- Specialtransporter
- Aktuellt
- Erikoiskuljetusapuri
- Behov av specialtransporttillstånd
- Behandling av ansökningar
- Lastning ock märkningar
- Trafikdirigering
- Avgifter och giltighetstider för tillstånd
- Trafik
- Förkörsrätt till skärgårdsfärjorna
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Anmälningsförfarande, el och tele
- Bakgrundsmaterial för förutredningar
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Undantagslov för landsvägar under menförestid
- Utlåtanden om hörande av granne
- Trafikdirigeringsplaner
- Anslutningar
- Ansökan om tillstånd för transportsträckor som körs med vinterrallydäck i samband med vinterrallytävlingar
- Byggande på skydds- och frisiktsområde
- Försäljningsverksamhet invid landsvägar
- Skyltar och reklamer
- Informationsmärken
- Reklam invid vägar
- Tillfälliga informationsmärken
- Valreklam vid landsvägen
- Andra vägvisare
- Skyltar och reklamer
- Evenemang på vägområde
- Tillfällig avstängning av väg
- Arbetstillstånd för arbete på vägområde
- Vatten- och avloppsledningar
- Flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Skärgårdstrafik
- Planering och byggande av vägar
- Traditionsarbete
- Museivägar
- Fagerviksvägen
- Huovintie
- Peräkunnantie
- Kuortti
- Magneettimäki
- Vanhalinnantie
- Tusby Strandväg
- Koivisto bygdeväg
- Museibroar
- Vägunderhållets långa historia
- Hjälp Mobilia att komplettera uppgifterna
- Kontaktpersoner
- Trafikverkets föregångare
- Vanliga frågor
- Skadeersättningar
- Statsbidrag för enskilda vägar
Belagda vägar
Till underhållet av beläggningen hör förnyelse och ytbehandling av beläggningen samt lappning av fåror, hål och sprickor. I samband med beläggningsarbetet kan man även göra en grundrenovering av vägkonstruktionen.
Det finns ungefär 50 000 km permanentbelagda landsvägar i Finland, vilket motsvarar 65 procent av alla landsvägar. Klimatet, tung trafik och dubbdäck sliter på vägytan, och en ansenlig del av beläggningarna behöver förnyas. På grund av de knappa anslagen kan endast en del av de vägar som är i dåligt skick få ny beläggning under ett år. Enligt de nationella riktlinjerna riktas åtgärderna i första hand till huvudvägarna, medan beläggningsskador på andra vägar sköts genom lappning.
Vid beläggningen tillämpas vanligen en metod där den gamla beläggningen utnyttjas för att tillverka ny beläggning. På så sätt sparar man materialkostnader och anslagen räcker till för att reparera fler objekt.
Beläggningsarbeten utförs sommartid, från maj till oktober. Beläggningsprogrammet publiceras på NTM-centralernas regionala webbplatser. Det bör observeras att till exempel väderförhållandena kan orsaka förändringar i tidsplanen för arbetena.
Beläggningarnas skick övervakas
Belagda vägars skick beskrivs med fyra variabler: fårornas djup, jämnhet, skador och bärighet. Jämnheten och fårornas djup beskriver vägytans skick och har den största inverkan på hur trafikanterna upplever vägens skick. Vägens strukturella skick beskrivs av bärigheten, som mäts från vägytan, samt skador i beläggningen. På basis av dessa variabler fastställs vägens konditionsklass enligt en konditionsklassificering med fem nivåer.
Konditionsklassificeringen används för att programmera beläggningsarbeten. Dessutom ger klassificeringen en överblick av vägarnas skick i Finland och dess utveckling.
Lappningsmetoderna utvecklas
Eftersom det långt ifrån alltid är möjligt att förnya beläggningen när det behövs är man, särskilt i fråga om vägar med mindre trafik, tvungen att ty sig till lappning av beläggningsskador. Lappningsmetoderna har utvecklats så att de lämpar sig för olika skador och förhållanden. Trots det kvarstår problemet att särskilt sådana lappningar som genomförts i fuktigt och kallt väder inte klarar av det slitage som trafiken och väderförhållandena orsakar och samma ställen måste lappas om och om igen.
På de vägar som är i allra sämst skick överväger man att ta bort beläggningen och belägga vägen med grus så att den kan hållas i trafikerbart skick till lägre kostnader.
Säkerhet genom vägmärkning
Vägmärkningen har stor betydelse för säkerheten, för hur trafiken löper och hur behagligt det är att köra på vägen. Syftet med vägmärkena är att visa var körbanan och körfilerna finns samt att bättre avskilja vägen från miljön. De har också en viktig uppgift i fråga om den optiska styrningen på vägen i förarens synfält och de kompletterar den information om trafikmärkena ger. I mörkt och dåligt väder gör de reflekterande vägmärkena det betydligt lättare att hålla fordonet på rätt plats på körbanan.
Vägmärkning som orsakar vibrationer eller förändrade däckljud som baseras på impulseffekter anses minska antalet enskilda avkörnings- och mötesolyckor. Genom dessa märkningar, som grundar sig på olika inristningar och profiler som urskiljer sig i vägytan, kan man också uppnå bättre sikt i vått väder än genom vanlig vägmärkning.
Regional information
Päällysteet - Kaakkois-Suomi
Päällysteiden kunnossapitoon kuuluu teiden uudelleenpäällystys, laajemmat paikkaukset ja ajoratamaalausten teko. Päällysteiden kunnostustöissä painopisteemme ovat valtakunnallisten linjausten mukaisesti päätiet, joilla on eniten liikennettä. Päätiepainotuksemme päällysteiden uusimisessa aiheuttaa huonokuntoisten osien lisääntymistä ja ajomukavuuden heikkenemistä vähäliikenteisillä teillä.
Seuraamme päällysteiden kuntoa mittaamalla päällysteiden uria, tasaisuutta ja vaurioita. Uusimme päällysteitä keskimäärin 15 vuoden välein, mutta vilkkaimmilla pääteillä noin viiden vuoden välein ja vähäliikenteisimmillä teillä jopa 40 vuoden välein. Vilkasliikenteiset tiet joudumme päällystämään uudelleen yleensä urien vuoksi, kun taas vähäliikenteisillä teillä uudelleenpäällystystarve johtuu yleensä tienpinnan vaurioista, kuten halkeamista ja rei'istä. Yhä enemmän päällysteiden vaurioita korjataan vain paikkauksilla.
Vilkasliikenteiset tiet, joilla nopeusrajoitus on 100 km/h, luokittelemme huonokuntoisiksi, kun urien syvyys ylittää 13 mm. Urat tienpinnassa lisäävät vesiliirtoriskiä, tien liukkautta talvella sekä raskaan liikenteen perävaunun heijaantumisriskiä. Lisäksi ajomukavuus vähenee. Tienpinnan vauriot puolestaan hidastavat liikkumista ja vähentävät ajomukavuutta ja päällystevaurioiden väistämistarve heikentää myös liikenneturvallisuutta.
Kunnostustöissä painopisteemme ovat valtakunnallisten linjausten mukaisesti päätiet, joilla on eniten liikennettä. Pääteiden päällysteiden kunto pidetään nykytasolla. Vähäliikenteisillä teillä olemme viime vuosina uusineet päällysteitä tärkeimmillä puukuljetusten kokoojareiteillä. Päätiepainotuksemme päällysteiden uusimisessa aiheuttaa huonokuntoisten osien lisääntymistä ja ajomukavuuden heikentymistä vähäliikenteisillä päällystetyillä teillä.
Päällysteitä uusitaan vuosittain enää n. 100-150 km, kun todellinen tarve olisi vähintään kaksinkertainen. Vuosittaisen päällystysohjelman pituuteen vaikuttaa käytettävissä oleva rahoitus sekä bitumin hinta ja markkinatilanne, jotka vaikuttavat merkittävästi siihen, miten paljon käytettävissä olevalla rahoituksella saadaan päällystyskilometrejä.
Päällystystyöt 2025
Päällystettäviä teitä on vuonna 2025 yhteensä Kymenlaakson ja Etelä-Karjalan alueella noin 130 kilometriä.
- Senast ändrad
- 2025-04-10
Ta kontakt
Trafikens kundservice
- Responskanalen (Sök information, ge respons, fråga om råd)
- Chatservicen är öppen mån-fre kl.9-15
- Kundservice 0295 020 600 mån-fre 9-15, rådgivning och respons (lna/mta)
- E-post: trafikens.kundservice(at)ntm-centralen.fi
Vägtrafikantlinjen 0200 2100
Meddelanden om vägnätets skick och problem i trafiken (öppen 24 h, lna/mta)
Uppdaterad: 10.04.2025