På NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde finns två åar där det finns flodpärlmusslor, dvs. Lappfjärds å-Storå och Esse å. Båda åarna har klassificerats som Naturaområden och skyddsgrunden för en av åarna är just flodpärlmussla. Flodpärlmusslorna har inte konstaterats föröka sig i någon av åarna på årtionden. Man har dock lyckats stärka åarnas bestånd av flodpärlmusslor med hjälp av EU-projekt.

Lappfjärds å-Storå

Lappfjärds å-Storå hör till åarna som är föremål för LIFE Revives-projektet. Ån som rinner upp i området av Lauhanvuori på gränsen mellan Storå och Kauhajoki strömmar i en smal fåra från det övre loppet. Ställvis är liknar fåran till och med en bäck. Åns nedre lopp har vallats in och muddrats. Lappfjärds å-Storå är påverkad av grundvatten, varför åns vattenföring och vattenkvalitet är jämnare jämfört med andra strömmande vatten i västra Finland.

Trots att det fortfarande finns flodpärlmussla i Lappfjärds å-Storå, är åns bestånd av flodpärlmussla hotad. Alla flodpärlmusslor som påträffas i ån är över 100 år gamla och arten har inte lyckats föröka sig i ån på flera årtionden. Detta beror sannolikt på att åbottnen inte längre är så lämplig för musslorna. Partiklar såsom sand och lera som samlats från avrinningsområdet, har täppt till den porösa bottnen, vilket betyder att framför allt unga yngel av flodpärlmussla har svårt att överleva på åns botten.

Esse å

Esse å är en v åarna på NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde där det finns flodpärlmussla, men de åtgärder som utförs i ån görs inte inom ramen för LIFE Revives-projektet. År 2022 avslutades Freshabit LIFE IP EU-projektet i Esse å. I projektet lyckades man odla flodpärlmusslor från Esse å. För tillfället pågår dessutom miljöministeriets finansierade projekt som syftar till att årligen plantera ut nya individer för att förstärka åns nuvarande bestånd av flodpärlmusslor med hjälp av metoderna som har utvecklats i ovan nämnda Life-projekt. För att möjliggöra artens naturliga förökning återupplivas fiskbeståndet i Esse å med olika metoder bland annat genom att trygga vandringsfisken fritt tillträde till flodpärlmusslans habitat.

På NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde ligger Lappfjärds å-Storå, som är en av åarna som ingår i LIFE Revives-projektet. I Lappfjärds å-Storå har lämpliga grusområden för flodpärlmusslor och öring restaurerats under projektets förlopp. Dessutom föds nya generationer av flodpärlmusslor upp vid forskningsstationen i Konnevesi. De små flodpärlmusslorna som fötts i Konnevesi av flodpärlmusslorna från Lappfjärds å-Storå återförs till sin hemå efter det första levnadsåret vid forskningsstationen.

I Lappfjärds å-Storå växer tusentals nya flodpärlmusslor som har fötts i Konnevesi. I ån lever också åns livskraftiga ursprungliga öringsstam. Öringsstammen har förstärkts ytterligare bland annat genom att restaurera forsarna och ta bort vandringshinder som finns i ån.

År 2017 togs 47 flodpärlmusslor bort ur Lappfjärds å-Storå och fördes till Jyväskylä universitets forskningsstation i Konnevesi för att återhämta sig. Musselåldringarna som flyttades till Konnevesi år 2021 lyckades producera avkomma, dvs. glochidlarver, som är i gott skick. Man lyckades ”flytta” glochiderna till värdfiskens gälar, där de lever ett parasitskede, som utgör en del av flodpärlmusslans livscykel. Under parasitskedet sker en metamorfos då glochidlarverna utvecklas till en liten mussla. Under sommaren 2022 lyckades man flytta huvudparten av de små flodpärlmusslorna som fötts i Konnevesi till Lappfjärds å-Storå för att växa upp i ån.

Restaurering av habitaten i åfårorna och återförande av flodpärlmusslorna till ån

Under sommaren 2022 utfördes de planerade årestaureringarna på fyra platser i Lappfjärds å-Storå. Restaureringarna fortsatte under sommaren 2023, då ytterligare lämpliga lek- och yngelområden för öring, som är värdfisk för flodpärlmussla, restaurerades på ett extra objekt i den övre delen av Pohjanranta i Lappfjärds å-Storå. Således har alla årestaureringar som görs i LIFE Revives-projektet genomförts under år 2023.  Årestaureringar utfördes inalles på sammanlagt fem objekt i Haaramo, Pohjanranta och Vidberg samt Rottakoski och i området nedanför bron över forsen. Det erosionskänsliga området ovanför restaureringsobjektet restaurerades i syfte att minska att det samlas sand på objektet. Innan åtgärderna inleddes säkerställdes på alla objekt att det inte finns flodpärlmusslor i områdena som ska restaureras.

På grusbottnarna i områdena som restaureras har partiklar ansamlats eller så har grusbottnarna under tid transporterats längre ner till lugnvattnen med strömmarna. Eftersom flodpärlmusslan behöver en porös grusbotten för att överleva, tillfördes vid restaureringarna grus i ån och åns botten renades med Hartijoki-metoden. Efter restaureringarna är bottenkvaliteten lämplig för flodpärlmusslan.

Uppfödning av yngel av flodpärlmussla i Lappfjärds å-Storå

Under sommaren 2022 föddes sammanlagt cirka 150 000 små flodpärlmusslor vid Jyväskylä universitets forskningsstation i Konnevesi. De flesta, dvs. cirka 125 000 små flodpärlmusslor från Lappfjärds å-Storå, som fötts vid forskningsstationen i Konnevesi, kunde flyttas till de restaurerade områdena i Lappfjärds å-Storå under sommaren 2022 och resten cirka 25 000 blev ännu kvar i Konnevesi för fortsatt uppfödning.

Till en början flyttades alla små flodpärlmusslor som förts till Lappfjärds å-Storå i askar fyllda med grus till bäcken som leder till fiskodlingsanläggningen i Vanhakylä. På grund av lågt vatten och stor partikelmängd kunde de små flodpärlmusslorna inte lämnas i bäcken under vintern. Därför flyttades de flesta små flodpärlmusslorna, dvs. cirka 100 000 st., för fortsatt uppfödning och vinterförvaring till den gamla, urbruktagna fiskodlingsanläggningen som finns i Villamo. Cirka 95 000 flodpärlmusslor, dvs. största delen av de små flodpärlmusslorna, förvaras i genomströmningsbassänger i de grusfyllda askarna som har byggts för dem. Resten cirka 5000 st. av de små flodpärlmusslorna som har förts till den gamla fiskodlingsbassängen får till en början växa över vintern i den gamla fiskodlingsanläggningens genomströmningsbassänger på Buddensiek-plattor eller så kallade ”hålplattor”. Av de små flodpärlmusslorna som förts från Konnevesi, dvs. cirka 25 000 musslor, har flyttats i grusfyllda askar till en lite djupare plats i Lappfjärds å-Storå. Även sommaren 2023 flyttades yngel av flodpärlmussla till sin hemå.

Karteringar av flodpärlmussla har gjorts i Lappfjärds å-Storå i årtionden före LIFE Revives-projektet. På basis av karteringarna förekommer flodpärlmussla på ett relativt litet område i åns mellersta lopp. Under Revives-projektet har man för avsikt att precisera förekomsten av flodpärlmussla i detta område och få en täckande bild av antalet flodpärlmusslor i området. I projektet karteras hur väl de små flodpärlmusslorna som fötts i Konnevesi har överlevt och avsikten är att släppa ut de små musslorna som lever i grusfyllda askar ungefär under sommaren 2024. Ynglens första levnadsår är det kritiska för överlevnaden och det har uppskattats att för tillfället är cirka 20 000 individer av flodpärlmusslorna i de grusfyllda askarna vid liv.

Spiktest

Med hjälp av spiktest utreds syreläget i porvattnet genom att sänka ner spikarna för minst en månad i åns bottengrus såväl på de restaurerade som de icke restaurerade objekten. Rostig spik indikerar god syresituation i porvattnet, vilket återigen ger information om hur restaureringarna har lyckats. I Lappfjärds å-Storå utfördes spiktest på tre objekt såväl år 2022 som år 2023. År 2022 fördes spikarna till icke restaurerade objekt. På alla tre objekten var bottnarna mycket hårda och syrefria, vilket också tydligt avspeglades i spiktestet på alla tre platserna. År 2023 fördes spikarna till restaurerade objekt. Årestaureringarna hade påverkat syresituationen i vattnet, eftersom man kunde se mer rost på spikarna än på spikarna som användes år 2022.

Även Redox-mätningar kan ge mer information om syresituationen i vattnet, eftersom mätningen fastställer reduktionspotentialen i åvattnet och porvattnet i bottengruset. Avsikten är att utföra Redox-mätningar på de restaurerade objekten under sommaren 2024.

Elprovfiske

Med hjälp av elprovfiske kan man få information om örings- och fiskpopulationerna samt restaureringarnas konsekvenser för de aktuella populationerna. I Lappfjärds å-Storå utförs elprovfiske sommaren 2024 på tre restaureringsobjekt.

Temperaturlogger

Våren 2022 fördes en temperaturlogger till Lappfjärds å-Storå. Med hjälp av en temperaturlogger följer man upp temperaturen i ån under hela projektets förlopp. Med hjälp av loggern kan man följa upp hur temperatur påverkar flodpärlmusslornas tillväxt.

Freshabit LIFE IP-projektet

Före det aktuella LIFE Revives-projektet var EU:s Life-finansierade Freshabit LIFE IP-projekt verksamt i Lappfjärds å-Storå. Freshabit LIFE IP-projektet avslutades år 2022. I de österbottniska landskapen var utöver Lappfjärds å-Storå dessutom Esse å och Karvianjoki å föremål för projektet som startade år 2016. I det riksomfattande EU-projektet vidtogs mångsidiga åtgärder för vattendragens bästa exempelvis genom att ta bort vandringshinder, restaurera fågelvatten, återställa myrmarksområden och vitalisera bestånden av flodpärlmussla.

På basis av resultaten från vattendragsrestaureringarna som utfördes i Freshabit-projektet har restaureringarna haft många goda effekter för status och mångfalden i strömmande vatten och deras avrinningsområden samt i fågelvattnen. Under projektet, dvs. även i LIFE Revives-projektets objektvattendrag Lappfjärds å-Storå, har restaureringsåtgärder genomförts såsom även åtgärder som främjar vatten- och artskydd. En av de mest betydande åtgärderna under Freshabit-projektet var att restaurera dammområdet vid Villamo i Storå, som var det sista fullständiga vandringshindret i ån. Tack vare restaureringarna som blev färdiga år 2018 har havsöringen återigen möjlighet att vandra upp till lekområdena i vattendragets källområden. Med hjälp av radiotelemetriuppföljningen som utfördes åren 2019–2020 har man fått många bevis på att havsöringen vandrar och sprider sig i Lappfjärds å-Storås olika delar. Uppföljningens viktigaste observation var att havsöringen vandrade till vattenområdena som ligger ovanför det restaurerade området i Villamo.

Kunnandet om exempelvis odling av flodpärlmusslor i anläggning som erhölls i Freshabit-projektet samt åtgärderna för livsmiljöerna i strömmande vatten i Lappfjärds å-Storå fortsätter i LIFE Revives-projektet.

I avsnittet ”Åar med flodpärlmusslor i NTM-centralen i Södra Österbottens område” nämns områdets andra å, dvs. Esse å, där flodpärlmussla förekommer och Freshabit-projektet också var verksamt. Under projektet lyckades man odla flodpärlmusslor från Esse å, vilket skapade en grund för odlingen av flodpärlmusslor i LIFE Revives-projektet. Åtgärderna i Esse å utfördes inte inom ramen för LIFE Revives-projektet.

Vattenvisionen för Lappfjärds å-Storå

För läsaren har det säkert framgått att Lappfjärds å-Storå är en av LIFE Revives-projektets åar som är föremål för åtgärder, men kring ån finns också en lokal vattenvision. Syftet med vattenvisionen för Lappfjärds å-Storå är att föra samman områdets invånare och aktörer inom olika branscher för att tillsammans göra upp en vision för vattendragets framtida tillstånd och användning. Målet med vattenvisionen är att förena bland annat hantering av översvämningsrisker, nyttjande av vattenresurser, vattenvård, tryggande av den naturliga mångfalden och fiskerihushållning i Lappfjärds å-Storå. Med vattenvisionen strävar man också efter att förankra lokalbefolkningen i verksamheten och öka kunskaperna om frågor i anslutning till vattendraget.

Vattenvisionen verkställs i workshopar som ordnas för intressegrupperna. Syftet är att skapa en gemensam vision om vattendragets framtid och planera mål och åtgärder, med vilka den gemensamma ståndpunkten kan genomföras. NTM-centralen i Södra Österbotten, planeringsgruppen för Lappfjärds å-Storå avrinningsområde och representanter för lokala intressegrupper på ett mångsidigt sätt.

Vattenvisionen för Lappfjärds å-Storå har ordnat bland annat en fototävling med temat ”Vattnets olika former” och upprätthåller geocaches i närheten av vattendraget. Med hjälp av gömmorna kan människorna stifta bekantskap med vattennaturen och lära sig om vården av vattendrag, fina vattenlandskap utan att förglömma.

LIFE Revives-projektet och vattenvisionen för Lappfjärds å-Storå ordnade 26.8.2023 på Finska naturens dag en vattennaturdag för hela familjen vid stranden av Storå. Syftet med dagen var att samla människorna i naturen och för att bekanta sig med vattennaturen och faktorer som påverkar den, såsom flodpärlmusslan som lever i Lappfjärds å-Storå. Under dagen kunde människorna besöka olika punkter, som upprätthölls av sakkunniga från Lauhavuori-Hämeenkangas Geopark, Skogscentralen, Forststyrelsen, Suupohjan Ympäristöseuralta och NTM-centralen. På punkterna kunde man bekanta sig med olika myrnaturtyper och elfiske samt fundera över vattnets ursprung. Kommunerna Storå och Bötom samt 4H-föreningen i Storå-Bötom deltog också i dagen. Evenemang som dessa och samarbete är en viktig del av LIFE Revives-projektets genomslagskraft och människonära åtgärder samt målen i vattenvisionen för Lappfjärds å-Storå.