Projektet Goda befolkningsrelationer

Främjande av goda relationer mellan befolkningsgrupper som en del av det integrationsfrämjande arbetet på nationell, regional och lokal nivå.


Verktyg för datainsamling och beslutsfattarmöten

Projektet har tillsammans med kommuner och organisationer tagit fram ett verktyg som kan användas för att samla in information och ordna möten med beslutsfattare.

Vid informationsinsamlingsevenemang som ordnas på målgruppens eget språk samlas erfarenheter, iakttagelser och synpunkter in från invånare i olika befolkningsgrupper. Frågorna gäller delaktighet, attityder, trygghetskänsla och interaktion på den egna orten. 

Informationsinsamlingarna ger värdefull information som behandlas på möten med beslutsfattare. 

De teman som kommer fram vid informationsinsamlingarna ger en bild av vilka teman och utvecklingsobjekt som är centrala för att främja goda befolkningsrelationer på orten. 

Det är också viktigt att följa upp befolkningsrelationernas tillstånd och effekterna av de åtgärder som vidtas.

Med hjälp av detta verktyg kan kommuner höra sina invånare på flera språk när det gäller befolkningsrelationernas tillstånd och använda den insamlade informationen för att främja relationerna. 

Varför främja goda befolkningsrelationer på lokal nivå med detta verktyg?

 

  • Om man ordnar diskussionsevenemang på invånarnas eget språk kan man få höra erfarenheter och synpunkter av sådana invånare som inte nödvändigtvis nås genom andra kommunenkäter.
  • Kommunerna är skyldiga att främja befolkningsrelationerna. De erfarenheter som personer med olika bakgrund har av befolkningsrelationernas tillstånd måste beaktas i detta arbete för att man ska kunna skapa en vardag där alla kommuninvånare känner sig trygga, mår bra och behandlas lika.
  • Användningen av interaktiva och innovativa metoder bidrar till att beslutsfattarmötena har en positiv inverkan på deltagarnas attityder och intentioner att vidta åtgärder för att främja befolkningsrelationerna. Päättäjätilaisuuksien arviointiraportti (VNK 2024).
     

Vilket verktyg?

Verktyget består av tre delar:

  1. Diskussionsevenemang för olika befolkningsgrupper

    Kommunen skaffar informationsinsamlingen som köptjänst av organisationer som finns på orten eller i det närliggande området. 

    Organisationen administrerar informationsinsamlingen som köptjänst, söker och utbildar diskussionsledare och sekreterare som kan språket i fråga, ordnar evenemangen och skickar kommunen rapporter över diskussionerna. 

    Diskussionsledarna och sekreterarna genomför och skriver ner diskussionen.

    Utifrån rapporterna gör kommunens representant en presentation för beslutfattarmötet. Centrala resultat överförs också till erfarenhetskort.
     

  2. Möte med lokala beslutsfattare
    Efter informationsinsamlingen ordnar kommunen tillsammans med organisationerna ett möte med beslutsfattarna.

    Till beslutsfattarmötena inbjuds kommunens förtroendevalda och tjänstemän i beslutsfattande positioner och representanter för de organisationer som genomfört informationsinsamlingen och invånare som har deltagit i informationsinsamlingen. Beroende på resultaten inbjuds vid behov också ansvariga beslutsfattare från andra myndigheter (såsom välfärdsområdet, polisen) och organisationer. 

    De diskussionsledare som deltagit i de olika informationsinsamlingsevenemangen ger utifrån diskussionerna ett sammandrag av resultaten från diskussionsevenemanget och efter det behandlas utvalda frågor i en faciliterad diskussion med metoden Mer av det här, mindre av det här: 
    Indelade i smågrupper läser deltagarna i tur och ordning upp resultaten som skrivits i narrativ form på erfarenhetskorten och funderar på om de önskar mer eller mindre av dessa invånarerfarenheter.

    Efter det försöker man i grupperna hitta sätt för att öka de positiva och minska de negativa erfarenheterna. Målet är att beslutsfattarna ska använda den insamlade informationen för att utarbeta ett åtgärdsprogram som främjar goda befolkningsrelationer. Det är bra om programmet innehåller 1–4 åtgärder som de vid evenemanget representerade instanserna kan vidta.  
     

  3. Uppföljning av åtgärderna och bedömning av verkningsfullheten

    I slutet av beslutsfattarmötet besvarar deltagarna en enkät som kartlägger hur informationsinsamlingen och beslutsfattarmötet har påverkat de egna tankarna och vilka åtgärder man avser vidta. Resultaten från responsenkäten är till hjälp när det gäller att välja åtgärder och följa upp verkningarna.

    Genom att utvärdera de valda åtgärderna och deras effekt kan kommunen utveckla bättre sätt för främjande av goda befolkningsrelationer. Utvärderingen bör ha en tidsplan och en tydlig arbetsfördelning. 

    Genom att upprepa informationsinsamlingsevenemangen kan kommunen följa upp befolkningsrelationernas tillstånd och effekten av de åtgärder som planerats utifrån resultaten av informationsinsamlingen. Kommunen kan också genomföra kompletterande invånarenkäter och -dialoger. Det kan ge en uppfattning om vilka befolkningsgrupper det lönar sig att höra som följande. 
     

 

Hur ta verktyget i bruk?

Läs anvisningarna:

Verktyg för kommunerna för främjandet av goda befolkningsrelationer (på svenska) (pdf)

Specialplanerare Nexhat Beqiri bistår kommunerna när det gäller att ta i bruk verktyget.

Längre ner på sidan finns material för ordnande av informationsinsamlings- och beslutsfattarmöten.

Material för ordnande av informationsinsamlings- och beslutsfattarmöten

Många filer är i formatet word eller powerpoint och du kan redigera dem på följande sätt:
- närmare uppgifter om tidpunkt och plats i breven med inbjudan
- det rekommenderas att sekreterarna för över diskussionsfrågorna på språket i fråga till sekreterarnas rapporteringsblankett
- resultaten från informationsinsamlingsevenemangen överförs till mallen för erfarenhetskort och resultatpresentationen

 Material för att ordna ett möte med beslutsfattare:

I vilka kommuner har det redan genomförts informationsinsamlings- och beslutsfattarmöten?

Under pilotprojektet (2021-2023) och fortsättningsprojektet (2023-2025) har informationsinsamlingar genomförts med hjälp av projektets köptjänstfinansiering och sparring i följande kommuner: Helsingfors, Brahestad, Kalajoki, Nivala, Haapavesi, Tammerfors, Åbo, Kuopio, Vasa, Jyväskylä, Kouvola, Kajana (inklusive invånare från Sotkamo och Ristijärvi), Joensuu, S:t Michel, Nyslott, Lieksa, Rovaniemi, Kemi, Björneborg, Kotka, Torneå, Varkaus, Jorois, Karleby, Korsnäs, Kristinestad, Närpes, Kaskö, Malax, Imatra och Vanda.

Suomen kartta, johon merkitty kunnat, joissa tiedonkeruuta järjestetty. Kunnat löytyvät tekstistä.

I största delen av dessa har det också ordnats möten med beslutsfattarna.
Informationsinsamlingar har gjorts på sammanlagt åtminstone 15 olika språk: ryska, ukrainska, arabiska, swahili, somali, estniska, engelska, finska, dari, farsi, tigrinja, kinyarwanda, kirundi, thai, spanska, bosniska, svenska och vietnamesiska.

Mer om ämnet

Kontakta oss 

 

 

  • Nexhat Beqiri, specialplanerare
    0295 021 028
    nexhat.beqiri(at)ely-keskus.fi
  • Liisa Päkki, planerare
    0295 021 350
    liisa.pakki(at)ely-keskus.fi

Följ projektet

Dataskyddsbeskrivning