Planering och byggande av vägar - Nyland och Tavastland
Nylands NTM-central ansvarar för planering och byggande av vägar också i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland.
Utvecklingsprojekten vid Nylands NTM-central framskrider genom riksomfattande beslut. Som regionala investeringar genomförs små projekt som närmast förbättrar trafiksäkerheten.
Vi genomför vägprojekt som regionala investeringar och som riksomfattande tema- och utvecklingsprojekt. Stora utvecklingsprojekt i vägnätet är projekt som riksdagen fattar beslut om och som nämns skilt i statsbudgeten. Med dessa projekt förbättras väg- och trafikförhållandena på leder som är nationellt viktiga. Trafikledsverket sköter i huvudsak stora utvecklingsprojekt.
Beslut om och program för temaprojekt fattas på nationell nivå och de är därmed jämförbara med utvecklingsprojekt för vägnätet. Temaprojekten omfattar flera mindre projekt med liknande effekter som genomförs på olika håll i landet.
Små trafiksäkerhetsprojekt genomförs med regionala investeringar
Med åtgärder inom bastrafikledshållningen, såsom vinterunderhåll av vägar och förnyande av beläggningar, tryggas landsvägarnas dagliga framkomlighet. Dessutom genomförs små investeringsprojekt som förbättrar trafiksäkerheten och trafikens smidighet.
Man kan dock inte satsa på regionala investeringar enligt förväntningarna. Trots att behovet är större kan vi på årsbasis påbörja genomförandet av endast ett fåtal investeringsobjekt. Projekten är i huvudsak gång- och cykelleder och enskilda förbättringar av huvudvägarnas anslutningar. Under de senaste åren har kommunerna i allt högre grad deltagit i finansieringen av små lokala vägprojekt.
Planeringen av vägprojekt är en process som preciseras stegvis
Planeringsexaktheten och beslutsfattandet i varje skede samordnas med planeringen av markanvändningen. Anledningen till att man börjar planera vägobjektet i förväg kan variera stort. I bakgrunden kan det till exempel ligga ett tryck på att utveckla markanvändningen i närheten av vägen eller en oro för grundvattnets kvalitet eller buller. I normalfallet är dock utgångspunkten i NTM-centralens egen planering oftast ett trafikbehov, det vill säga man tar itu med ett befintligt problem med flytet i trafiken eller ett säkerhetsproblem. Den tid som går åt till att inleda förplaneringen för att genomföra projektet kan variera från några månader för små åtgärder till tiotals år för stora projekt.
Under förplaneringen undersöks behovet av vägprojekten och tidpunkten för dem på en ungefärlig precisionsnivå i landskapsplanen och generalplanen. Det finns väldigt många nivåer av förhandsplanering, i praktiken är den lättaste formen e-post för att samla tankar, medan det i det mest ingående fallet kan handla om till exempel en utvecklingsutredning av ett långt riksvägsavsnitt. Med utgångspunkt i förhandsplaneringen inleds en fortsatt planering, vars form bestäms utifrån det aktuella behovet och är mycket projektspecifik.
I ett stort vägprojekt med många omfattande miljökonsekvenser utarbetas oftast en utredningsplan. Utredningsplaneringen motsvarar planeringen av markanvändningen på generalplanenivå eller detaljplanenivå. I utredningsplanen fastställs vägens ungefärliga placering och utrymmesbehov samt förhållandet till den omgivande markanvändningen. Det kan ta flera år att utarbeta en utredningsplan och det kan dröja länge innan man till exempel väntar på annat nödvändigt utredningsarbete och beslutsfattande i anslutning till det.
Om man generaliserar reserveras i takt med att den omgivande markanvändningen utvecklas utrymme för landsvägen för framtida behov genom en plan för områdesreservering. Då är målet sällan en direkt investering inom den närmaste framtiden. Planen för områdesreservering görs ofta upp med samma precision som utredningsplanen, men interaktionen sker via planläggningen. När det gäller planen för områdesreservering krävs i regel en noggrannare planering ju närmare landsvägen markanvändningen är.
Den viktigaste planeringsfasen för ett enskilt vägprojekt är utarbetandet av en vägplan. Vägplaneringen är detaljerad planering och är av motsvarande noggrannhet som detaljplanen. Det typiska projektet som genomförs med en vägplan är på över 0,5 miljoner euro. För närvarande tar utarbetandet och godkännandeprocessen i allmänhet minst två år, men man bör avsätta ännu mer tid för den händelse att man stöter på särskilda utmaningar under planeringen. Det händer ofta vid markanvändning som direkt gränsar till vägen eller ett miljöskyddsobjekt. Det kan också vara nödvändigt att ändra detaljplanen och ta lång tid innan vägplanen kan godkännas. Då kan kommunens beslut rörande utvecklingen av markanvändningen få en betydande roll även med tanke på vägprojektets framskridande. I och med lagändringarna och de statliga organisationernas förändrade arbetsfält har man märkt att processen för godkännande av vägplaner under den senaste tiden förlängts betydligt.
Före byggandet utarbetar man en ännu noggrannare byggnadsplan. Ofta är man idag tvungen att påbörja utarbetandet av en byggnadsplan innan vägplanen har godkänts, men målet med byggnadsplanen är att den ska baseras på en godkänd vägplan. När det gäller små åtgärder kan man i allmänhet göra upp en byggnadsplan direkt efter förhandsplaneringen, om man kan konstatera att åtgärderna inte har någon betydande inverkan på miljön kring vägen.
I utarbetandet av väg- och byggnadsplaner lever vi i en brytningstid av en övergång till en digital värld. I byggnadsplanerna för landsvägarna har en datamodellplan, som gör det möjligt att styra byggmaskinerna direkt med hjälp av planens ytdata, redan blivit central. Även i vägplanerna slutar man med papperspärmar i samband med den administrativa hanteringen och övergår till pdf-världen. Trafikledsverket drar igång sina egna riksomfattande system för administration av planerna (bland annat Velho-allianssi).
