- Trafik
- NTM-centralens uppgifter om trafik
- Offentlig persontrafik
- Servicenivå
- Upphandling av kollektivtrafik
- Trafikantsidor
- Statsbidrag
- Statistik och rapporter
- Ensamrätt
- Hållplatser
- Vägunderhåll
- Gång och cykling
- Underhåll av gång- och cykelvägar
- Förbättring av förhållandena för fotgängare och cyklister
- Gång- och cykeltrafiken främjas i vardagen och vid resor
- Trafiksystemarbete
- Trafiksäkerhet
- Trafikens kundservice
- Tillstånd och uttalande
- Specialtransporter
- Aktuellt
- Erikoiskuljetusapuri
- Behov av specialtransporttillstånd
- Behandling av ansökningar
- Lastning ock märkningar
- Trafikdirigering
- Avgifter och giltighetstider för tillstånd
- Trafik
- Förkörsrätt till skärgårdsfärjorna
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Anmälningsförfarande, el och tele
- Bakgrundsmaterial för förutredningar
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Undantagslov för landsvägar under menförestid
- Utlåtanden om hörande av granne
- Trafikdirigeringsplaner
- Anslutningar
- Ansökan om tillstånd för transportsträckor som körs med vinterrallydäck i samband med vinterrallytävlingar
- Byggande på skydds- och frisiktsområde
- Försäljningsverksamhet invid landsvägar
- Skyltar och reklamer
- Informationsmärken
- Reklam invid vägar
- Tillfälliga informationsmärken
- Valreklam vid landsvägen
- Andra vägvisare
- Skyltar och reklamer
- Evenemang på vägområde
- Tillfällig avstängning av väg
- Arbetstillstånd för arbete på vägområde
- Vatten- och avloppsledningar
- Flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Skärgårdstrafik
- Planering och byggande av vägar
- Traditionsarbete
- Museivägar
- Fagerviksvägen
- Huovintie
- Peräkunnantie
- Kuortti
- Magneettimäki
- Vanhalinnantie
- Tusby Strandväg
- Koivisto bygdeväg
- Museibroar
- Vägunderhållets långa historia
- Hjälp Mobilia att komplettera uppgifterna
- Kontaktpersoner
- Trafikverkets föregångare
- Vanliga frågor
- Skadeersättningar
- Statsbidrag för enskilda vägar
Grusvägar
Till underhållet av grusvägar hör jämning av vägytan, lappning, påfyllning av grus, dränering av vägen, dammbindning, reparation av tjälskador och förbättring av vägkonstruktioner.
Det finns cirka 27 000 km grusbelagda landsvägar i Finland. Största delen av dem är gamla leder som stegvis förbättrats och deras konstruktionsmässiga skick är en summa av många faktorer. Grusvägarnas bärighet svarar oftast inte mot trafikkraven. Det är vanligt med skador på dessa vägar, särskilt vid rikliga regn och när marken tinar på våren. Då är man tvungen att fastställa viktbegräsningar, genom vilka man säkerställer säkerheten för dem som använder vägen och att vägen hålls i sådant skick att den kan repareras. Även de avsnitt som är i allra sämst skick kan rustas upp, i övrigt håller man genom lättare åtgärder vägarna i ett sådant skick att de kan trafikeras.
Underhållsklasserna styr prioriteringen av åtgärder
Grusvägars skick mäts på basis av faktorer som påverkar bekvämligheten: vägytans jämnhet, täthet och dammighet. För prioriteringen av åtgärder och krav på skötselns nivå har grusvägar delats in i två olika klasser på basis av bl.a. trafikmängden, vägens betydelse och markanvändningen.
Genom att sköta och underhålla grusvägarna strävar man efter att säkerställa att vägarna är farbara så att trafiken inte väsentligt försvåras eller att man är tvungen att ty sig till viktbegränsningar, som försvårar trafiken särskilt inom jord- och skogsbruket.
Underhåll av grusvägar ger inte önskat resultat vid regnväder
Väderförhållandena påverkar tidtabellen för åtgärderna för vägunderhåll. Det lönar sig t.ex. inte att hyvla en våt grusväg eftersom den tunga väghyveln gör vägens yta ännu mjukare och försämrar ytans skick och körbarhet. Under hyvlingen lösgör väghyveln endast det fasta gruset från vägytan, så att det finare stenmaterialet lossar från det grövre. Då binds det för mycket vatten till det fina stenmaterialet, vilket orsakar att vägytan blir gyttjig. Vid regn binds inte det lossnade stenmaterialet på nytt, och därför bildas det lätt gropar i vägen och situationen förvärras ytterligare.
Som första hjälp sprider entreprenörer ut stenkross på de vägavsnitt som är i sämsta skick. Det lönar sig att hyvla våta vägar först när det utlovats en torr period på ca en vecka. Innan hyvlingen behövs det ett par regnfria dagar, och efter hyvlingen måste trafiken hinna göra vägytan tätare under några dagar innan nya regn. Annars var arbetet förgäves och resultatet kan vara sämre än originalet.
NTM-centralernas projektchefs för underhållning av landsvägar och entreprenörerna som ansvarar för vägunderhållet är vanligtvis medvetna om grusvägarnas dåliga skick. Underhållsåtgärder vidtas så fort vädret tillåter.
Tjällossning ett problem på grusvägar
Tjälskador är ett problem på grusvägar på våren och delvis även på hösten. Det kan finnas tjälskador både i vägkroppen och i vägytan. På en del vägar som fått tjälskador måste sättas viktbegränsningar.
Aktuell information om viktbegränsningar finns på Trafikledsverkets webbplats. Länken finns längre ner på sidan.
Regional information
Grusvägar – Nyland och Tavastland
Cirka 2030 kilometer (22 procent) av landsvägarna som upprätthålls av NTM-centralen i Nyland har grusbeläggning. År 2022 används cirka 2,6 miljoner euro för skötsel och reparationer av grusvägar.
NTM-centralen i Nyland ansvarar för underhållet av grusvägarna i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland.
Skötseln och underhållet av grusvägar påverkar vägens ytskick och strukturella skick. Kvaliteten på skötseln och kriterierna för vägens framkomlighet beror på grusvägsklassen. Det finns tre grusvägsklasser. I klassificeringen har följande beaktats:
- trafikmängden på vägen
- kundbehoven
- vägens betydelse i förhållande till andra lågtrafikerade vägar
Grusvägens ytskick beror på om vägen är jämn, dammar och om ytan är fast. För var och en av dessa ställs ett separat krav på kvalitetsnivån.
Djupgående tjälskador, ytliga tjälskador och problem med vägens bärförmåga är typiska problem på grund av strukturella brister i grusvägarna. De djupgående tjälskadorna förekommer på våren och delvis även på hösten. Under varma och regniga höstar och milda vintrar är i synnerhet ytliga tjälskador vanliga.
Trafikledsverket har år 2021 förnyat riktlinjerna för underhåll av grusvägar och klassificeringen av grusvägar. Den nya klassificeringen, som består av två grusvägsklasser, kommer stegvis tas i bruk i samband med konkurrensutsättningen av entreprenaderna för underhåll av landsvägar. Den nya klassificeringen tas först i bruk i oktober 2023 inom området för NTM-centralen i Nyland för underhållsentreprenader på landsvägarna i Tavastehus och Hyvinge.
Farbara vägar för nödvändiga transporter tryggas
Skadorna på vägarna minskas med hjälp av viktbegränsningar för tung trafik. På så sätt säkrar man också farbara vägar för nödvändiga transporter, såsom utryckningsfordon, linjebaserad busstrafik och transporter av mjölk och slaktdjur.
Grusvägens strukturella skick beskrivs per anslutningsavstånd med vägens utsatthet för viktbegränsningar. Viktbegränsningar tillåts i regel inte på livligt trafikerade grusvägar och vägar i stomnätet. För lågtrafikerade grusvägar avlägsnas viktbegränsningen från de viktigaste rutterna för tunga transporter.
Reparationer av det strukturella skicket genomförs så att viktbegränsningen kan avlägsnas per anslutning.
Inom NTM-centralen i Nylands område behövs mycket få viktbegränsningar
I NTM-centralen i Nylands område varierar antalet viktbegränsningar på grund av tjällossning kraftigt beroende på väglaget.
Under de senaste fem åren fanns flest viktbegränsningar år 2018, då antalet viktbegränsade objekt var 18 stycken, totalt 140,2 kilometer. Efter detta exceptionellt svåra år av tjällossning har viktbegränsningar under år 2019–2022 endast behövts vid några objekt och antalet kilometrar av de årliga viktbegränsningarna har varierat mellan cirka 10–23 kilometer.
Asfalteringen av grusvägar har minskat
Tidigare har grusvägar asfalterats när underhållet som grusväg har varit svårt på grund av trafikmängden. När dygnstrafiken överskrider 300 fordon är det i allmänhet förmånligare att underhålla vägen om den är asfalterad. Enligt Trafikledsverkets riktlinjer kan beläggning av en grusväg övervägas om trafikmängden på vägen överstiger 500 fordon per dygn och vägens konstruktion är i gott skick.
På grund av de otillräckliga anslag som beviljats för vägbeläggning under de senaste åren har grusvägarna inte belagts, med undantag av objekt som genomförts med särskilda anslag.
Det rekommenderas att en belagd väg ändras till grusväg när vägbeläggningen är i mycket dåligt skick och vägens dygnstrafik understiger 200 fordon. Då är det mer kostnadseffektivt att underhålla vägen så att den tillgodoser trafiken.
Grusvägarnas fyra årstider
I juli 2019 publicerades en nyhet på NTM-centralen i Nylands webbplats som handlade om hur skötseln av grusvägar ser ut under olika årstider:
- Senast ändrad
- 2022-12-21
Ta kontakt
Trafikens kundservice
- Responskanalen (Sök information, ge respons, fråga om råd)
- Chatservicen är öppen mån-fre kl.9-15
- Kundservice 0295 020 600 mån-fre 9-15, rådgivning och respons (lna/mta)
- E-post: trafikens.kundservice(at)ntm-centralen.fi
Vägtrafikantlinjen 0200 2100
Meddelanden om vägnätets skick och problem i trafiken (öppen 24 h, lna/mta)
Uppdaterad: 08.01.2025