- Näringar
- Finansiering av företag
- Understöd för utvecklande av företag
- Finansiering av landsbygdsföretag
- Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö
- Transportstöd
- Strategi och riktlinjer för företagsfinansiering
- Finansieringsrådgivning för små och medelstora företag
- E-tjänster för företagsstöd
- Grunda ett företag
- Utveckling av företag
- Experttjänster
- Utbildningstjänster
- Finansiering
- Utvecklingsunderstöd för företag
- Finansiering av landsbygdsföretag
- Energistöd
- Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö
- Personaltjänster
- Rådgivning
- Ägarbyte
- Informationstjänster
- Nätverkstjänster
- Internationalisering
- Landsbygdsnäringar
- Styrning av gårdarnas produktion, jordbrukarstöd och övervakning
- Stöd och stödrättigheter
- Djurbaserade stöd
- Mjölkstöd
- Arealbaserade stöd
- Trädgårdsstöd
- Stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen
- Skador orsakade av naturförhållanden eller djur
- Övervakning av stödanvändningen och produktion
- Utveckling av gårdsbruk
- Utveckling av landsbygden
- Renhushållning och naturnäringar
- Finansiering
- Övervakning
- Överlåtelsetillstånd för renskötsellägenheter och renhushållningslägenheter
- Överlåtelsetillstånd för naturnäringslägenheter
- Skoltärenden
- Fiskerihushållning
- Fiskerinäring
- Att börja fiska kommersiellt
- Registering av kommersiella fiskare och fartyg
- Fiskekvoter
- Uppföljning av fångsterna inom kommersiellt fiske
- Finansiering
- Fisketurism
- Vattenbruksregister
- Vård av fiskevatten
- Bevakning av det allmänna fiskeriintresset
- Reglering av fisket
- Restaurering av fiskevatten
- Utplantering av fiskar och kräftor
- Skydd och vård av utrotningshotade fiskbestånd
- Fritidsfiske
- Understöd för främjande av fiskerihushållningen
- Fiskeförbud och begränsningar
- Övervakning av fisket
- Fiske i Tana älv
- Fiske i Torne älv
- Fiskeriområden och ägande av fiskevatten
- Sjukdomar hos fiskar och kräftdjur
- Vanliga frågor om fiske
Fiskeriområden och ägande av fiskevatten
Fiskerätten hör till ägaren av fiskeområdet. Ägaren kan vara en privat fastighet eller staten. Vattenområdet kan också vara samfällt för flera fastigheter. Oavsett om man har fiskerätt har var och en rätt att meta, pilka och fiska med handredskap med undantag för fors- och strömområden i vattendrag för vandringsfisk och vattenområden där fiske är förbjudet enligt ett separat beslut.
Största delen av vattenområdena i Finland är samfällda, och de förvaltas av delägarlag (tidigare fiskelag) enligt lagen om samfälligheter. I nordligaste Finland är staten den viktigaste vattenägaren. Delägarlaget verkar i enlighet med bestämmelserna i lagen om samfälligheter och i fiskelagen. Delägarlagens stadgar och ändringarna i dem fastställs av regionförvaltningsverket. Kontaktuppgifterna för ordföranden och vice ordföranden för delägarlagets förvaltningsnämnd ska meddelas regionförvaltningsverket och lantmäteribyrån.
I havsområdet och på fjärdarna i några av de största sjöarna (Enare träsk, Ule träsk, Lappajärvi, Höytiäinen, Pyhäselkä, Orivesi, Koitere, Puruvesi och Päijänne) finns det allmänna fiskevatten. Forststyrelsen beslutar, med hänsyn till de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna, om rätten att fiska och om fisketillstånd inom allmänt vattenområde.
Fiskeriområden
Fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar vars syfte är att utveckla fiskerihushållningen i sitt område samt att främja samarbetet mellan medlemmarna för att åstadkomma hållbart nyttjande och vård av fiskresurserna. Medlemmar i ett fiskeriområde är innehavarna av fiskerätt i området samt de riksomfattande organisationerna inom fiskebranschen. Organen inom ett fiskeriområde består av stämman, styrelsen och verksamhetsledaren.
Centrala uppgifter för fiskeriområdena är bland annat att planera ett hållbart nyttjande och vård av fiskresurserna, göra upp en plan för nyttjande och vård, verkställa den och följa upp effekterna, informera om nyttjande och vård av fiskresurserna och organisera fiskeövervakningen.
Fiskeriområdenas verksamhet finansieras med de medel som samlats in genom fiskevårdsavgifter. Dessutom kan fiskeriområdena av NTM-centralerna ansöka om prövningsbaserade medel för främjande av fisket. Fiskeriområdet kan även finansiera sin verksamhet genom olika slags uppdrag eller övrig verksamhet på eget initiativ.
Regional information
Kalavesien omistus ja kalatalousalueet - Lappi
Lapissa on 19 kalastusaluetta, joista yksi on merialueella. Kalastusalueiden rajat noudattelevat muuten tärkeimpien vesistöalueiden rajoja, mutta kolme pohjoisinta eli Inarin, Utsjoen ja Enontekiön kalastusalueet noudattavat kuntarajoja.
Kalatalousalueiden ensimmäiset yleiskokoukset kokouskutsut ja pöytäkirjat
Tornio-Muoniojoen kalatalousalue:
- Tornio-Muoniojoen kalatalousalueen ensimmäinen yleiskokous 15.11.2021 pöytäkirja (pdf), nähtävillä 29.3.-5.5.2022
- Oikaisuvaatimusosoitus
- Karttaliite (pdf)
- Säännöt (pdf)
- Osallistujaluettelo: henkilötietoja sisältävän liitteen voi pyytää kalatalousalueen puheenjohtaja Pekka Pelttarilta. Tietosuoja-asetus 5 artikla 1c, hallintolaki 62 § mukaan ei voi julkaista internet-sivuilla.
- Äänestyspöytäkirja : henkilötietoja sisältävän liitteen voi pyytää kalatalousalueen puheenjohtaja Pekka Pelttarilta. Tietosuoja-asetus 5 artikla 1c, hallintolaki 62 § mukaan ei voi julkaista internet-sivuilla.
- Tornio-Muoniojoen kalatalousalueen ensimmäinen yleiskokous 15.11.2021 klo 12.00 alkaen, kokouskutsu ja liitteet (pdf)
- Senast ändrad
- 2022-03-30
Uppdaterad: 20.12.2022