- Näringar
- Finansiering av företag
- Understöd för utvecklande av företag
- Finansiering av landsbygdsföretag
- Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö
- Transportstöd
- Strategi och riktlinjer för företagsfinansiering
- Finansieringsrådgivning för små och medelstora företag
- E-tjänster för företagsstöd
- Grunda ett företag
- Utveckling av företag
- Experttjänster
- Utbildningstjänster
- Finansiering
- Utvecklingsunderstöd för företag
- Finansiering av landsbygdsföretag
- Energistöd
- Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö
- Personaltjänster
- Rådgivning
- Ägarbyte
- Informationstjänster
- Nätverkstjänster
- Internationalisering
- Landsbygdsnäringar
- Styrning av gårdarnas produktion, jordbrukarstöd och övervakning
- Stöd och stödrättigheter
- Djurbaserade stöd
- Mjölkstöd
- Arealbaserade stöd
- Trädgårdsstöd
- Stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen
- Skador orsakade av naturförhållanden eller djur
- Övervakning av stödanvändningen och produktion
- Utveckling av gårdsbruk
- Utveckling av landsbygden
- Renhushållning och naturnäringar
- Finansiering
- Övervakning
- Överlåtelsetillstånd för renskötsellägenheter och renhushållningslägenheter
- Överlåtelsetillstånd för naturnäringslägenheter
- Skoltärenden
- Fiskerihushållning
- Fiskerinäring
- Att börja fiska kommersiellt
- Registering av kommersiella fiskare och fartyg
- Fiskekvoter
- Uppföljning av fångsterna inom kommersiellt fiske
- Finansiering
- Fisketurism
- Vattenbruksregister
- Vård av fiskevatten
- Bevakning av det allmänna fiskeriintresset
- Reglering av fisket
- Restaurering av fiskevatten
- Utplantering av fiskar och kräftor
- Skydd och vård av utrotningshotade fiskbestånd
- Fritidsfiske
- Understöd för främjande av fiskerihushållningen
- Fiskeförbud och begränsningar
- Övervakning av fisket
- Fiske i Tana älv
- Fiske i Torne älv
- Fiskeriområden och ägande av fiskevatten
- Sjukdomar hos fiskar och kräftdjur
- Vanliga frågor om fiske
Fisk- och kräftsjukdomar, parasiter
Fiskar, såsom andra organismer, har parasiter och sjukdomar. Den enda fiskparasiten som är skadlig för människan är den breda binnikemasken som man kan få av dåligt tillredd eller ofryst fisk. Den breda binnikemasken förekommer inte i laxfiskar, vilka således utan bekymmer kan användas till och med i sushi. Vissa fisksjukdomar och parasiter orsakar problem för fiskodlingen, laxparasiten Gyrodactylus salaris utgör ett hot för laxstammarna i Tana älv och Näätämöjoki.
Kräftpesten har utrotat åtskilliga kräftbestånd i Finland. För att hindra kräftpesten från att spridas är det synnerligen viktigt att desinficera fångstredskapen och att vidta andra försiktighetsåtgärder då man förflyttar sig från ett vattendrag till ett annat.
I syfte att förhindra spridningen av fisksjukdomar har man infört begränsningar gällande utplanteringar och förflyttningar av levande fisk. Information om dessa hittar man på jord- och skogsbruksministeriets sidor.
Sprid inte fisk- och kräftsjukdomar! Då du fiskar, se till att alla de redskap du använder är helt torra innan du börjar fiska i ett nytt vattendrag.
Meddela om fisk- och kräftdöd
Alla betydande fall av fisk- och kräftdöd ska meddelas till ELY-centralen. Eventuella prover skickas till Livsmedelsverket, som har ytterligare anvisningar och kontaktuppgifter på sina webbsidor.
Desinficera i Tana älv och Näätämöjoki
Gyrodactylus salaris är en parasit som lever på laxens hud och som allmänt påträffas i älvar som mynnar ut i Östersjön. Laxstammarna i de älvar som mynnar ut i Atlanten (såsom Tana älv och Näätämöjoki) saknar motståndskraft mot parasiten och den har orsakat stor förödelse i nästan 40 laxälvar i Norge. Det är synnerligen viktigt att se till att fiskeutrustningen är ren och desinficerad då man fiskar i dessa områden.
Regional information
Kalojen ja rapujen taudit ja loiset - Häme
Hämeessä ja Pirkanmaalla suurin ongelma on rapurutto. Sen torjumiseksi on tärkeää, että merrat desinfioidaan huolellisesti ennen ravustuksen aloittamista. Rapurutto leviää myös luvattomien täplärapuistutusten mukana ja voi vaarantaa arvokkaiden jokirapukantojen olemassaolon. Siksi täplärapuja ei missään tapauksessa saa oma-aloitteisesti ja ilman ELY-keskuksen lupaa siirtää vesistöstä toiseen.
- Senast ändrad
- 2015-06-08
Yllä olevan valtakunnallisen tiedon lisäksi asiasta ei ole täydentävää tietoa valitulta alueelta.
Uppdaterad: 20.12.2022