- NTM-centralerna
- Regionens situation och utsikter
- Organisation
- Planering och uppföljning
- Projekt
- Vägprojekt
- Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen
- Finansierade projekt
- Projektberättelser
- Helsieni Oy:s svampproduktion ökade med hjälp av finansieringen för näringsåtervinning
- Pohjolan Peruna förädlar återvunna gödselmedel av produktionens biflöden för användning inom jordbruket
- Soilfoods jordförbättringsmedel kan halvera erosion och fosforavrinning i lermarker
- Redono utvecklar ett lokalt ekosystem för matproduktion i Lojo
- Weeefiner fångar upp näringsämnen i fiskodlingsbassänger
- Fiskeriindustrins avloppsvatten omvandlas till gödsel med en elektrokemisk metod
- BioKymppi har legat före gällande återvinning av näringsämnen
- Gaiamare förädlar rötningsrester till gödselpreparat
- Ersättare för växttorv
- Separata temaprojekt
- Hästgödsel fungerar som ett jordförbättringsmedel för marken – IHAA-projektet
- Koncept för serietillverkad näringsåtervinningsanläggning i gårdsbruksklass
- INSPIRE
- RIWET
- APRIORA
- LUMO-programmet
- Uppgifter och verksamhet
Pohjolan Peruna förädlar återvunna gödselmedel av produktionens biflöden för användning inom jordbruket
I produktionen vid Pohjolan Peruna Oy, företaget som är känt för de franska potatisarna Mummon ranskanperunat, uppstår tusentals ton energi- och näringshaltiga biflöden såsom potatisskalmassa. Företaget har sökt efter en lösning på hållbart nyttjande av biflöden i tre olika projekt som finansierats av försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen.

Det första projektet Amyl genomfördes åren 2018–2020. Pohjolan Peruna testade och analyserade tillsammans med Naturresursinstitutet biokapacitetspotentialen i biflöden från potatisproduktion. Dessutom utfördes gödselförsök tillsammans med lokala jordbrukare.
”I Amyl-projektet kom vi fram till att det är nyttigt att utvinna biogas ur potatisen. Näringsämnena kvarstår och de kan utnyttjas i växtodlingen”, berättar Pohjolan Peruna Oy:s fabriksdirektör Erkki Pisilä.
En biogasanläggning byggs i samband med förädlingen av biflöden vid fabriken. Biogasen ersätter brännolja vid fabriken och rötningsresten som uppstår i processen, dvs. rejekt, kan användas av jordbrukarna i närområdet – och även inom ekoodling.

Jordbrukarnas erfarenheter är positiva
Det första projektet följdes av Luomu Ralta-projektet, som jobbade vidare med gödselförsöken på de lokala jordbrukarnas åkrar.
”Vi märkte att gödseln passar bra som näringsämne på åkrarna. I synnerhet i havreodlingen var jordbrukarnas erfarenheter positiva, eftersom skördemängden ökade och strået blev starkare. Gödseln gjorde också det mikrobiologiska livet i åkern livligare”, beskriver Pohjolan Peruna Oy:s verkställande direktör Jarkko Ojala.
I projektet utreddes också hur sidofraktionens näringsämnen kan utnyttjas i växtunderlagen och på urbruktagna torvutvinningsområden för gödsling av växter som odlas inom bioenergiproduktionen. I karteringen av växtunderlagen framgick att användning av rötresten i växtunderlagsproduktionen skulle ha krävt en större biogasanläggning. För energiväxter på urbruktagna torvutvinningsmyrar hittade man ingen kostnadseffektiv gödsellösning bland annat på grund av logistiska orsaker. En del av energiväxterna passar inte heller för värmepannor.

Anrikning och lagring av rejekt undersöks
Det tredje projektet Luomu Alka fokuserar på att förädla rötningsrest samt på logistik och kommersialisering av produkten. Pohjolan Peruna har kartlagt intresserade jordbrukare och till stöd för jordbrukarna har man gjort mätningar av näringsvärdet hos biflöden. I projektet undersöks också anrikning av rejekt med tilläggsnäring, för att slutprodukten ska vara så nyttig som möjlig för jordbrukarna.
”När det gäller lagringen har vi utrett om det lönar sig att lagra rejekt på ett decentraliserat eller centraliserat sätt. På grund av kostnadseffektiviteten stannade vi för en decentraliserad modell för att bassängerna ska kunna placeras nära åkrarna där rejektet sprids ut”, berättar Jarkko Ojala.
Bättre självförsörjning och konkurrensförmåga
Enligt Ojala siktar Pohjolan Peruna på att affärsverksamheten ska ta hänsyn till miljön och cirkulär ekonomi. Detta har främjats i dessa tre projekt. Ojala konstaterar att finansieringen från försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen har spelat en viktig roll för projekten.
”Affärsverksamhetssynpunkten är alltid med i projekten. Projekten har ökat vår konkurrensförmåga på energisidan och den regionala självförsörjningen inom jordbruket”, sammanfattar Erkki Pisilä.
Pohjolan Peruna Oy, som grundades år 1962, tillverkar förädlade potatisprodukter för konsumenter och storkök. Företaget sysselsätter 60 personer vid fabriken i Vihanti och vid försäljningskontoret i Vanda.
Pohjolan Peruna Oy har fått finansiering från försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen för tre olika forskning-, utvecklings- och innovationsprojekt:
- AMYL (biflöden blir produkter), 1.5.2018–31.8.2020. Projektets totala budget: 260 011 euro, för vilket 52,2 % (135 726 euro) har beviljats i understöd
- Luomu RALTA, 1.9.2020 - 31.8.2022. Projektets totala budget: 287 500 euro, för vilket 38,7 % (111 263 euro) har beviljats i understöd
- Luomu ALKA, 1.11.2022 - 31.8.2024. Projektets totala budget: 143 500 euro, för vilket 60 % (86 100 euro) har beviljats i understöd
Uppdaterad: 30.04.2024