Trafiksystemarbete

Den riksomfattande trafiksystemplanen som blev färdig år 2021 fastställer riktlinjerna för utvecklingen av trafiksystemet för de följande 12 åren:

• Den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032 (valto.fi)

Enligt planen är de riksomfattande målen att främja hållbara färdsätt (gång, cykling och kollektivtrafik), garantera tillgänglighet i hela Finland utgående från näringarnas, pendlingens och boendets behov samt att förbättra trafiksystemets effektivitet. NTM-centralen främjar verkställandet av och målen i den riksomfattande trafiksystemplanen i sitt område. Uppdateringen av den riksomfattande trafiksystemplanen har inletts sommaren 2023 och avsikten är att den nya planen ska vara klar våren 2025.

I trafiksystemarbetet utreder NTM-centralen regionens trafiksystem, dess tillstånd och utvecklingsbehov i samarbete med landskapsförbunden, städerna, kommunerna, Trafikledsverkets och Traficoms sakkunniga och andra intressegrupper. Målet är ett tryggt, hållbart, tillgängligt och effektivt trafiksystem som betjänar väganvändarnas och användarna av trafiktjänsternas nuvarande och framtida färd- och transportbehov så väl som möjligt. NTM-centralen vill för sin del vara med och bygga upp ett allt bättre fungerande och effektivare trafiksystem.

NTM-centralen har i samarbete med de tre landskapen deltagit i uppdateringen av landskapens trafiksystemplaner. Södra Österbottens och Mellersta Österbottens trafiksystemplaner har godkänts i landskapens fullmäktige år 2021 och Österbottens trafiksystemplan godkändes år 2022. När det gäller målen stöder sig de regionala trafiksystemplanerna starkt på den riksomfattande trafiksystemplanen. Trafiksystemarbetsgrupper på landskapsnivå följer regelbundet upp hur planeringen och verkställandet av spetsprojekten i landskapen framskrider samt diskuterar behoven av att utveckla trafiksystemet. NTM-centralen, Trafikledsverket och Trafik- och kommunikationsverket Traficom och de tre landskapen bedriver samarbete över landskapsgränserna i syfte att utveckla trafiksystemet.

Planläggningen och markanvändningsplaneringen i kommunerna och städerna spelar en avgörande roll med avsikt på hur trafikströmmarna uppstår och riktas. I områdets alla tre landskap har uppdatering av landskapsplanen inletts, vilket kommer att ha stor betydelse för hur trafikströmmarna bildas i framtiden. NTM-centralen deltar i omfattande utsträckning i alla tre landskapens landskapsplaneringsarbete.

Betydande förändringar i markanvändningen betyder också stora förändringar i trafikmängderna. Större trafikmängder fordrar vanligen också att de befintliga trafiklederna och anslutningarna förbättras eller att det byggs helt och hållet nya förbindelser. NTM-centralen fortsätter att föra utvecklingssamtal med kommunerna och städerna, i vilka kommunens planläggning granskas med avsikt på utveckling av områdesanvändningen och trafiksystemet.

På NTM-centralen i Södra Österbottens område framhävs trafikproblemen i de växande stadsregionerna på infartsvägarna till städerna och andra livligt trafikerade vägar i stadsregionerna. De livligt trafikerade huvudtrafiklederna i landskapen hör i regel även till stomnätet för landsvägar enligt den riksomfattande förordningen om huvudleder, vilket även avspeglas i de regionala trafiksystemplanernas utvecklingsmål och spetsåtgärder. Markanvändningen utvecklas kraftigt uttryckligen längs dessa vägar som fungerar som huvudförbindelser, vilket ytterligare ökar trafikproblemen på de redan blockerade och otrygga trafiklederna. När mycket trafik trängs på samma trafikled, uppstår allt fler konflikter mellan den lokala kortdistanstrafiken och långdistanstrafiken. Investeringar i utvecklingen av infra som betjänar trafiklederna och trafiken släpar illa efter. I synnerhet satsningarna på att utveckla kollektivtrafiken och gång- och cykelvägarna har varit obetydliga redan i flera år. Målen för den riksomfattande trafiksystemplanen omfattar i synnerhet satsningar på att främja hållbara färdsätt och på att minska utsläppen från trafiken.

Resurserna för att utveckla trafiksystemet i glest bebyggda områden är mycket knappa. I dessa områden är det redan svårt att upprätthålla den befintliga trafikinfrastrukturen. Ökningen av transporternas enhetsstorlek kan minska transporterna, men å andra sidan begränsar vägarna och broarnas bärkraft på lågtrafikerade vägar enhetsstorleken.