Publicerades 29.8.2023

KaTuKa-projektet söker ersättare för växttorv – ”Det är mycket viktigt att förutsättningarna för växthusodling kvarstår”

I Handelsträdgårdsförbundets och Naturresursinstitutets projekt för ersättning av växttorv Kasvuturpeelle kavereita (KaTuKa) testas lösningar på förnybara växtunderlag för att ersätta torv i växthusodlingen och produktionen av skogsplantor.

Juha Näkkilä ja Mari Kosonen seisovat vierekkäin kasvihuoneessa, jossa kasvaa tomaattia.
På bilden expert Juha Näkkilä från Naturresursinstitutet (Luke) och projektarbetaren i KaTuKa-projektet Mari Kosonen från Handelsträdgårdsförbundet på Naturresursinstitutets forskningsstation i Pikis, där projektet har gjort försök med växtunderlag för bland annat tomat.

Växttorv är livsviktig inom växthusbranschen i Finland på grund av torvens oersättliga egenskaper. Som en följd av torvutvinningens nedmontering som inleddes år 2020 blev Handelsträdgårdsförbundet oroligt över tillgången till växttorv i framtiden.

”I Finland är växttorven verkligen kritisk för växthusodlingen, eftersom den är nästan det enda växtunderlaget för åtminstone vissa växter. Det är mycket viktigt att förutsättningarna för växthusodlingen kvarstår i Finland, så att det finns alternativa material som kan användas som växtunderlag i det skedet när växttorv inte längre är lättillgängligt och billigt”, berättar växthusodlingsexpert och KaTuKa-projektets projektarbetare Mari Kosonen från Handelsträdgårdsförbundet.

Syftet med Handelsträdgårdsförbundets forskningsprojekt Kasvuturpeelle kavereita (KaTuKa) är att hitta nya inhemska material som kan användas som växtunderlag i yrkesmässigt odlingsbruk för att ersätta en del av växttorven som växtunderlag. KaTuKa-projektet pågår i cirka två år och det inleddes i början av år 2022.

Växtunderlagsförsök har gjorts på Naturresursinstitutets forskningsstation i Pikis med fem olika växthusväxter: tomat, kruksallad, gurka, julstjärna och pelargon.

”Det breda urvalet av växter beror på att olika växter har olika bevattnings- och gödslingssätt. Växtunderlagens egenskaper påverkar hur växterna kan vattnas”, berättar expert Juha Näkkilä från Naturresursinstitutet.

Växtunderlaget av torv är också viktigt i produktionen av skogsplantor i Finland. Försök med att driva upp skogsplantor har gjorts på Naturresursinstitutets forskningsstation i Suonenjoki med tall, gran och björk.

Pelargonioita kasvihuoneessa.
Växtunderlagsförsök har gjorts bland annat med pelargon.

Ersättande växtunderlag fordrar olika gödsling och bevattningsteknik

Forskningsprojektet föregicks av Naturresursinstitutets kartläggning, i vilket testades, vilka de ersättande växtunderlagsmaterialen realistiskt skulle kunna vara. För kartläggningen levererade producenterna av växtunderlag olika material, som innehåller bland annat mossa, träfiber och vass. I några försök använde man också mossa som hade tagits fram på Naturresursinstitutet och en växtunderlagsblandning som innehåller rötningsrest.

Hur mycket skiljer sig kostnaderna för de alternativa växtunderlagen jämfört med växttorv?

”Kostnadsfrågan är en mycket bra fråga, även om den har lämnats utanför projektet. Försöksunderlagen har gjorts av de växtunderlagsleverantörer som är med i projektet, vilket betyder att de överväger huruvida de är realistiska. Avsikten är att projektet ska förse oss med realistiska alternativ till växtunderlag”, säger Mari Kosonen.

Projektförsöken avslutades sommaren 2023, efter vilket resultaten av försöken analyseras. Fram till att artikeln skrevs har det framgått i projektet under sommaren 2023 att ersättande växtunderlag fordrar lite olika bevattningsteknik än växttorven. På växtunderlag utan torv kan man också bli tvungen att ändra gödslingen av växten.

Enligt Juha Näkkilä är Naturresursinstitutet efter att projektet har avslutats även i framtiden intresserat av att fortsätta växtunderlagsförsöken med hjälp av olika finansieringsgrunder.

Handelsträdgårdsförbundet och Naturresursinstitutets KaTuKa-projekt har beviljats finansiering från det riksomfattande försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen. Projektets totala budget är 416 000 euro, av vilket 54 procent, dvs. 224 640 euro, beviljades i understöd ur försöksprogrammet.

Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnens har som mål att främja bearbetningen av gödsel, avloppsslam från reningsverk och andra motsvarande näringshaltiga biomassor i syfte att ta tillvara nödvändiga näringsämnen för jordbruket. Med det riksomfattande försöksprogrammet finansieras forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt tillhörande investeringar, som främjar återvinning av näringsämnen. Målet är att bland annat att främja utveckling av produktion och produktutveckling av återvunna gödselpreparat, logistiken och servicelösningar när det gäller återvinning av näringsämnen samt produkter med hög förädlingsgrad.

Titta på viden (undertexter på svenska) (youtube.com)

Uppdaterad: 26.04.2024