Trafiksäkerhet

Under planeringsperioden skapas den största trafiksäkerhetspåverkan med trafikarrangemangen på

  • riksväg 3 i Laihela
  • riksväg 3 i Koskue och Rajalanmäki, Kurikka
  • anslutningen riksväg 3 och riksväg 19 i Jalasjärvi, Kurikka
  • riksväg 8 Vasa–Karleby, mitträcksförsedda omkörningsfiler i Kovjoki, Kållby och Kronoby
  • riksväg 8 i Karleby centrum 1:a skedet
  • riksväg 8 och landsväg 724 Vasa förbindelseväg 1:a skedet
  • riksväg 19 Seinäjoki–Lappo, 1:a skedet, omkörningsfiler och förbättring av den planskilda anslutningen vid Atria
  • stamväg 68 viadukten i Kållby
  • stamväg 68 förbättring av den planskilda anslutningen i Edsevö, Pedersöre. 

Trafiksäkerheten förbättras också med ändringar av hastighetsbegränsningarna, genom att göra vibrationsmarkeringar i mitt- och kantlinjerna då beläggningar förnyas på de livligast trafikerade vägavsnitten och genom att minska trafiken med hjälp av ägobyten och olika planer för privatvägar. Vägräcken förlängs och standarden höjs så att den motsvarar nuvarande anvisningar på huvudvägarna och de viktigaste regionvägarna. Några lättrafikleder byggs med kommunal finansiering. Skogar röjs längs vägkanten i områden med älgvarning. Trafikens säkerhet och smidighet förbättras vid några av de mest problematiska landsvägsanslutningarna. 

På samma sätt som tidigare år utarbetas varje år 1–2 regionala trafiksäkerhetsplaner som omfattar flera kommuner (år 2022 påbörjas uppdateringen av planerna för Vasaregionen och Storkyro (7 kommuner). Tyngdpunkten i planerna ligger på små åtgärder som främjar trafiksäkerheten (till exempel övergångsställen och förbättring av dem, farthinder, röjning av sikthinder) och justering av hastighetsbegränsningar. Dessutom aktiveras kommunernas trafiksäkerhetsarbete och insikterna om och planeringen av en trafiksystemnivå som främjar hållbar trafik kommer att öka allt mer.  

NTM-centralen i Södra Österbotten samarbetar med övriga aktörer för att främja trafiksäkerhetsfostran, -upplysning och -information och för att rikta övervakningen (t.ex. Trafikskyddet, Polisen osv.). En olycka är ofta resultatet av flera faktorer och en medveten risktagning minskar effekterna av de investeringar som gjorts i infrastrukturen. Därför är det alltid en viktig del av trafiksäkerhetsarbetet att påverka människors val och attityder och att övervakningen är trovärdig. 

Olyckor med personskador i vårt område

I NTM-centralen i Södra Österbottens område har olyckorna med personskador minskat avsevärt snabbare än gränsvärdet som Trafikledsverket har utfärdat. Däremot har man inte förmått minska antalet olyckor med dödlig utgång tillräckligt med väghållningsåtgärder, exempelvis år 2021 var mycket dåligt med avsikt på dessa olyckor. 

Olyckor med personskador som utgång, åren 2012-2021

Bild 5. Olyckor med personskador som utgång under åren 2012–2021 på landsvägarna i NTM-centralen i Södra Österbottens område. Olyckor med personskador som utgång har minskat från 336 år 2012 till 172 år 2021. Trafikledsverket har ställt upp gränsvärdet 187 för år 2021. Antalet olyckor med dödlig utgång har minskat med 3–4 års mellanrum för att återigen öka. De värsta åren med avsikt på olyckor med dödlig utgång var 2012, 2016, 2019 och 2021. År 2012 inträffade 33 olyckor med dödlig utgång. Det minsta antalet olyckor med dödlig utgång, sammanlagt 13 olyckor, inträffade år 2018. År 2021 ökade antalet igen till 22 olyckor, medan Trafikledsverkets gränsvärde var 9. 

Nedan länk till en kartapplikation, vars källmaterial är statistiken över trafikolyckor åren 2017–21. Statistiken innehåller information om vägtrafikolyckor i Finland som kommit till polisens kännedom. Uppgifterna grundar sig på information om vägtrafikolyckor som har sparats i polisens datasystem. Polisens uppgifter kompletteras med bland annat Trafikledsverkets information. Polisens statistik över vägtrafikolyckor innefattar uppgifter om vägar och händelser på alla landsvägar, såväl privata som kommunala vägar. 

Djurolyckor i vårt område

Under årens lopp har djurolyckorna ökat i NTM-centralen i Södra Österbottens område. Från år 2012 till 2021 har älgolyckorna som kommit till polisens kännedom i genomsnitt ökat. Undantaget var år 2016 då det verkligen många älgolyckor inträffade i synnerhet i Kust-Österbottens viltvårdsdistrikts område. Enligt Viltcentralens statistik har rådjursolyckorna ökat med till och med 131 % på några år. 

Älgolyckor skilt för varje viltvårdsdistrikt 2012-2021Bild 6. Älgskadeolyckorna skilt för varje viltvårdsdistrikt (som kommit till polisens kännedom) åren 2012–2021 på NTM-centralen i Södra Österbottens landsvägar. Älgskadeolyckorna har ökat avsevärt från år 2012 till 2021. År 2012 inträffade 84 älgskadeolyckor i Kustösterbotten, medan antalet olyckor var 124 år 2021. År 2020 minskade olyckorna och år 2021 ökade antalet återigen en aning. Motsvarande siffror för Österbotten är 88 och 140. I Kust-Österbotten har älgskadeolyckorna varierat i perioder om 3 år, då det tredje året alltid har varit det värsta. År 2016 var det värsta året med sammanlagt 169 olyckor. I Österbotten har antalet älgskadeolyckor varit förhållandevis jämnt fördelade i fyra års perioder för att år 2021 öka till det högsta antalet olyckor under hela uppföljningsperioden.

Viltcentralens statistik över olyckor med djur på NTM-centralen i Södra Österbottens område ären 2017-2021Bild 7. Djurolyckorna (Viltcentralens statistik) under åren 2017–2021 på NTM-centralen i Södra Österbottens område (innefattar även gator).  Från år 2017 till år 2021 har älgskadeolyckorna ökat cirka 10 % med undantag för år 2020 då olyckorna minskade från föregående år med cirka 18 %. Olyckorna med vitsvanshjort har ökat med cirka 5 % från år 2017. Rådjursolyckorna har ökat med till och med 131 %.