- NTM-centralerna
- Regionens situation och utsikter
- Organisation
- Planering och uppföljning
- Projekt
- Vägprojekt
- Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen
- Finansierade projekt
- Projektberättelser
- Ravinnekierrätyksen kokeiluhankkeista kohti investointia
- Gaiamare förädlar rötningsrester till gödselpreparat
- Ersättare för växttorv
- Separata temaprojekt
- Hästgödsel fungerar som ett jordförbättringsmedel för marken – IHAA-projektet
- Koncept för serietillverkad näringsåtervinningsanläggning i gårdsbruksklass
- Projekt
- Nuorten start up -pilotti
- Uppgifter och verksamhet
Trafikens utveckling
Under de senaste åren har trafikökningen varit jämn på längre sikt. I kurvdiagrammet som beskriver trafikökningen på huvudvägarna kan man urskilja vissa svackor. Trafikmängderna är förknippade med den ekonomiska utvecklingen i landet på så vis att trafikökningen vanligen blir långsammare när den ekonomiska situationen bli sämre. Effekterna av coronapandemin och Rysslands anfallskrig avspeglas uppenbart i trafikmängderna åren 2020–2022. Konsekvenserna av detta beskrivs noggrannare i samband med bild 3.
Bild 1. Den genomsnittliga kumulativa förändringen av trafiken på huvudvägarna (12 månaders glidande medelvärde) på vissa punkter som automatiskt mäter trafiken på huvudvägarna (LAM) i NTM-centralen i Södra Österbottens område åren 1996–2022. Uppgifterna har sammanställts från 13 mätpunkter. Basfinansiering för väghållning år 2012–2022. Den totala trafikökningen från år 1996 till 2019 var cirka 35 %. Den totala trafikmängden minskade år 2020 med 7,7 % från trafikmängden år 2019. Trafikmängden år 2021 ökade från år 2020 med cirka 4 %, men minskade igen år 2022 cirka 3 % från föregående år. Basfinansieringen för väghållningen har ökat från cirka 46,5 milj. euro år 2012 till cirka 50,3 milj. euro år 2014 och därefter har den gradvis minskat till 36,2 milj. euro år 2019. År 2020 steg basfinansieringen till cirka 55,7 milj. euro och sjönk återigen år 2021 till cirka 50,7 milj. euro. Basfinansieringen år 2022 var cirka 57,6 milj. euro. Basfinansieringsbeloppet under flera års tid i förhållande till ökningen av trafikmängderna tillsammans med klimatförändringens effekter har orsakat stor reparationsskuld i vägnätet.
I landskapscentrens närområden är trafikökningen i genomsnitt snabbare och trafikens smidighet har ytterligare försämrats på huvudvägarna i Vasa, Karleby och Seinäjoki stadsregioner. Trafikökningen vid de automatiska trafikmätningspunkterna (LAM) har varit snabb på riksväg 19 från Seinäjoki söderut och i Lappo såsom även på riksväg 3 mellan Laihela och Vasa samt på stamväg 67 i Ilmajoki. Ökningen av trafiken på riksväg 18 mellan Laihela och Seinäjoki har också accelererat sedan år 2015.
Bild 2. Trafikmängderna vid vissa LAM-punkter (automatisk mätning av trafiken) åren 1995–2021 på NTM-centralen i Södra Österbottens område. Förutom några avvikelser har trafikmängderna vid olika LAM-punkter utvecklats sedan år 1995 enligt samma trend vid de olika räkningspunkterna. Under försommaren år 2020 har trafikmängderna vid varje räkningspunkt minskat dramatiskt på grund av coronapandemin. Ökningen av trafikmängderna vid olika räkningspunkter varierar mellan 10 och 70 % undantaget riksväg 13 i Vetil där trafikmängderna har minskat i genomsnitt sedan år 2008. Under coronapandemin har trafikmängderna minskat och sjunkit till en nivå som är lägre än år 1995.
Trafikmängderna varierar mycket från dag till dag och trafiken är mycket ojämnt fördelad under dygnets timmar. På vardagsmorgnarna kan man se kraftiga trafikrusningstoppar vid mätningspunkterna då människorna åker till arbetet och till skolorna. På eftermiddagarna ser man på motsvarande sätt rusningstopparna i returtrafiken. När det i offentligheten talas om trafikens smidighet, koncentrerar man sig ofta på just de livligaste tiderna i trafiken och kräver förbättringar. Samtidigt glömmer man bort att största delen av dygnet finns det bra med utrymme på vägarna och trafiken flyter på.
På huvudvägarna i stora stadsregioner är morgon- och eftermiddagsrusningen kraftigare och kollektivtrafikens har stor betydelse för att jämna ut trafikrusningstopparna. Allteftersom trafikmängderna ökar måste bilisterna också fundera noggrannare på sina egna tidtabeller och när det lönar sig att bege sig ut på vägarna.
Ändringen av trafikmängderna åren 2020, 2021 och 2022 på grund av coronapandemin finns i bild 2, som visar den genomsnittliga veckotrafiken åren 2019–2022 på de 49 LAM-punkterna i NTM-centralen i Södra Österbottens område. Trafikmängderna på huvudvägarna har minskat uppenbart mellan mars och juni år 2020. Trafikmängderna återgick till nivån år 2019 först under semestermånaderna år 2021. Trafikmängderna år 2022 låg nästan genomgående på en lägre nivå än år 2019.
Bild 3. Utvecklingen av den genomsnittliga veckotrafiken på LAM-punkterna längs huvudvägarna i NTM-centralen i Södra Österbottens område åren 2019–2022.
I sin helhet var trafikmängden år 2022 på LAM-punkterna i NTM-centralen i Södra Österbottens område cirka 6,5 % lägre än år 2019. Det finns flera orsaker till trafikminskningen: i synnerhet i början av år 2022 avspeglades ännu coronapandemins direkta konsekvenser på trafikmängderna. I och med corona kan dessutom det tilltagande distansarbetet synas i statistiken. Rysslands anfallskrig som började i februari försämrade för sin del de ekonomiska utsikterna radikalt. Som en följd av det minskade den samtida försämringen av hushållens köpkraft och den kraftiga höjningen av bränslepriserna uppenbart trafikmängderna under år 2022.
Uppdaterad: 24.05.2023