- NTM-centralerna
- Regionens situation och utsikter
- Organisation
- Planering och uppföljning
- Projekt
- Vägprojekt
- Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen
- Finansierade projekt
- Projektberättelser
- Helsieni Oy:s svampproduktion ökade med hjälp av finansieringen för näringsåtervinning
- Pohjolan Peruna förädlar återvunna gödselmedel av produktionens biflöden för användning inom jordbruket
- Soilfoods jordförbättringsmedel kan halvera erosion och fosforavrinning i lermarker
- Redono utvecklar ett lokalt ekosystem för matproduktion i Lojo
- Weeefiner fångar upp näringsämnen i fiskodlingsbassänger
- Fiskeriindustrins avloppsvatten omvandlas till gödsel med en elektrokemisk metod
- BioKymppi har legat före gällande återvinning av näringsämnen
- Gaiamare förädlar rötningsrester till gödselpreparat
- Ersättare för växttorv
- Separata temaprojekt
- Hästgödsel fungerar som ett jordförbättringsmedel för marken – IHAA-projektet
- Koncept för serietillverkad näringsåtervinningsanläggning i gårdsbruksklass
- Nuorten start up -pilotti
- INSPIRE
- RIWET
- APRIORA
- LUMO-programmet
- Uppgifter och verksamhet
Trafikens utveckling
Historiskt har trafikmängderna på vägarna ökat kontinuerligt. I synnerhet under förra årtusendet och ännu i början av 2000-talet har ökningen varit kraftig. Under 2010-talet har trafikmängderna fortsatt att öka, men tillväxttakten har blivit långsammare. I landskapscentrens närområden har trafikökningen i genomsnitt varit snabbare och trafikens smidighet har ytterligare försämrats på huvudvägarna i Vasa, Karleby och Seinäjoki stadsregioner.
I kurvdiagrammet i bild 1 som beskriver trafikökningen på huvudvägarna kan man urskilja vissa svackor. Trafikmängderna är förknippade med den ekonomiska utvecklingen i landet på så vis att trafikökningen vanligen blir långsammare när den ekonomiska situationen bli sämre. Effekterna av coronapandemin och Rysslands anfallskrig avspeglas uppenbart i trafikmängderna åren 2020–2022. Man kan läsa mer om effekterna av detta exempelvis i NTM-centralen i Södra Österbottens blogginlägg.
Bild 1. Genomsnittlig kumulativ förändring av trafiken på huvudvägarna (12 mån. glidande medelvärde) och finansieringen för basväghållningen. I bilden beaktas trafikmängderna på 13 punkter där trafiken på huvudvägarna mäts automatiskt (LAM) i NTM-centralen i Södra Österbottens område åren 1996–2023. Bilden visar också finansieringen för basväghållningen åren 2012–2023. Den totala trafikökningen från år 1996 till 2019 var cirka 35 %. Den totala trafikmängden minskade år 2020 med 7,7 % från trafikmängden år 2019. Trafikmängden år 2021 ökade från år 2020 med cirka 4 %, men minskade igen år 2022 cirka 3 % från föregående år. År 2023 ökade trafikmängden återigen med cirka 3 % jämfört med föregående år. Finansieringen för basväghållningen var cirka 46,5 milj. euro år 2012 och den steg fram till år 2014 till cirka 50,3 milj. euro tills att finansieringen började minska. År 2019 var finansieringen för basväghållning bara 36,2 milj. euro. År 2020 steg finansieringen till cirka 55,7 milj. euro och sjönk återigen år 2021 till cirka 50,7 milj. euro. Basfinansieringen år 2022 var cirka 57,6 milj. euro. År 2023 var finansieringen för basväghållning cirka 54,1 milj. euro.
Trots att trafikens tillväxttakt har blivit långsammare och trafikmängderna till och med minskat under coronatiden, visar dock Trafik- och kommunikationsverket Traficoms riksomfattande trafikprognos att trafikmängderna förväntas fortsätta att öka i framtiden även i NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde. Mindre finansiering under flera år i förhållande till ökningen av trafikmängderna tillsammans med utmaningarna som klimatförändringen för med sig har orsakat stor reparationsskuld i vägnätet (bild1). Samtidigt har den allmänna kostnadsnivån stigit avsevärt, vilket har minskat väghållningsfinansieringens köpkraft och ytterligare försämrat situationen.
År 2023 ser trafikmängden på LAM-punkterna i NTM-centralen i Södra Österbottens område ut att återgå till tillväxttrenden. Trafikmängderna ökade år 2023 på alla LAM-punkter i genomsnitt cirka 2,7 % i förhållande till föregående år. Trafikmängderna är fortfarande mindre än nivån före coronatiden, men den procentuella tillväxten från år 2022 var betydande.
Som helhet betraktat låg trafikmängderna år 2023 på cirka 3,5 % lägre nivå än före coronatiden år 2019. De regionala skillnaderna mellan LAM-punkterna är dock ganska stora när det gäller trafikutvecklingen. I bild 2 presenteras den proportionella förändringen av trafikmängderna vid LAM-punkterna från år 2019 till år 2023. På bilden beskrivs med rött beräknade trafikmängder och med blått ökade trafikmängder.
Bild 2. Den proportionella förändringen av trafikmängderna på LAM-punkterna från år 2019 till 2023. På bilden beskrivs med rött beräknade trafikmängder och med blått ökade trafikmängder. Mörkare färg beskriver större förändring.
På bild 2 kan man se att trafikmängderna år 2023 ställvis var mer än 10 % mindre än år 2019, men i landskapscentren och på stomvägnätet för landsvägar enligt förordningen om huvudleder ligger trafikmängderna redan nära nivån år 2019. Särskilt i Seinäjokiregionen har trafikmängderna dessutom överskridit nivån år 2019 på många ställen, vilket dock delvis beror på markanvändningsaspekter i närheten av de aktuella mätpunkterna.
Trafikmängderna varierar mycket från dag till dag och trafiken är mycket ojämnt fördelad under dygnets timmar. På vardagsmorgnarna kan man se kraftiga trafikrusningstoppar vid mätpunkterna då människorna åker till arbetet och till skolorna. På eftermiddagarna ser man på motsvarande sätt rusningstopparna i returtrafiken. Trafikmängden är störst under kvällsrusningstoppen ungefär mellan kl. 15 och kl. 17. Under rusningstoppen är trafikmängden typiskt cirka 10 % av trafikmängden under hela dygnet. När det i offentligheten talas om trafikens smidighet, koncentrerar man sig ofta på just de livligaste tiderna i trafiken och kräver förbättringar. Samtidigt glömmer man bort att största delen av dygnet finns det bra med utrymme på vägarna och trafiken flyter på.
Bild 3. Utvecklingen av den genomsnittliga veckotrafiken på LAM-punkterna längs huvudvägarna i NTM-centralen i Södra Österbottens område åren 2019–2022.
I sin helhet var trafikmängden år 2022 på LAM-punkterna i NTM-centralen i Södra Österbottens område cirka 6,5 % lägre än år 2019. Det finns flera orsaker till trafikminskningen: i synnerhet i början av år 2022 avspeglades ännu coronapandemins direkta konsekvenser på trafikmängderna. I och med corona kan dessutom det tilltagande distansarbetet synas i statistiken. Rysslands anfallskrig som började i februari försämrade för sin del de ekonomiska utsikterna radikalt. Som en följd av det minskade den samtida försämringen av hushållens köpkraft och den kraftiga höjningen av bränslepriserna uppenbart trafikmängderna under år 2022.
Uppdaterad: 04.06.2024