Navigeringsmeny
EPO TLS Liikenteen tila

Trafikens utveckling

Under de senaste åren har trafikökningen varit jämn. I kurvdiagrammet som beskriver trafikökningen på huvudvägarna kan man urskilja vissa svackor. Trafikmängderna är förknippade med den ekonomiska utvecklingen i landet på så vis att trafikökningen blir långsammare när den ekonomiska situationen bli sämre. Förändringen i trafikmängderna år 2020 på grund av coronapandemin uppdateras först senare. Trafikmängderna på huvudvägarna har dock minskat uppenbart mellan mars och juni år 2020. I april 2020 var den totala trafikmängden vid t.ex. mätningspunkten längs rv 3 i Helsingby ca 33,1 % mindre än föregående år. Däremot ändrades den tunga trafiken knappast alls. Under juli återgick trafikmängderna åtminstone tillfälligt nästan till nivån år 2019.

Den genomsnittliga kumulativa förändringen av trafiken på huvudvägarna på vissa punkter som automatiskt mäter trafiken på huvudvägarna (LAM) i NTM-centralen i Södra Österbottens område åren 1996–2019. Uppgifterna har sammanställts från 13 mätpunkter. Basfinansiering för väghållning år 2012–2019. Trafiken har ökat förhållandevis jämnt från år 1996 till 2007 med nästan 30 % förutom under lågkonjunkturen vid övergången till år 2000 då trafikmängderna var oförändrade. Även mellan åren 2007–2009 var trafikmängderna oförändrade. Från år 2011 till år 2012 minskade trafikmängden med några procent. Den totala trafikökningen från år 1996 till 2017 var ca 35 %. Trafikmängden har minskat en aning från år 2017 fram till år 2019. Basfinansieringen för väghållningen har ökat från ca 46,5 milj. euro år 2012 till ca 50,3 milj. euro år 2014 och därefter gradvis minskat till 36,2 milj. euro år 2019. Minskningen av basfinansieringen har varit kraftig i förhållande till ökningen av trafikmängderna.

Trafikmängderna vid LAM-punkten (automatisk mätning av trafiken) på riksväg 3 i Helsingby Korsholm i januari–augusti under åren 2019 och 2020. Trafikmängderna år 2019 vid mätningspunkten på riksväg 3 i Helsingby varierar mellan ca 8600 fordon/dygn i januari till 9900 fordon/dygn i augusti. Trafikmängden i januari-februari år 2020 motsvarar helt och hållet trafikmängderna år 2019. Coronapandemin har minskat trafikmängden lineärt från 8900 fordon/dygn i februari till 6200 fordon/dygn i april, efter vilket trafikmängden ökade fram till slutet av juni till 8620 fordon/dygn. Efter detta har trafikmängderna återgått till 9200 fordon/dygn fram till slutet av augusti.


I landskapscentrens närområden är trafikökningen i genomsnitt snabbare och trafikens smidighet har ytterligare försämrats på huvudvägarna i Vasa, Karleby och Seinäjoki stadsregioner. Trafikökningen vid de automatiska trafikmätningspunkterna (LAM) har varit snabb på riksväg 19 från Seinäjoki söderut och i Lappo såsom även på riksväg 3 mellan Laihela och Vasa samt på stamväg 67 i Ilmajoki. Ökningen av trafiken på riksväg 18 mellan Laihela och Seinäjoki har också accelererat sedan år 2015.


​​​​​​​

Trafikmängderna vid vissa LAM-punkter (automatisk mätning av trafiken) åren 1995–2020 på NTM-centralen i Södra Österbottens område. Sedan år 1995 har trafikmängderna vid olika LAM-punkter utvecklats i enlighet med samma trend vid de olika räkningspunkterna förutom vissa avvikelser. Vid räkningspunkten längs riksväg 3 i Helsingby har trafikmängden ökat till och med 70 % från år 1995 till 2020. Under försommaren år 2020 har trafikmängderna vid varje räkningspunkt dramatiskt minskat på grund av coronapandemin. Ökningen av trafikmängderna på olika räkningspunkter varierar mellan 20¬–70 %, undantaget rv 13 i Vetil, där trafikmängderna i genomsnitt har minskat från år 2008. Under coronan år 2020 har ökningen av trafikmängderna minskat till nivån år 1995, dvs. nära 0 %.


Trafikmängderna varierar mycket från dag till dag och trafiken är mycket ojämnt fördelad under dygnets timmar. På vardagsmorgnarna kan man se kraftiga trafikrusningstoppar vid mätningspunkterna då människorna åker till arbetet och till skolorna. På eftermiddagarna ser man på motsvarande sätt rusningstopparna i returtrafiken. När det i offentligheten talas om trafikens smidighet, koncentrerar man sig ofta på just de livligaste tiderna i trafiken och kräver förbättringar. Samtidigt glömmer man bort att under största delen av dygnet finns det gott om utrymme på vägarna och trafiken löper.


På huvudvägarna i stora stadsregioner framträder morgon- och eftermiddagsrusningen naturligtvis kraftigare och kollektivtrafikens betydelse för att jämna ut trafikrusningstopparna är betydande. Allteftersom trafikmängderna ökar måste bilisterna också fundera noggrannare på sina egna tidtabeller och när det lönar sig att bege sig ut på vägarna.