Rävsundsbron

Vanliga frågor och svar

• Hur följs brons skick upp?

  På bron görs flera gånger om året en inspektion som utförs av en sakkunnig inom stålkonstruktioner. Vid inspektionerna utreds bl.a. hur rostbildningen framskrider och om det eventuellt finns sprickor i svetssömmarna. Ett separat underhållsprogram har utarbetats för bron och i enlighet med det utförs årliga underhållsåtgärder. Brons stålkonstruktioner hålls rena genom tvätt, vilket gör att de rostar långsammare. På bron finns också monitoreringsutrustning som vid vissa punkter automatiskt mäter belastningen och böjningen av brons stålkonstruktion. Dessutom har man lagt till automatiska mätpunkter som kontinuerligt följer brons rörelser och belastning.

  Informationen som sensorerna ger om brons skick kontrolleras varje dag. Man kontrollerar särskilt om brons beteende förändras avsevärt. Sådant är till exempel en stor rörelse eller förskjutning eller stålspänningar som är större än väntat. Överlag är en irreversibel rörelse en varningssignal.

• Hur följs vikterna på fordonen som rör sig på bron upp och hur tillförlitlig är informationen?

  Övervakningsanordningen finns i stålkonstruktionerna under brolocket. Övervakningsanordningen mäter brons förflyttningar och spänningar i stålkonstruktionerna.

  Övervakningsanordningen urskiljer fordonens axelavstånd, axeltryck, boggivikter och totalmassa. Uppgifterna som fåtts via övervakningen har gett tecken på betydande överskridningar av fordonsmassan och till denna del kan man på ett tillförlitligt sätt säga att fordonen har överskridit den tillåtna massan. Fordonens massa fås med cirka fem procents noggrannhet.

• Jag ser inte monitorerna på bron, var finns de?

  Monitorerna finns i stålkonstruktionerna under brolocket, så de syns inte från brodäcket.

• Skulle bron belastas mindre om man körde över den så fort som möjligt?

  Det är precis tvärtom. Rörelseenergin ökar krafterna som påverkar bron. Ett tungt fordon som rör sig över bron orsakar ett dynamiskt slag mot bron, vars storlek beror bl.a. på vägens jämnhet och i synnerhet på fordonets hastighet. Ett dynamiskt slag orsakar vibrationer i bron som i sin tur orsakar spänningar i brons olika delar som förkortar brons livslängd. När vibrationerna blir dubbelt så stora kan den spänning på en gammal bro som påverkar brons livslängd bli upp till åtta gånger större. Gamla hängbroar är särskilt känsliga för vibrationer.

• Måste man oroa sig för brons skick och hur man rör sig på bron?

  Det är tryggt att trafikera på bron, därför har man fastställt begränsningarna. Brons skick följs kontinuerligt upp och vi reagerar snabbt på förändringar. Extra begränsningar är möjliga.

  Det är ytterst viktigt att de fastställda begränsningarna iakttas.

• Finns det någon möjlighet att påskynda byggandet av den nya bron?

  Snedkabelbron är tekniskt sett en mycket komplicerad brokonstruktion och det är inte möjligt att påskynda genomförandet. Genomförandet av en snedkabelbro tar cirka fyra år från beslutet om att genomföra brobygget. Man kan inte påskynda färdigställandet av den nya bron genom att öka antalet arbetstagare eller genom att arbeta övertid nattetid och under veckoslut. Det finns många skeden i byggandet som inte beror på antalet arbetstagare som arbetar på arbetsplatsen. Arbetsskedena framskrider i en viss ordning och endast arbetena på den kritiska linjen påverkar färdigställandet av bron. Många av dem sker också någon annanstans än på byggplatsen. Viktiga moment i tidtabellen för Rävsundsbron är byggandet av pylonstödet T3 i mitten av sundet och tillverkningen och monteringen av stålkonstruktionen i snedkabelavsnittet. I fråga om stålkonstruktionen består arbetet före byggplatsen av t.ex. dimensioneringsberäkningar, anskaffning av stålplåtar och tillverkning av maskinverkstäder.

  Byggnadsarbetet framskrider planenligt och arbetet utförs så snabbt som möjligt. 

  Arbetet på bron inleddes 2021 med byggplanering och i terrängen hösten 2022. Den nya bron blir färdig i slutet av 2025.

• Vilka är nu de tillåtna fordonsmassorna?

  Ingen viktbegränsning har fastställts för bron, dvs. massorna enligt vägtrafiklagen är i kraft. För kombinationsfordon är den högsta tillåtna vikten 76 t. Massor som är större än så behöver specialtransporttillstånd. Flera kranar behöver också specialtransporttillstånd. De granskas från fall till fall.

  De tillåtna massorna för specialtransporttillstånd har sänkts. Specialtransporternas massor har i fortsättningen begränsats så att belastningen på bron inte blir större än belastningen från normaltrafiken om de följer de erhållna villkoren för att korsa bron. Brons belastning följs upp med hjälp av monitorering. I specialtransporttillståndet fastställs transportens tillåtna massa samt villkoren som gör det möjligt att korsa bron. Specialtransporttillstånd söks hos NTM-centralen i Birkaland.

  Vägtrafiklag (finlex.fi)

• Hur ska jag göra när det finns behov av en ny specialtransport?

  I ärenden som gäller specialtransporttillstånd ska du kontakta NTM-centralen i Birkaland som beviljar specialtransporttillstånd. Ansökningar om specialtillstånd för Rävsundsbron behandlas från fall till fall enligt prövning. För närvarande kan NTM-centralen i Birkaland bevilja specialtransporttillstånd för att korsa bron för lätta transporter med övervikt. För närvarande behandlas däremot inga ansökningar om specialtransporttillstånd för de allra största massorna.

  Specialtransporternas massor har i fortsättningen begränsats så att belastningen på bron inte blir större än belastningen från normaltrafiken om de följer de erhållna villkoren för att korsa bron.

  Många lyftkranar behöver specialtransporttillstånd även om de inte överskrider den största tillåtna totalmassan. Kranarna är ofta problematiska till sin massfördelning och orsakar därmed större belastning på bron.

  I fråga om specialtransporttillstånd lever man för tillfället en dag åt gången. Mätresultaten analyseras hela tiden. Enligt analysen bedömer man alltid från fall till fall utifrån de senaste mätuppgifterna vilka massor som kan beviljas specialtransporttillstånd.

• Finns det andra alternativ om tillstånd för specialtransport inte beviljas för att korsa Rävsundsbron?

  Om tillstånd för specialtransport inte beviljas för att korsa Rävsundsbron, kan specialtransporten ske sjövägen. På linjen Nådendals hamn-Lillmälö sköts transporterna med en landsvägsfärja som en del av NTM-centralens landsvägsfärjetrafik. Den verksamhetsutövare som ansvarar för specialtransporten betalar själv kostnaderna för färjetransporten, men transporterna beställs som tilläggsarbete enligt NTM-centralens avtal om färjetrafiktjänster. Tidtabellen för färjetrafiken och andra arrangemang avtalas efter beställningen med Finlands Färjetrafik Ab, som fungerar som trafikidkare.

  Specialtransporter som utförs med färja ska bokas minst en vecka före den planerade transporttidpunkten, eftersom reservfärjan normalt inte är bemannad. Den verksamhetsutövare som ansvarar för specialtransporten kan ställa in transporten 2 dygn före den överenskomna transporttidpunkten. För icke-avbokade transporter uppbärs normala transportkostnader. Finlands Färjetrafik Ab har rätt att ställa in transporten om färjan då behövs som reservfärja för den färjetrafik som NTM-centralen beställt.

  För specialtransporter på landsvägsavsnitt ska man som vanligt ett eget specialtransporttillstånd, som ska sökas hos NTM-centralen i Birkaland. Kostnaderna för en enkel färjetransport är cirka 5 500 € + moms.

  Specialtransporter med färja beställs via enheten för specialtransporttillstånd, [email protected].

  Enheten för specialtransporttillstånd ger verksamhetsutövarna närmare anvisningar om planeringen av transporten tillsammans med Finlands Färjetrafik Ab.

  Gör så här:

  • Hos NTM-centralen i Birkaland ansöker du om specialtransporttillstånd till Pargas i första hand över Rävsundsbron.
  • Om du inte får specialtransporttillstånd för att korsa bron kan du ansöka om specialtransporttillstånd för en alternativ rutt via färjfästena i Nådendals hamn och Lillmälö i Pargas. Mellan Nådendal och Lillmälö sköts transporten med färja.
  • Färjetransporten mellan Nådendal och Lillmälö beställs via enheten för specialtransporttillstånd minst en vecka före transporten.
  • Du kan beställa färjetransport först när du har fått specialtransporttillstånd för en alternativ rutt.
  • Finlands Färjetrafik Ab sköter färjetransporten och kontaktar beställaren så fort som möjligt efter att enheten för specialtransporttillstånd har beställt transporten.
  • Finlands Färjetrafik Ab kommer överens om transporttidtabellen och andra detaljer med den som beställer transporten.
  • Den verksamhetsutövare som ansvarar för specialtransporten betalar själv kostnaderna för färjetransporten.
  • Finlands Färjetrafik Ab har rätt att ställa in transporten om färjan då behövs som reservfärja för den färjetrafik som NTM-centralen beställt.

• Vilken betydelse har en enskild tung transport för att brons skick ska försämras?

  Tunga fordon orsakar de största rörelserna och den största belastningen på brodäcket, hängstängerna och stålkonstruktionen under däcket. En enskild tung transport (76 t) har stor inverkan på brons rörelser och belastning. Brons rörelser påverkas av i väsentlig grad av massornas och
  körhastighetens samverkan. Därför är det ytterst viktigt att man respekterar de begränsningar som fastställts. Förutom massorna och körhastigheten har även avståndet mellan tunga fordon en stor betydelse för belastningen på bron. Bron utsätts för stor belastning av situationer där två tunga fordon möts på körfält som går i olika riktningar.

  Tyvärr har man i brons mätresultat fortfarande dagligen har observerat flera över 80 ton tunga transporter samt flera över 100 ton tunga transporter. Dessa belastar bron. För sådana transporter skulle det behövas specialtransporttillstånd. I specialtransporttillståndet fastställs transportens tillåtna massa samt villkoren som gör det möjligt att korsa bron. Den belastning som specialtransporterna orsakar bron minskas bl.a. genom att den övriga trafiken stängs av från bron under transporten, genom att transporten körs i mycket låg fart och mitt på bron. Specialtransporterna är planerade på förhand och för deras del kan man följa upp den belastning som massorna orsakar bron. Nya specialtransporttillstånd beviljas tills vidare inte för tunga specialtransporter över bron, eftersom analysen av brons mätresultat och resultat från granskningen av skicket pågår.

  Samarbetet med polisen utökas för att få bättre övervakning i synnerhet när det gäller att följa maximibelastningen på tunga transporter.

• Har det framkommit överbelastning under övervakningen?

  Polisen övervakar fordonen. NTM-centralen samarbetar med polisen för att effektivisera övervakningen av fordonens massa. Övervakningen av bron har visat att man upprepade gånger har kört på bron med större massor än vad som är tillåtet. Även i polisens övervakning av fordon har det framkommit övervikt hos tunga fordon.

• Hur förhindras fortkörning, överskridande av massor och att avstånden lämnas obeaktade?

  I ändarna av bron finns infotavlor och bullerränder samt automatisk kameraövervakning. På bron finns hastighetstavlor och avståndet mellan tunga transporter har märkts ut med körbanemålningar. I Kårlax underfart har installerats en anordning som mäter vikterna på tunga fordon. NTM-centralen får information om körhastigheter och fordonsmassor samt via monitorering om brons rörelser. Underlåtenhet att iaktta begränsningarna kan inte förhindras tekniskt, varmed varje vägtrafikants eget ansvar framhävs. Inom trafikövervakningen har även samarbetet med polisen intensifierats.

  Det är ytterst viktigt att begränsningarna följs för att man inte ska behöva skärpa dem.

• Upptäcktes brons dåliga skick för sent? Borde planeringen och byggandet av den nya bron ha inletts tidigare?

  Broexperterna har länge känt till brons livscykel och behov av förnyelse. Bron renoverades 2000, 2004–2005 och 2010. Även efter det har många olika reparationsåtgärder vidtagits på bron. I oktober 2013 ändrades fordonsförordningen så att man i stället för tidigare 60 ton tillät en massa på 76 ton för fordonskombinationer. Denna förändring har påskyndat försämringen av brons skick.

  Behovet av att förnya bron har lyfts aktivt fram i flera år, men broprojekten räcker länge. Rävsundsbrons utredningsplan började utarbetas redan 2015. Den nya bron börjar byggas och blir klar 2025. Med nuvarande uppgifter kan man konstatera att förnyandet av bron borde ha inletts klart tidigare.

• Hur har Rävsundsbron reparerats under årens lopp?

  Rävsundsbron har reparerats mycket under årens lopp. Här är de viktigaste reparationerna:

  • 1980: Dilatationsfogutrustningen renoverades första gången
  • 1993: En gång- och cykelled byggdes på bron
  • 2000: Ytbehandling av stålkonstruktionen ovanför däcket
  • 2004–2005: Grundrenovering av bron
  • 2010: Byte av pendelstavar
  • 2013: Ändring av fordonsförordningen och höjning av tillåtna mått och massor samt provbelastning av bron
  • 2015: De första trafikeringsbegränsningarna för bron
  • 2016: Mer omfattande reparationer utöver granskningen
  • 2018: Svetsning av en bristning i vindförbandens svetsning
  • 2019: Montering av dämpare i vindförbanden
  • 2020: Omfattande inspektioner av stålkonstruktionen
  • 2021: Byte av hängstag + reparation av hängstagens nedre ändar

  Ändringen av fordonsförordningen och höjningen av tillåtna mått och massor har påskyndat skadan på bron.

• Hurdan är reservrutten för Rävsundsbron?

  Reservrutten förverkligas genom att bygga en arbets-/pontonbro samt tillhörande vägkonstruktioner och färjeförbindelser. Reservrutten anknyter till beredskapsplanen, som inte är offentlig till alla delar utan består delvis av säkerhetsklassificerad information.

  Reservrutten är planerad för sådana situationer då passagen över bron är förhindrad under en längre tid.

  Exempel: En trafikolycka, till följd av vilken brons konstruktioner har skadats betydligt och brons bärighet har försämrats väsentligt till följd av den.  

• Var planeras reservrutten?

  Beredskapsplanen grundar sig på byggandet av en reservbro i den omedelbara närheten av den nuvarande Rävsundsbron och färjförbindelsen från Lillmälö i Pargas till Hämmärönsalmi i Rimito eller till Nådendal. Reservrutten anknyter till beredskapsplanen, som inte är offentlig till alla delar utan består delvis av säkerhetsklassificerad information.

• Hurdan är reservruttens bärighet, hastighetsbegränsning och kapacitet?

  Reservrutten anknyter till beredskapsplanen, som inte är offentlig till alla delar utan består delvis av säkerhetsklassificerad information. Planen har uppdaterats 2022. 

• Hur ersätts företag eller vägtrafikanter för de extra kostnader som orsakas av trafikbegränsningarna på Rävsundsbron?

  Den allmänna landsvägen hör inte till någons skyddade intressesfär. Väghållningsmyndigheten har alltså rätt att reparera, avbryta, flytta eller dra in en landsväg, om det finns behov eller grunder för sådana åtgärder och ingen sakägare har rätt till ersättningar.

  Väghållningsmyndighetens uppgift är att säkerställa en säker användning av väginfrastrukturen. Uppgiften kan förutsätta plötsliga begränsningsåtgärder för trafiken, om trygg trafik inte kan garanteras på annat sätt. Tillfälligt eller permanent indragning av en landsväg, till exempel av säkerhetsskäl, och olägenheter eller extra kostnader som indragningen orsakar trafiken, är inte olägenheter eller förluster som ska ersättas eftersom ingen har subjektiv rätt till en allmän trafikförbindelse.

  De skadestånd som NTM-centralen betalar är avsedda för situationer där en vägtrafikant på landsvägen har råkat ut för en skada, som orsakats av bristfälligt underhåll av vägen. Du kan endast få ersättning för skadan om vägunderhållet har skötts felaktigt eller vårdslöst, eller om vissa uppgifter som tillhör sedvanligt underhåll av vägen har försummats helt eller delvis. Att vägen enbart är i dåligt skick berättigar därmed inte ännu till skadestånd.

• Varför har man kommit fram till en tillägsbegränsning vars funktionsduglighet man inte är säker på?

  Med en lösning som grundar sig på att den tunga trafiken är enkelriktad kan vi minimera olägenheterna som begränsningarna orsakar trafiken och kostnaderna för näringslivet.

  Det finns få metoder som kan genomföras snabbt – de grundar sig på begränsning av trafiken och/eller viktbegränsningar. Om hela trafiken begränsas till enkelriktad trafik blir trafiken på Skärgårdsvägen mycket överbelastad. Viktbegränsningarna skulle å sin sida medföra betydande extra kostnader för näringslivet. Övriga alternativ är dyra och genomförandet tar lång tid, eller så räcker inte trafikkapaciteten för den nuvarande trafikmängden.

  Vi följer upp hur trafikarrangemangen fungerar och reagerar på situationen vid behov. Trafikarrangemangens funktion säkerställs i det första skedet genom att använda trafikdirigerare, åtminstone dagtid. Nya trafikarrangemang förutsätter att man lär sig nytt samt att man är uppmärksam och samspelar med trafikanterna.

• Hur säkerställer man att avståndet på 60 meter för den tunga trafiken följs?

  Det är oerhört viktigt att var och en följer de fastställda trafikbegränsningarna. Underlåtenhet att iaktta begränsningarna kan inte förhindras tekniskt, vilket framhäver varje vägtrafikants eget ansvar i ärendet. Samarbetet med polisen har intensifierats i trafikövervakningen.

  Avståndet på 60 meter för tung trafik har märkts ut med körbanemålningar på bron. Det finns inga andra tydliga sätt att påvisa avståndet.

• Är det möjligt att man fastställer en viktbegränsning för bron?

  Man strävar efter att undvika viktbegränsning på bron, men det kan inte uteslutas helt.

  Man strävar efter att undvika viktbegränsningar, eftersom det orsakar betydande extra kostnader för näringslivet i området. Därför strävar man i första hand efter att trygga trafiken på bron med andra begränsningar.

  Belastningen av den tunga trafiken på bron måste minskas. Den primära lösningen är att den tunga trafiken går enkelriktat på bron. De nya trafikarrangemangen tas i bruk 6.3.2024.

• Hur skulle enkelriktad tung trafik ska påverka trafikens smidighet och säkerhet?

  De nya trafikarrangemangen orsakar olägenheter för trafikanterna, men på förhand vet man inte med säkerhet hur långa förseningar detta medför i restid. Trafikmängderna varierar under olika dagar och tidpunkter. Under rusningstid kommer trafiken sannolikt att öka, så det lönar sig för trafikanterna att reservera tillräckligt med restid.

  Den tunga trafiken går endast i en riktning åt gången och några fordon i taget hinner med trafikljuset. Trafikljuscirkulationen för den tunga trafiken är ganska lång.

  Den övriga trafiken stannar endast i trafikljusen medan väntområdet för tung trafik töms. I övrigt löper trafiken hela tiden i båda riktningarna. Fördröjningen i trafikljusen är ganska kort, men under rusningstid kan den övriga trafiken behöva köa vid trafikljusen. Väntområdena för tung trafik har dock trafikdetektorer så det inte är grönt ljus vid ett tomt väntområde.

  Kollektivtrafiken behöver inte flytta till väntområdet för tunga fordon, utan de kör i filen för personbilstrafik. Kollektivtrafiken har också en förmån vid trafikljusen. Om en buss är på väg mot trafikljuset lyser det grönt längre. Inom kollektivtrafiken försvårar dock även små förseningar svårigheter att hålla sig till tidtabellen. Kollektivtrafikens fordonscirkulation har redan breddats. Dessutom följs bussarnas punktlighet upp med hjälp av positionsdata.

  För dem som åker till skärgårdens färjor och förbindelsefartyg med fortsatta förbindelser lönar det sig att reservera tillräckligt med restid och förbereda sig på förseningar på Skärgårdsvägen.

  Gång- och cykelleden på Skärgårdsvägen är i normal användning. Trafikarrangemangen påverkar inte den lätta trafiken.

  Skärgårdsvägens och Rävsundsbrons bredd tillåter att man väjer för utryckningsfordon i utryckningskörning. Trafiken mot Pargas på S:t Karinssidan stannar dock mellan väntfilen för den tunga trafiken och filen från Pargas mot Åbo, så det finns inget väjningsutrymme på samma sätt som på Pargassidan. Trafikanterna bör beakta fordon i utryckningskörning och ge tillräckligt med utrymme för säker omkörning.

  Lösningen som grundar sig på enkelriktad tung trafik är innovativ och det finns ingen tidigare erfarenhet av den. Lösningen har valts för att minimera de olägenheter som trafikbegränsningarna orsakar.

  Trafikarrangemangens funktion kommer att följas upp och vid behov görs ändringar.

• Hur förbereder man sig på att bron försämras ytterligare?

  Brons skick följs upp kontinuerligt och man reagerar snabbt på förändringar. Det är möjligt att brons skick fortsätter försämras och att trafiken måste begränsas ytterligare.

  Ytterligare begränsningar som snabbt kan tas i bruk är viktbegränsningar och ändringar av trafiken så att den blir enkelriktad. Det skulle ta 4-6 månader att bygga en reservbro. Vi informerar genast om det sker förändringar i brons skick.

  Det är ytterst viktigt att trafikanterna följer de fastställda begränsningarna så att trafiken på bron kan tryggas tills den nya bron står färdig. Polisen kommer regelbundet att övervaka att trafikarrangemangen följs.

• Varför stärks inte brons bärförmåga?

  Man har utrett hur brons bärförmåga stärks, och man kommer inte att gå vidare med genomförandet. Orsakerna är bl.a. att planeringen och genomförandet tar en lång tid, osäkerhetsfaktorer förknippade med genomförandet samt stora kostnader. Genomförandet skulle också orsaka trafikavbrott på bron.

• Varför flyttas inte trafiken till byggplatsbron?

  Den övriga trafiken styrs inte ens delvis till byggplatsbron, eftersom den skulle störa byggplatsens verksamhet. Den nuvarande byggarbetsplatsbron behövs för byggplatsen så att byggandet av den nya bron inte fördröjs.

• Är det möjligt att bron inte håller tills den nya bron blir färdig?

  Brons skick följs upp kontinuerligt och man reagerar snabbt på förändringar. Det är möjligt att brons skick fortsätter försämras och att trafiken måste begränsas ytterligare. Det är fortfarande lång tid kvar tills den nya bron blir färdig. Det är också möjligt att bron inte tål trafikbelastningen tills den nya bron är färdig. För närvarande finns det inga tecken på detta, men förändringar kan ske oväntat. Därför har man gjort upp en färdig plan för att bygga en reservbro öster om den nya Rävsundsbron. Inget beslut har fattats om byggandet av reservbron och inget sådant finns för närvarande inom synhåll. Byggandet av reservbron tar cirka 4-6 månader och dess kostnadsberäkning är för närvarande cirka 4–6 miljoner euro. Då skulle all trafik flyttas till reservbron. En plan för reservrutt har också utarbetats för Rävsundsbron. Denna plan kan tas i bruk snabbare, men dess kapacitet är mer begränsad än reservbrons. Ytterligare begränsningar som snabbt kan tas i bruk är viktbegränsningar och ändringar av trafiken så att den blir enkelriktad.

  Dessutom har det utarbetats en plan för reservrutt för Rävsundsbron. Denna plan kan tas i bruk snabbare, men dess kapacitet är mer begränsad än reservbrons.

• Hur ska enkelriktad tung trafik genomföras?

  På S:t Karinssidan kommer man bygga en extra fil på Skärgårdsvägen efter Lauttarannantie-anslutningen. Filen kommer byggas mellan körbanan och gång- och cykelleden. Den nuvarande högerfilen blir en väntfil för tung trafik. Den övriga trafiken går i båda riktningarna på två filer till vänster om väntområdet. Väntområdet för tung trafik är cirka 200 m långt.

  På Pargassidan byggs ett väntområde för den tunga trafiken på åkern före Riåkersvägens anslutning. Väntområdet är kortare till längden, men det får fyra körfält bredvid varandra. Således finns det i sin helhet lika mycket väntrum på båda sidor om bron.

  Alla fordon, med undantag av bussar, som väger över 20 ton flyttas till väntområdet för tung trafik. Förflyttningen till väntområdet för tung trafik regleras med vägmärke fordonskombinationens största tillåtna vikt 20 t och en tilläggsskylt Gäller inte busstrafik.

  Trafiken styrs med trafikljus. Trafikljus placeras både vid den tunga trafikens väntfiler och på andra körfält i samma riktning. Den tunga trafiken släpps endast på i en riktning åt gången med hjälp av trafikljus. Den övriga trafiken löper hela tiden i båda riktningarna.

  Den övriga trafiken i samma riktning som den tunga trafiken stoppas dock med röda trafikljus medan trafikljusen för den tunga trafiken är gröna och trafiken i väntområdet släpps på. I början används trafikdirigerare som stöd för trafikstyrningen.

  Med trafikljusens sensorer följer man med om väntområdet för den tunga trafiken fylls och vid behov töms körfältet för den tunga trafiken tätare. Den övriga trafiken stoppas endast för den tid då körfältet för tunga fordon töms.

  Hastighetsbegränsningen på Skärgårdsvägen sänks till 30 km/h på S:t Karinssidan där väntfilen för den tunga trafiken börjar och höjs till 50 km/h när väntfilen upphör. Hastighetsbegränsningen på bron är fortfarande 30 km/h. Hastighetsbegränsningen på Pargassidan förblir 50 km/h före bron.

  Avståndet mellan den tunga trafiken på bron är fortfarande 60 meter. Det är oerhört viktigt att detta följs, eftersom målet med trafikarrangemangen är att fördela belastningen på bron jämnare.

  Trafikmängden på Skärgårdsvägen är så stor att trafikstockningar uppstår om ett tungt fordon i gången släpps in i den övriga trafiken. Den tunga trafikens förares eget ansvar för att iaktta 60 meters avstånd framhävs. På bron har 60 meters avstånd märkts ut med vägmarkeringar. Det finns inga andra tydliga sätt att påvisa avståndet.

• Vilka fordon styrs till väntfilen för tung trafik?

  Alla fordon som väger över 20 ton dirigeras till väntfilen för tung trafik, med undantag av bussar.

  Förflyttningen till väntområdet för tung trafik regleras med vägmärke fordonskombinationens största tillåtna vikt 20 t och en tilläggsskylt Gäller inte busstrafik.

• Hur sköts trafikledningen när den tunga trafiken går i en riktning?

  Trafiken styrs med trafikljus. I början används trafikdirigerare som stöd för trafikstyrningen.

  Trafikljus placeras både vid den tunga trafikens väntfiler och på andra körfält i samma riktning. Den tunga trafiken släpps endast på i en riktning åt gången med hjälp av trafikljus. 

  Den övriga trafiken i samma riktning som den tunga trafiken stoppas dock med röda trafikljus medan trafikljusen för den tunga trafiken är gröna och trafiken i väntområdet släpps på. I övrigt löper trafiken hela tiden i båda riktningarna. Väntområdena för tung trafik har dock trafikdetektorer så det inte är grönt ljus vid ett tomt väntområde. Kollektivtrafiken har också en förmån vid trafikljusen. Om en buss är på väg mot trafikljuset lyser det grönt längre. 

• Kommer räddningsfordonen förbi kön vid trafikstockningar?

  Det är inte möjligt att göra särskilda fysiska arrangemang. Skärgårdsvägens och Rävsundsbrons bredd tillåter att man väjer för utryckningsfordon i utryckningskörning.

  Trafiken mot Pargas på S:t Karinssidan stannar dock mellan väntfilen för den tunga trafiken och filen från Pargas mot Åbo, så det finns inget väjningsutrymme på samma sätt som på Pargassidan. Annan än tung trafik går dock hela tiden i båda riktningarna. Den övriga trafiken stoppas endast med röda trafikljus medan väntfilen för den tunga trafiken töms. Trafikanterna bör beakta fordon i utryckningskörning och ge tillräckligt med utrymme för säker omkörning.

• Hurdan är reservbron, som har planerats?

  Reservbron har planerats öster om den nya Rävsundsbron. Reservbron har planerats så att hela trafiken på Skärgårdsvägen kan flyttas till bron. Planeringen av reservbron inleddes hösten 2023 och planen är klar. Inget beslut har fattats om byggandet av reservbron och inget sådant finns för närvarande inom synhåll. Man kan bli tvungen att bygga en reservbro om enkelriktad trafik för den tunga trafiken inte räcker till för att minska belastningen på bron och brons skick fortsätter att försämras. Byggandet av reservbron tar cirka 4-6 månader och kostnadsberäkningen är för närvarande cirka 4–6 miljoner euro.

• Vad gör jag om trafikljusen inte fungerar?

  Om det uppstår ett tekniskt fel på trafikljusen iakttas de väjningsregler som anges med vägmärken. Väjningsplikt gäller i väntområden för tung trafik när man ansluter sig till samma fil som den övriga trafiken. 

• Vart ska jag meddela om trafikljusen inte fungerar?

  Ett automatiskt meddelande om fel i trafikljusen skickas till den som underhåller ljusen och de repareras så snabbt som möjligt. 

• I vilken ordning töms väntområdet för tung trafik på Pargassidan?

  På Pargassidan är väntområdet för tung trafik kortare, men där finns flera filer bredvid varandra. NTM-centralen visar inte separat med vägmärken i vilken ordning fordonen ska köra från väntområdet. Vi rekommenderar att fordonen kör från väntområdet i den ordning de anländer.

• Vad kan jag göra om jag märker att trafikarrangemangen inte följs?

  Polisen övervakar regelbundet att trafikarrangemangen följs. Brott mot trafikreglerna kan också anmälas till NTM-centralen via Responskanalen. NTM-centralen samarbetar med polisen och ber vid behov om ökad polisövervakning.  

• Vilken inverkan har trafikarrangemangen på Rävsundsbron för smidigheten i trafiken på Skärgårdsvägen?

  På Skärgårdsvägen (landsväg 180) finns för närvarande trafikarrangemang som försämrar trafikens smidighet och vilka det lönar sig att beakta när man styr kursen mot skärgården. I början av Skärgårdsvägen är trafikmängderna stora året runt och under sommaren ökar trafikmängden ytterligare. Förseningarna upprepas lätt om man är på väg med färjeförbindelser längre ut i skärgården. Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid till resans början och beakta trafikarrangemangen på Skärgårdsvägen i restiden.

  Vid Rävsundsbron används bl.a. sänkt hastighetsbegränsning och trafikljus. Trafikarrangemangen orsakar olägenheter för trafikanterna, men på förhand vet man inte med säkerhet hur långa förseningar detta medför i restid. Trafikmängderna varierar under olika dagar och tidpunkter. Under rusningstid kommer trafiken sannolikt att öka, så det lönar sig för trafikanterna att reservera tillräckligt med restid.

  På Skärgårdsvägen (lv 180) pågår tre stora vägbyggen när Kustöbron, Rävsundsbron och Hessundsbron förnyas. Vid vägbyggena har hastighetsbegränsningen sänkts och dessutom finns det andra trafikarrangemang under tiden för bygget. Det lönar sig att på förhand kontrollera aktuell information om trafikarrangemangen på byggplatserna på projektens webbplatser.

  • Förnyandet av lv 180 Kustö sund bro (vayla.fi)
  • Förnyande av Lv 180 Rävsundsbron och Hessundsbron (vayla.fi)

• Blir det trafikstockningar på Skärgårdsvägen på grund av trafikarrangemangen på Rävsundsbron?

  Trafikmängden på Skärgårdsvägen är så stor att även små stopp lätt orsakar trafikstockningar. De nya trafikarrangemangen orsakar olägenheter för trafikanterna, men på förhand vet man inte med säkerhet hur långa förseningar detta medför i restid. Trafikmängderna varierar under olika dagar och tidpunkter. Under rusningstid kommer trafiken sannolikt att öka, så det lönar sig för trafikanterna att reservera tillräckligt med restid.

  Personbilstrafiken stannar endast i trafikljusen medan väntområdet för tung trafik töms. I övrigt löper trafiken hela tiden i båda riktningarna. Fördröjningen i trafikljusen är ganska kort, men under rusningstid kan den övriga trafiken behöva köa vid trafikljusen. Väntområdena för tung trafik har dock trafikdetektorer så det inte är grönt ljus vid ett tomt väntområde.

  Den tunga trafiken går endast i en riktning åt gången och några fordon i taget hinner med trafikljuset. Trafikljuscirkulationen för den tunga trafiken är ganska lång. Utifrån simuleringar är väntområdena tillräckliga för mängden tung trafik, men vi följer upp situationen.

• Kommer bussar och räddningsfordon förbi kön om det uppstår trafikstockningar?

  Det är inte möjligt att göra särskilda fysiska arrangemang för räddningsfordon eller bussar.

  Rävsundsbrons bredd tillåter att man väjer för utryckningsfordon i utryckningskörning. Trafiken mot Pargas på S:t Karinssidan stannar dock mellan väntfilen för den tunga trafiken och filen från Pargas mot Åbo, så det finns inget väjningsutrymme på samma sätt som på Pargassidan. Trafikanterna bör beakta fordon i utryckningskörning och ge tillräckligt med utrymme för säker omkörning.

  Bussarna behöver inte flytta till väntområdet för tunga fordon, utan de kör i filen för personbilstrafik. Bussarna kommer inte förbi kön under rusningstid, men kollektivtrafiken har en förmån vid trafikljusen.

  Hittills har det inte förekommit betydande förseningar i busstrafiken som skulle ha orsakat förseningar i de fortsatta förbindelserna med färjorna. NTM-centralen följer situationen kontinuerligt och ändringar görs enligt behov. Om en buss är på väg mot trafikljuset lyser det grönt längre. Kollektivtrafikens fordonscirkulation har redan breddats för att säkerställa att tidtabellen hålls. Dessutom följs bussarnas punktlighet upp med hjälp av positionsdata. NTM-centralen följer situationen och vidtar vid behov åtgärder.

• Hur stor är risken att en viktbegränsning som stör den tunga trafiken ställs på bron?

  Rävsundsbron är i mycket dåligt skick och har nått slutet av sin livscykel. Den nya bron blir färdig 2025. Bron belastas mest av situationer där två tunga fordon möts på bron i körfält bredvid varandra. Därför har man byggt ett trafikarrangemang på bron som grundar sig på enkelriktad tung trafik, vilket förhindrar att tunga fordon möts på bron. Om brons skick försämras kan man bli tvungen att införa ytterligare begränsningar på bron. Ytterligare begränsningar som snabbt kan tas i bruk är viktbegränsningar och ändringar av trafiken så att den blir enkelriktad. Det skulle ta 4-6 månader att bygga en reservbro.

  Det är ytterst viktigt att de fastställda begränsningarna följs för att säkerställa användningen av den nuvarande bron tills den nya bron är färdig. Det minskar också risken för ytterligare begränsningar.

• Håller bussarna tidtabellen när man har fastställt trafikbegränsningar för bron?

  Även små förseningar i kollektivtrafiken ger svårigheter att hålla sig till tidtabellen. Till exempel har väglaget och ett fordon som rör sig långsammare påverkat tidtabellen även utan trafikbegränsningar. Vi har beaktat kollektivtrafikens tidtabellskrav i de nya trafikarrangemangen.  Kollektivtrafiken behöver inte flytta till väntområdet för tunga fordon, utan de kör i filen för personbilstrafik. Kollektivtrafiken har också en förmån vid trafikljusen. Om en buss är på väg mot trafikljuset lyser det grönt längre. Kollektivtrafikens fordonscirkulation har redan breddats. Dessutom följs bussarnas punktlighet upp med hjälp av positionsdata. NTM-centralen följer situationen och vidtar vid behov åtgärder.

• Påverkar trafikarrangemangen på Rävsundsbron rörligheten för fotgängare och cyklister?

  Det påverkar inte den lätta trafiken. Gång- och cykelvägen på Skärgårdsvägen är i normalt bruk.

• Vad händer om brons skick försämras ytterligare?

  Trafikarrangemanget som grundar sig på enkelriktad tung trafik har byggts för att trafiken på bron ska vara säker. Brons skick övervakas kontinuerligt. Om brons skick försämras kan man bli tvungen att införa ytterligare begränsningar på bron. Ytterligare begränsningar som snabbt kan tas i bruk är viktbegränsningar och ändringar av trafiken så att den blir enkelriktad. Det skulle ta 4-6 månader att bygga en reservbro. NTM-centralen informerar genast om det sker förändringar i brons skick.

  Det är ytterst viktigt att trafikanterna följer de fastställda begränsningarna så att trafiken på bron kan tryggas tills den nya bron står färdig.