Sura sulfatjordar orsakar fiskdöd och livlösa bottnar – nytt gränsöverskridande projekt ska bidra till friskare vatten (Österbotten)
Sura sulfatjordar är en av de främsta orsakerna till att många vattendrag inte är friska och är en av de största utmaningarna för österbottniska och västerbottniska vattenmiljöer. Ett nytt forskningsprojekt ska främja hållbar markanvändning och förbättra vattenkvaliteten i områden med sura sulfatjordar samtidigt som livsmedelsproduktion bibehålls.
När sura sulfatjordar dikas och syresätts blir marken sur och släpper från sig metaller och försurar vattnen. Därför orsakar sura sulfatjordar ofta allvarliga miljöproblem som fiskdöd, skadade fortplantningsområden för djurarter och att känsliga bottenfaunaarter försvinner. Dessa jordar förekommer längs hela landhöjningskusten och framför allt i Finlands och norra Sveriges kustområden.
Ett nytt projekt för samman sex aktörer från Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland för att förbättra vattenmiljöerna i de båda länderna. Projektet MASSIW har en totalbudget på 2,36 miljoner euro och leds av Åbo Akademi i samarbete med Geologiska forskningscentralen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Linnéuniversitetet, Sveriges geologiska undersökning samt Länsstyrelsen Västerbotten.
– Vi behöver förbättra situationen för vattenmiljöer i våra områden utan att begränsa livsmedelsproduktionen. Miljöpåverkan från sura sulfatjordar leder till en vattenstatus som är sämre än god, och det primära målet för projektet är att nå en god vattenstatus i linje med EU:s vattenramdirektiv. Målet är friskare vatten, att bibehålla skördarna och samtidigt skapa motståndskraft mot klimatförändringar, säger Peter Österholm, professor i miljögeologi vid Åbo Akademi och ledare för projektet.
– Målet är att kunskapen i projektet även kommer att kunna användas av andra aktörer, till exempel inom infrastrukturprojekt, skogsbruk eller som underlag för beslutsfattande, säger Miriam Nystrand, projektforskare vid Åbo Akademi och huvudkoordinator för projektet.
Happamien sulfaattimaiden ojien ja purojen kirkkaat valumavedet saattavat näyttää puhtailta, mutta ne ovat usein hyvin happamia ja metallipitoisia.
Samarbete med markägare
En viktig del av projektet är att detta ska göras tillsammans med markägare genom att hitta modeller för hur man på delavrinningsnivå, exempelvis hos enskilda jordbrukare, kan ta hänsyn till sulfatjordarna och minska dess belastning på vattenmiljöer.
– Genom utbildning och erfarenhetsutbyte tillsammans med bland annat markägare, forskare och miljömyndigheter utforskas möjligheten till lösningar där miljö och ekonomi går hand i hand, säger Anna Bonde, ledande sakkunnig på NTM-centralen och Anton Boman, specialforskare på Geologiska forskningscentralen.
Projektet MASSIW (Developing acid sulfate soil management for improved water status) har en total budget på 2 357 914 euro, varav 1 532 631 euro finansieras av EU via Interreg Aurora-programmet. Övriga finansiärer är Lapplands förbund, Region Västerbotten och Havs- och vattenmyndigheten. Samtliga projektpartners är medfinansiärer. Projektet pågår 1.2.2025 –31.1.2028.
Mer information:
Miriam Nystrand, huvudkoordinator, projektforskare, Åbo Akademi, [email protected]
Anna Bonde, ledande sakkunnig, NTM-centralen i Södra Österbotten, [email protected]
Anton Boman, specialforskare, Geologiska forskningscentralen, [email protected]
