- Trafik
- NTM-centralens uppgifter om trafik
- Offentlig persontrafik
- Servicenivå
- Upphandling av kollektivtrafik
- Aktuell information om trafiken
- Statsbidrag
- Statistik och rapporter
- Ensamrätt
- Hållplatser
- Vägunderhåll
- Gång och cykling
- Underhåll av gång- och cykelvägar
- Förbättring av förhållandena för fotgängare och cyklister
- Gång- och cykeltrafiken främjas i vardagen och vid resor
- Trafiksystemarbete
- Trafiksäkerhet
- Trafikens kundservice
- Tillstånd och uttalande
- Specialtransporter
- Aktuellt
- Erikoiskuljetusapuri
- Behov av specialtransporttillstånd
- Behandling av ansökningar
- Lastning ock märkningar
- Trafikdirigering
- Avgifter och giltighetstider för tillstånd
- Trafik
- Förkörsrätt till skärgårdsfärjorna
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Anmälningsförfarande, el och tele
- Bakgrundsmaterial för förutredningar
- Kablar, ledningar och rör på vägområde
- Undantagslov för landsvägar under menförestid
- Utlåtanden om hörande av granne
- Trafikdirigeringsplaner
- Anslutningar
- Ansökan om tillstånd för transportsträckor som körs med vinterrallydäck i samband med vinterrallytävlingar
- Byggande på skydds- och frisiktsområde
- Försäljningsverksamhet invid landsvägar
- Skyltar och reklamer
- Informationsmärken
- Reklam invid vägar
- Tillfälliga informationsmärken
- Valreklam vid landsvägen
- Andra vägvisare
- Skyltar och reklamer
- Evenemang på vägområde
- Tillfällig avstängning av väg
- Arbetstillstånd för arbete på vägområde
- Vatten- och avloppsledningar
- Flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Skärgårdstrafik
- Planering och byggande av vägar
- Traditionsarbete
- Museivägar
- Fagerviksvägen
- Huovintie
- Peräkunnantie
- Kuortti
- Magneettimäki
- Vanhalinnantie
- Tusby Strandväg
- Koivisto bygdeväg
- Museibroar
- Vägunderhållets långa historia
- Hjälp Mobilia att komplettera uppgifterna
- Kontaktpersoner
- Trafikverkets föregångare
- Vanliga frågor
- Skadeersättningar
- Statsbidrag för enskilda vägar
Vinterunderhåll
Till vägarnas vinterunderhåll hör bland annat snöplogning, halkbekämpning och utjämning av vägytan.
Vägarna är indelade i underhållsklasser
Vägarna har delats in i vinterunderhållsklasser bland annat enligt trafikmängd och trafikbetydelse. Huvudvägarna hör oftast till den högre underhållsklassen och mindre trafikerade vägar hör nästan alltid till den lägre underhållsklassen. Underhållsklassen definierar i vilket skick vägen ska vara vintertid och hur snabbt underhållsåtgärder ska påbörjas på den. Nivån på vinterunderhåll skiljer sig för vägarna i de olika underhållsklasserna, men vägar i samma underhållsklass åtgärdas likadant i hela landet. Mer information om de olika vinterunderhållsklasserna finns på Trafikledsverkets webbplats.
På huvudvägarna strävar man efter jämna väderförhållanden dygnet runt. Vid snabba väderomslag kan det hända att väderförhållandena är mindre bra även på huvudvägarna. Bilförare bör vara beredda också på dåliga väderförhållanden. Även om underhållsfordonet skulle vara i arbete hela tiden, hinner det vid hård vind och tungt snöfall samlas flera centimeter snö på vägarna under underhållsrundan. Sanden som används vid halkbekämpning kan å sin sida lätt blåsa bort från den isiga vägytan. Dessutom kan det vid halt väglag ta längre tid att köra underhållsrundan och att då och då hämta mer sand försenar rundan ytterligare. Underhållsåtgärderna kräver alltid sin egen tid.
Snöröjning
På huvudlederna påbörjas snöröjningen oftast snabbare och efter mindre snöfall än på andra vägar. Vid avvikande väderförhållanden, såsom vid ihållande och tätt snöfall, kan det hända att kvalitetskraven inte uppfylls. I dessa fall används entreprenörens utrustning och snöröjningen utförs så snabbt som möjligt. Det kan hända att plogbilen måste vänta längre än vanligt.
Enskilda vägförbindelser: I samband med plogning av allmänna vägleder och leder med lättare trafik åligger det vägförbindelseägaren att avlägsna snö som samlas på den enskilda vägförbindelsen.
Brevlådor: Brevlådor får inte utgöra ett hinder för underhåll av landsvägar. Om en brevlåda går sönder i samband med underhållsarbete, ska posten kontaktas i ärendet.
Halkbekämpning
Halkbekämpning utförs vanligtvis genom att salta eller sanda vägarna eller genom att rugga upp snö- och istäcket. På livligt trafikerade vägar utförs halkbekämpning genom att salta vägarna och på andra vägar antingen sandar eller ruggar man upp is- och snötäcket. På övriga vägar saltar man endast i hösthalkan eller vintertid i de värsta problemsituationerna. Åtgärder för halkbekämpning på livligt trafikerade huvudvägar samt på anslutande vägleder för gång- och cykeltrafik måste vanligtvis påbörjas inom ett par timmar. På livligt trafikerade vägar som hör till den lägre underhållsklassen är det motsvarande målet fyra timmar, men på lätt trafikerade vägar kan det hända att man måste vänta längre än så på sandningen.
Varför man saltar
För att säkerställa smidighet och säkerhet i trafiken strävar man efter att åstadkomma bästa möjliga väggrepp på vägytan även vintertid. Nuförtiden förväntas trafiksystemet kunna erbjuda smidiga och säkra trafikeringsmöjligheter också på vintern, särskilt i nätverket av huvudvägar. Vägarna saltas för att vägytan också vintertid ska ha tillräckligt grepp och för att trafiken ska flyta på ett smidigt och säkert sätt. På livligt trafikerade vägar kan även lättare halka leda till allvarliga påföljder.
När saltas vägarna?
De vanligaste saltningssituationerna är de där saltning i förebyggande syfte utförs innan den våta eller fuktiga vägbanan fryser till is samt saltning före snöfall. Med hjälp av detta förhindrar man att snön packas till islager på vägbanan. Man strävar även efter att salta frostiga vägar innan det har bildats så mycket frost att greppet på vägbanan blir alltför dåligt. Saltningen måste utföras senast då vägbanan av en eller annan anledning har blivit för hal. Vid saltning i förebyggande syfte är saltmängden märkbart mindre än då man saltar vägbanor som redan frusit.
Entreprenörerna följer hela tiden väder- och vägförhållanderapporter samt prognoser om förändringar i förhållanden. När vägen saltas i förebyggande syfte har man relativt säker information om hur vädret och vägförhållanden kommer att utvecklas under de närmaste timmarna. Saltning i förebyggande syfte tillämpas särskilt i situationer där halkan som uppstår i annat fall skulle bli ytterst problematisk. Till exempel är så kallad svart is eller framförallt blöt is vid underkylt regn en ren livsfara för dem som rör sig på vägarna. När man agerar efter prognoserna, kan det hända att man fattar felaktiga saltningsbeslut.
Salt används framförallt då ytan på vägbanan har temperaturen – 4 (-6) °C eller varmare. På extremt livligt trafikerade vägar kan man använda salt även vid kallare temperaturer än så. Vid hård kyla rekommenderas dock inte saltning, utan då används sand till halkbekämpningen.
Saltets sammansättning
Det vanligaste halkbekämpningssaltet är natriumklorid (NaCl). Kalciumklorid (CaCl) används också i viss utsträckning. Arbetsmetoderna för halkbekämpning har utvecklats under flera års tid i syfte att minska mängden salt. Också lämpligheten med alternativa ämnen har utretts. Man har redan börjat använda kaliumformiat på vägavsnitt som är problematiska med tanke på inträngning av saltvatten i grundvattnen.
Vägsaltets påverkan på grundvattnet har undersökts och områden som definierats som riskbenägna följs upp regelbundet.
Regional information
Talvihoito - Lappi
Lapissa talvi on pitempi ja kylmempi kuin muualla maassa, joten sillä on huomattava vaikutus teiden kunnossapitoon. Talvihoidon kustannukset ovat noin puolet teiden hoidon kaikista kustannuksista.
Teiden talvihoitoluokitus perustuu pääpiirteissään valtakunnallisiin talvihoidon toimintalinjoihin, joissa talvihoitoluokka määräytyy liikennemäärän ja tien toiminnallisen luokituksen mukaan. Ilmasto-olosuhteiden vaikutus, elinkeinot ja talven matkailuliikenteen aiheuttama liikennemäärän merkittävä kasvu on kuitenkin otettu huomioon talvihoitoluokituksessa.
- Korkeimmassa talvihoitoluokassa ovat lähinnä Kemin, Tornion ja Rovaniemen alueen päätiet
- Päätiet (valtatiet 4, 5, 21 ja 29) sekä pääosa kantateistä ovat talvihoitoluokassa Is ja Ib tai Ic (2 752 km)
- Muut tiet ovat pääosin talvihoitoluokassa II tai III. Näissä alimmissa talvihoitoluokissa on noin 6 366 km eli noin 70 % Lapin tiestöstä.
- Kävely- ja pyöräilyväylät ovat keskittyneet taajama-alueille, yht. 577 km, joista korkeimmassa hoitoluokassa K1 on noin 20 % ja luokassa K2 on noin 80 %.
Hiihtosesonkina (helmi-huhtikuu) talvihoitoluokka nousee hiihtokeskusten läheisyydessä 237 km:llä.
Liukkauden torjunta
Maanteiden liukkautta torjutaan Lapissa pääosin polannetta karhentamalla sekä hiekoituksella. Hiekkaa käytetään noin 50 000 tonnia talvikautena. Suolaa käytetään Lapin maanteillä vuosittain noin 3 700 tonnia. Suolaa käytetään enimmäkseen Kemi-Tornio alueella, välillä Kemi-Rovaniemi-Vikajärvi ja välillä Rovaniemi-Sinettä. Muilla pääteillä käytetään suolaa lähinnä syksyn liukkailla tai talviajan pahimmissa ongelmatilanteissa.
Linkit
Teiden hoitotoimenpiteiden toteutuminen kartalla - palvelu verkossa
Liitteet
- Senast ändrad
- 2025-01-08
Ta kontakt
Trafikens kundservice
- Responskanalen (Sök information, ge respons, fråga om råd)
- Chatservicen är öppen mån-fre kl.9-15
- Kundservice 0295 020 600 mån-fre 9-15, rådgivning och respons (lna/mta)
- E-post: trafikens.kundservice(at)ntm-centralen.fi
Vägtrafikantlinjen 0200 2100
Meddelanden om vägnätets skick och problem i trafiken (öppen 24 h, lna/mta)
Uppdaterad: 08.04.2025