Utredningen av områden med fara för hjortdjur bidrar till att minska antalet olyckor: att köra i skymningen medför störst risk för olyckor

Reformen av vägtrafiklagen träder i kraft den 1 juni 2020. I och med den tas också ett trafikmärke som varnar för hjortar i bruk.

På området för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, dvs. i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland finns en stor älgstam.

"Älgens naturliga vandring mellan betesmarkerna på sommaren och vintern gör att älgarna korsar också livligt trafikerade landsvägar. Tack vare de gynnsamma levnadsförhållandena har också stammen av vitsvanshjort vuxit framförallt i landskapen Nyland och Egentliga Tavastland och är ställvis ett betydande trafiksäkerhetsproblem", berättar trafiksäkerhetsansvarig Marko Kelkka på NTM-centralen i Nyland.

Utredningen av områden med fara för hjortdjur på området för NTM-centralen i Nyland har nu uppdaterats. Enligt utredningen inträffade sammanlagt 734 älgolyckor i landskapet Nyland under åren 2014–2018, i genomsnitt 147 olyckor per år. Hjortolyckornas antal år 2018 var 2048. I Egentliga Tavastland inträffade 219 älgolyckor under åren 2014–2018, i genomsnitt 44 olyckor per år, och hjortolyckornas antal år 2018 var 1092. I Päijänne-Tavastland och Iitti inträffade sammanlagt 277 älgolyckor under åren 2014–2018, i genomsnitt 55 olyckor per år, och hjortolyckornas antal år 2018 var 275.

Efter år 2015 statistikför polisen endast hjortolyckor som leder till personskador. Detta innebar en utmaning för utredningen. Viltvårdsföreningarna registrerar uppgifter om storviltsassistans från och med 2017 och uppgifterna om hjortolyckorna baseras nu på dem. I dessa uppgifter ingår ingen information om olyckornas allvarlighetsgrad.

Lägre hastighet minskar olycksrisken

Den mest kritiska tiden när det gäller hjortdjursolyckor är djurens brunsttid, för då är djuren mycket rörliga och de rör sig mer än vanligt också på vägområden.

"Älgarnas brunsttid infaller i september–oktober och vitsvanshjortens i oktober–november. Också unga hjortdjur som har avvants från kon och som är ovana vid trafik utgör en risk", påminner Laura Soosalu, landskapsarkitekt på Destia och projektchef för rapporten.

Olycksrisken är störst i skymningen, några timmar före och efter solnedgången. Till och med två tredjedelar av olyckorna inträffar i skymningen eller när det är mörkt. Samtidigt som vägmiljön syns dåligt vågar älgarna korsa vägen i skydd av mörkret när de förflyttar sig till matplatserna.

En älg eller hjort ingår ofta i en större flock och därför är det skäl att förvänta sig fler älgar eller hjortar om ett djur ses gå över vägen.

"Om ett hjortdjur observeras i närheten av vägen är det bäst att genast sänka hastigheten och vid behov till och med stanna. I skymningen när sikten är dålig eller på särskilt slybevuxna vägavsnitt ger lägre hastighet mer tid för observationer. Lägre hastighet vid sammanstötningen gör effekterna av hjortdjursolyckor mindre allvarliga",

Risken att kollidera med ett hjortdjur är stor i synnerhet i ändan av viltstängslen, på platser där det finns hål i viltstängslet, i skogsbryn och på låglänta områden med fuktig skog. Andra djur i skogen föredrar också ofta samma rutter. Hjortar kan man också träffa på i åkerlandskap.

Det är viktigt att anmäla också lindriga olyckor med hjortdjur, storvilt och vildsvin till nödcentralen utan dröjsmål, så att lidandet för djuret som är inblandat i olyckan och risken för ytterligare skador kan minimeras. Det är viktigt att märka ut kollisionsplatsen så att hjälpen hittar fram till den. Olycksstatistik används också för att förbättra vägsäkerheten.

Målet är minskat antal hjortdjursolyckor genom samarbete

NTM-centralen i Nyland strävar efter att minska hjortdjursolyckorna genom att sprida information, varna bilförare med trafikmärken om farliga områden, påverka körbeteendet till exempel genom att sänka hastighetsbegränsningen och bygga viltstängsel samt broar och tunnlar för djuren. Finlands viltcentral och regleringen av stammen av hjortdjur, alltså jakten, som koordineras av viltvårdsföreningarna, har dessutom en betydande roll för minskningen av antalet hjortdjursolyckor.

I utredningen av områden med fara för hjortdjur föreslås nya områden med älg- och hjortvarning i Nyland, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland på en sträcka av sammanlagt 452 kilometer. Sträckan med viltstängsel föreslås utökas med sammanlagt 184 km, varav 40 km är mest brådskande. Av de nuvarande varningsområdena föreslås att 162 km med älgvarning och 15 km med hjortvarning avlägsnas eller förkortas. Dessutom föreslås att viltbroar och vilttunnlar byggs på platser där det har inträffat många älg- och hjortolyckor. Genom att utveckla samarbetet mellan NTM-centralen, aktörerna som har hand om vägskötseln och viltvårdsföreningarna kan medvetenheten om djuren och hur de rör sig i vägmiljön förbättras och genomförandet av åtgärderna försnabbas.

Utredningen av områden med fara för hjortdjur finns i NTM-centralernas publikationsarkiv Doria på adressen: https://www.doria.fi/handle/10024/172656

 Ytterligare information finns på webbsidorna för trafiksäkerhet vid NTM-centralen i Nyland

 http://www.ely-keskus.fi/sv/web/ely/liikenneturvallisuus

Ytterligare information:

• NTM-centralen i Nyland, trafiksäkerhetsansvarig Marko Kelkka,

tfn 040 180 1668, [email protected]

• Destia Oy, Laura Soosalu,

tfn 040 758 2105, [email protected]

Det huvudsakliga målet med utredningen av områden med fara för hjortdjur var att sammanställa ett åtgärdsprogram för att minska antalet hjortdjursolyckor i trafiken på området för NTM-centralen i Nyland (Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland och Iitti, som sammanslås med landskapet Päijänne-Tavastland år 2021). Planen ingår i trafiksäkerhetsarbetet som utförs på NTM-centralen i Nyland. Destia Oy utförde utredningen.