I de österbottniska landskapen är god status i grundvattenområdena ställvis riskerad (landskapen i Österbotten)

I de tre landskapen som hör till NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde finns ca 430 viktiga eller för vattenförsörjningen lämpliga grundvattenområden, av vilka 58 har utsetts till riskområden med avsikt på kemisk status. I fem grundvattenområden riskerar grundvattenytan att sjunka på ett skadligt sätt. I verksamhetsområdet finns ytterligare 30 grundvattenområden, där det bedrivs verksamhet som på ett betydande sätt riskerar den goda grundvattenstatusen. Det finns dock inte ännu tillräckligt med information om grundvattnets kvalitet i de aktuella områdena för att status ska kunna bedömas.

De mest betydande riskerna för grundvattnet orsakas av jordbruk, pälsfarmning, trafik, bebyggelse, industri- och företagsverksamhet samt förorenade markområden. I de låglänta grundvattenområdena vid kusten äventyrar dikningar och gödsling grundvattnets kvantitet och kvalitet på många ställen. Påverkan av sura sulfatjordar kan ställvis också avspeglas som höga bakgrundskoncentrationer i grundvattnet.

NTM-centralen i Södra Österbotten har uppdaterat klassificeringen av grundvattenområdena med tanke på planeringen av åtgärder under den tredje vattenvårdsperioden 2021–2027. Klassificeringen av grundvattenområdena är en del av planeringsprocessen inom vattenvården, som täcker hela EU.

Grundvattenområdets riskexponering bedöms såväl med hjälp av kemiska som med kvantitativa kriterier. Grundvattenområdet utses till riskområde om det i grundvattnet konstateras förekomma koncentrationer av skadliga ämnen, som om de stiger kan riskera grundvattenstatus. Grundvattenområdet kan också utses till riskområde om den kvantitativa statusen hotas av för stort grundvattenuttag eller annan verksamhet som påverkar den kvantitativa statusen.

19 grundvattenområden har dålig status

Av riskområdena är 19 klassificerade i klassen för dålig kemisk status och av dessa har även grundvattenområdet Smedsby-Kapellbacken i Vasa och Korsholm klassificerats i klassen dålig kvantitativ status. Antalet grundvattenområden som har dålig status har ökat jämfört med föregående bedömning. Huvudorsaken till detta är att uppföljningen av grundvattnen har resulterat i mer information till grund för klassificeringen. Grundvattnen har förorenats av näringsämnen (ammonium och nitrat), klorider, metaller, vissa skadliga ämnen som används i industriell och annan verksamhet samt av bekämpningsmedel.

Pälsfarmer som ligger i grundvattenområden har lagts ner och verksamheterna har flyttats utanför grundvattenområdena. Flyttningarna har haft positiva effekter – närsaltshalterna i grundvattnet har börjat minska på många ställen.

Kemisk status fastställs på basis av miljökvalitetsnormerna som har utfärdats i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen. Dessutom bedöms effekterna för vattenförsörjningen och miljön av ämneskoncentrationerna som har konstaterats i grundvattnet. Den kvantitativa statusen bedöms vara dålig om för stort grundvattenuttag eller annan verksamhet, som påverkar grundvattenståndet, gör att den kemiska statusen blir sämre eller orsakar skadliga effekter i miljön.

Verkställande av skyddsplanerna och alternativ till vägsaltning

Målet är att garantera tillgången till grundvatten av god kvalitet långt in i framtiden, eftersom grundvattnets andel av vattenförbrukningen i samhällena på NTM-centralens verksamhetsområde är ca 80 %.  Planer för skydd av grundvattnet har gjorts upp för de flesta riskområdena. Åtgärderna som framförs i planerna bör genomföras i brådskande ordning för att god status ska uppnås. I planeringen av markanvändningen bör grundvattenområdena beaktas så att nya riskverksamheter inte placeras i viktiga områden. De nuvarande riskverksamheternas grundvattenpåverkan bör minskas bl.a. med tekniska lösningar.

Det har inte funnits finansiering för byggande av grundvattenskydd längs landsvägarna på åratal. På två kritiska grundvattenområden har man i oktober börjat använda kaliumformiat i halkbekämpningen i stället för traditionellt salt. De aktuella vägavsnitten längs riksväg 8 på Karhinkangas i Karleby och längs riksväg 3 i Koskenkorva i Ilmajoki har länge väntat på att det ska byggas grundvattenskydd. Fördelen med kaliumformiat är att ämnet bryts ner till koldioxid och vatten och kloriden löses inte upp ur ämnet. Det negativa är priset – ämnet är tio gånger dyrare än den allmänt använda natriumkloriden.

Det behövs mer information om grundvattenområdenas interna struktur och grundvattenströmningen för att man ska kunna agera på ett hållbart sätt på grundvattenområdena. Uppföljningen av grundvattnets kvalitet bör utökas för att klarlägga situationen på utredningsobjekten och för att utreda trenderna i fråga om ämnen som överskrider kvalitetsnormerna i riskområden.

Bilaga: Grundvattenområdenas status och riskområden 2019 (pdf, 257 kb)

Mer information:

• Överinspektör Krister Dalhem, tfn 029 502 7671
• Väghållningsplanerare Elina Granqvist, tfn 029 502 7970