Bottendjuren berättar om tillståndet i åar och sjöar (Nyland)
Hurdana bottendjur lever i sjöars fördjupningar och åars forsar? Kan man utifrån arterna dra slutsatser om vattendragets tillstånd? Hur undersöker man bottendjur, och vad är en juovaharjakas (chimarra marginata)? En ny rapport öppnar upp hemligheterna kring Nylands bottendjurarter i åar och sjöar.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland kartlade bottendjur i 16 sjöar och nio åar under åren 2016–2018. Med i utredningen var bl.a. Pyhäjärvi i Högfors, Sahajärvi i Mäntsälä, Virmajoki i Lappträsk och Torpinjoki i Pukkila. Djurens artbestämning och tolkningen av resultaten gjordes av Västra Nylands vatten och miljö rf.
Bottendjur i forsar fångades med en s.k. bottenhåv. Från sjöars fördjupningar togs sedimentprover, som silades, och på så sätt fick man samlat in bottendjuren. (Bild: Jaana Marttila, Panu Miettinen.)
Åarnas bottendjursarter var av stor mångfald och skildrar på många ställen vattendragets tillstånd som bra eller utmärkt. Bland arterna hittades till och med en art av trollslända som är skyddad enligt ett EU-direktiv (bilaga II och IV), en grön flodtrollslända (Ophiogomphus cecilia), och en hotad art av nattslända, juovaharjakas (chimarra marginata). I eutrofierade vattendrag kunde man utifrån arterna beskriva tillståndet som delvis tillfredsställande eller otillfredsställande.
I sjöarnas fördjupningar påverkar syretillståndet märkbart hur bra bottendjuren klarar sig. Utifrån arterna var en del sjöar i ett utmärkt eller gott tillstånd, en del var i ett tillfredsställande eller otillfredsställande tillstånd. Proverna togs endast från de allra djupaste områdena, där vattnets syretillstånd kunde vara svagt. Vid många sjöar hade det varit bra att även ta prover från grundare områden mellan strandzonen och fördjupningar, så att det underlättat tolkningen av resultaten.
Bland de undersökta vattendragen var en del i naturtillstånd, medan andra var kraftigt belastade. Med hjälp av bottendjuren fick man en god uppfattning över arter och vattendragens tillstånd i sjöfördjupningar och forsområden. Sjöarna i bäst tillstånd var Tämäkohtu och Rausjärvi i Lojo, och av åarna var Nuijajoki och Saavajoki i Högfors samt Illbyån i Borgå i bäst tillstånd.
Uppföljningen av bottendjursarterna ingår i en större helhet där man utreder vattendragens tillstånd med hjälp av vattenprov och biologiska variabler. Utöver bottendjuren utgörs de biologiska faktorerna av bl.a. fiskar, vattenväxter och växtplankton. Uppföljningen av bottendjur fortsätter i Nylands vattendrag årligen september–oktober.
Mer information
- Överinspektör Jaana Marttila, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 431
- Vattendragssakkunnig Aki Mettinen, Västra Nylands vatten och miljö rf, tfn 044 528 5001
Rapporten (på finska):
www.luvy.fi > Från den sakkunniga > Publikationer > Pohjaeläimistön seuranta Uudenmaan järvillä ja joilla 2016-2018