Navigeringsmeny
Pressmeddelanden 2018

Finansiering kan sökas för skötsel av landsbygdslandskap

Så här i väntan på våren är det dags att börja planera den kommande sommaren och ta några ögonblick för reflektion över miljöavtalen. Genom miljöavtalet som är avsett för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskap kan vårdbiotoper eller naturbeten utanför åkern skötas.

Avtalsperioden påbörjas den 1.5.2018 och avtalets giltighetsperiod är fem år. Skötseln betalas enligt ytarean 450 €/ha/år. Förhöjd skötselersättning för vårdbiotoper, 600 €/ha, kan betalas ut till platser som vid inventeringen ansetts vara betydande på minst landskapsnivå. Aktiva odlare eller registrerade föreningar kan ansöka. I år ska ansökan skickas till den regionala närings- trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) före 15.06.2018.

År 2018 kan du ej söka ersättning med icke-produktiva investeringar (ETI) för att genomföra byggande av våtmarker eller för inhägnande och inledande röjning av vårdbiotoper och naturbeten.

På Putkisalo gård i Rantasalmi använder man vallhundar till hjälp i fårbetet. Bild av Hanna Seitapuro.

Varför ska man ansöka?

Vårdbiotoperna är utan tvekan vårt lands mest mångsidiga och samtidigt hotade naturtyper, som försvinner i brist på skötsel. De är livsmiljöer som formats av traditionell boskapsskötsel och som har producerat vinterfoder för boskapen eller fungerat som betesmark. Vårdbiotopernas ytarea har minskat med över 90 % under de senaste 50 åren. Att skötseln och betet upphör leder till att växtligheten ändras, arterna utarmas och till slut till att naturtypen försvinner. I dagsläget finns dessa miljöavtal för ca 30 000 hektar. Skötsel av dessa livsmiljöer upprätthåller arter särskilt på ängar och naturbeten – växter, fjärilar och andra insekter och därmed även fågelliv! Därtill öppnar bete och slåtter landskapen och ökar naturens mångfald.

Vad kan avtalet knutas för?

Avtalet kan göras för:

  • Vårdbiotoper
  • Naturbetesmarker
  • Utkanterna av åkrar som har mångsidigt naturvärde eller betydelsefullt landskap
  • Kantområden mellan åkrar och vägar eller mellan åkrar och vattendrag eller åkerområdenas skogsöar
  • Att främja skötseln av hotade arter inom jordbruksmiljön
  • Jordbruksmiljöns historiska minnesmärken

Var ska man börja?

Om du tänker på ett nytt objekt eller vill utvidga ett som du redan sköter, lönar det sig att kontrollera hos den regionala NTM-centralen att ansökningskriterierna uppfylls. NTM-centralerna hjälper med att ansöka om miljöavtal (kontaktuppgifter finns nedan). Du kan även fråga om tips för val av objekt via landsbygdens experter på rådgivningen Neuvo 2020. Rådgivarnas kontaktuppgifter finns i Landsbygdsverkets (Mavi) rådgivarregister.

Att knuta avtal

Miljöavtalet för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskap ansöks med blankett (nro 253) som finns på suomi.fi. Ersättningen betalas ut årligen för åtgärder som genomförts på avtalsområdet. Åtgärderna ska baseras på en godkänd plan.

Som bilaga till blanketten krävs en planeringskarta över området samt en skötselplan. Utöver skötselplanen behövs en skötseldagbok, ifall det gamla avtalet har gått ut.

Arean som avtalet gäller ska vara till den sökandes förfogande under hela avtalstiden. Ifall området hyrs, måste du bifoga en kopia av hyresavtalet eller annat avtal till ansökan. Hyresavtalet ska vara gällande minst under hela avtalsperioden. Det finns anledning att anteckna åtgärderna, som kommer genomföras på avtalsområdet, i hyresavtalet. Ifall den sökande är en registrerad förening, behövs också en kopia av mötesprotokollet som bilaga, där det har beslutats om ansökan av avtalet.

Samarbete är styrka

Betesmarken kan också vara gemensam eller så kan den vara hyrd för bete eller slåtter. På samma sätt kan djur hyras för skötselarbete för landskapet. Många naturföreningar har ett miljöavtal för slåtterobjekt. Skötselmodeller finns i publikationerna Maisemat routuun (MARU och Härkää sarvista (HÄÄVI).

Man känner endast till en liten av de vårdbiotoper som är eller varit i bruk. Markägarnas och bybornas uppgifter om byns eller släktens traditionella ängar eller betesmarker kan anmälas till den regionala NTM-centralen per telefon eller e-post.

Följ evenemang på Twitter, där hittar du lätt aktuella evenemang och nyheter med hashtaggarna #perinnemaisema #kulttuurimaisema #ympäristösopimus #mknmaisema. Facebook-grupper som är intresserade av landskapsvård och av att skapa produkter hittas bland annat med sökordet maisema (landskap).

Merinformation från personer inom områdena:

NTM-centralen i Lappland, Heidi Kotala-Paaluharju, tfn 0295 037 006
NTM-centralen i Norra Österbotten, Johanna Honkanen, tfn 0295 038 058
NTM-centralen i Kajanaland, Pekka Korhonen, tfn 0295 023 562 (till den 27.3.2018) Markus Kvist, tfn.0295 023 564 (från den 28.3.2018)
NTM-centralen i Österbotten, Lars Björkgård, tfn 0295 028 540 och Barbro Lundström, tfn 0295 028 589
NTM-centralen i Södra Österbotten, Pekka Länsivierto, tfn 0295 027 590 och Essi Kiili tfn 0295 027 648
NTM-centralen i Mellersta Finland, Merja Lehtinen, tfn 0295 024 570
NTM-centralen i Norra Savolax, Riitta Kesonen, tfn 0295 026 577 och Sirpa Tarvainen tfn. 0295 026 628
NTM-centralen i Norra Karelen, Kaisa Rummukainen, tfn 0295 026097
NTM-centralen i Satakunta, Eija Mutila, tfn 0295 022 064
NTM-centralen i Birkaland, Marika Arrajoki-Alanen, tfn 0295 036 040 och Tiina Schultz, tfn 0295 036 382
NTM-centralen i Södra Savolax, Hillevi Teittinen, tfn 0295 024 135
NTM-centralen i Tavastland, Minna Kolari, tfn 0295 025 062
NTM-centralen i Sydöstra Finland, Anu Sajomaa, tfn 0295 029 057
NTM-centralen i Egentliga Finland, Elisa Nurmio, tfn 0295 022 630 och Kati Pakarinen, tfn 0295 022 639
NTM-centralen i Nyland, Esme Manns, tfn 0295 021 101

Länkar:

Information om objekt samt anvisningar för grundande och skötsel av objekt

De regionala generalplanerna för biologisk mångfald finns i NTM-centralens publikationsdatabas under sökordet biologisk mångfald:

I MARU-, HÄÄVI- och det pågående KYNÄ-projektet finns information om vårdbiotoperna och i dem har man samlat ihop olika skötselhistorier samt gjort skötselplaner. Även i VYYHTI I har man utarbetat riktgivande landskaps- och naturvårdsplaner och nu har man startat VYYHTI II.

Publiceringsdatum
2018-03-09

Regional information