Navigeringsmeny
Pressmeddelanden 2017

Levande landsbygdslandskap

Sommaren kommer igen – kommer landskapen att växa igen och kommer pollinerarna förgäves att leta efter ängsblommor? Miljöavtal kan ansökas via landsbygdsprogrammet. Genom detta avtal som är avsett för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskap kan du sköta vårdbiotoper eller naturbeten utanför åkern. I år ska ansökan skickas till den regionala närings- trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) före den 15 juni 2017.

Stränderna hålls öppna genom bete. Bild av Marjut Kokko.

Många goda gärningar på en gång

Vårdbiotoperna är en del av vår kulturhistoria och själslandskap. Med miljöavtalet stöder man skötsel av traditionella naturtyper och naturbeten genom slåtter, röjning eller bete. Skötsel av dessa livsmiljöer upprätthåller arter särskilt på ängar och naturbeten – växter, fjärilar och många andra insekter! Därtill öppnar bete och slåtter landskapen och ökar naturens mångfald. Som grädden på mosen – genom att äta kött som producerats genom bete sköter du landskapen, naturen och stöder landsbygdens livskraft.

Vårdbiotoperna försvinner vid brist på skötsel

Vårdbiotoperna är livsmiljöer som formats av traditionell boskapsskötsel och som har producerat vinterfoder för boskapen eller fungerat som betesmark. Då slåtter och bete fortfarande idkades här fanns det sammanlagt över två miljoner hektar ängsmark. Man har lyckats öka avkastningen från områdena och deras omfattning bland annat genom att gallra träden eller välja växtlighet som lämpar sig för boskap. När man slutar sköta områdena eller avstår från traditionella skötselmetoder leder det till att växtligheten förändras, arterna utarmas och slutligen till att naturtypen går förlorad. Idag sköts cirka 30 000 hektar med miljöavtal.

Hur kan man börja sköta tidigare ängar och betesmarker?

Det görs ett miljöavtal om objektet, till vilket bifogas en skötselplan. Om du har ett nytt objekt eller vill utvidga ett som du redan sköter, lönar det sig att först kontrollera hos din regionala NTM-central att ansökningskriterierna uppfylls. NTM-centralerna hjälper med att ansöka om miljöavtal (kontaktuppgifter finns nedan). Via gårdsrådgivningen Neuvo 2020 experter gratis tips om hur du väljer objekt; kontaktuppgifter finns i Landsbygdsverkets (Mavis) rådgivarregister. Av dem kan du även beställa en avgiftsbelagd skötselplan eller upprätta en själv. På webbplatsen Suomi.fi kan du skriva ut ansökningsblanketterna och deras ifyllnadsanvisningar. En förteckning över innehållet i skötselplanen finns i bilagan till ansökningsblanketten och anvisningarna finns även på Mavis nätsidor.

Vad betalas för besväret?

I ett miljöavtal utbetalas för skötseln ett belopp enligt objektets yta: 450 euro/hektar/år. Man kan få miljöersättning upp till 600 euro/hektar för vårdbiotoper, dvs. de objekt som vid inventeringen har klassats som regionalt eller nationellt värdefulla vårdbiotoper. Miljöavtal ingås för fem år åt gången. Innan ett miljöavtal ingås kan man för inledande restaurering, röjning och stängsling få ersättning för icke-produktiva investeringar. Miljöersättningen är en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020.

Från skötselmodeller till praxis

Kanske även ni kunde ha gemensam betesmark? Det är möjligt att arrendera vårdbiotoper och naturbeten för bete eller slåtter, medan man å andra sidan kan hyra djur för landskapsskötsel. Om det känns utmanande att handskas med djur, kan du ta hand om slåtterobjekt. Du behöver endast en lämplig slåttermaskin eller ett talkogäng som gör det för hand. Många naturföreningar har ett miljöavtal för slåtterobjekt. Eller om det finns att restaurera på dina strandbeten som är lämpliga för fåglar är kanske fågelföreningar eller jaktsällskap intresserade av arbetet. Du kan använda miljöersättningen för att ersätta deras kostnader. För mer information om skötselmodeller se publikationerna Maisemat routuun (MARU och Härkää sarvista (HÄÄVI).

Föreslå en nytt vårdbiotop och följ evenemang!

Man känner endast till en bråkdel av de vårdbiotoper som är eller varit i bruk. Du kan anmäla markägarnas och bybornas uppgifter om byns eller släktens traditionella ängar eller betesmarker till den regionala NTM-centralen per telefon eller e-post. Följ evenemang på Twitter, där hittar du lätt aktuella evenemang och nyheter med hashtaggarna #perinnemaisema #kulttuurimaisema #ympäristösopimus #mknmaisema. Facebook-grupper som är intresserade av landskapsvård och av att skapa produkter hittas bland annat med sökordet maisema (landskap).

Mer information av de regionala ansvarspersonerna:

NTM-centralen i Lappland, Heidi Kotala-Paaluharju, tfn 0295 037 006
NTM-centralen i Norra Österbotten, Johanna Helkimo, tfn 0295 038 054
NTM-centralen i Kajanaland, Pekka Korhonen, tfn 0295 023 562
NTM-centralen i Österbotten, Lars Björkgård, tfn 0295 028 540 och Barbro Lundström, tfn 0295 028 589
NTM-centralen i Södra Österbotten, Tarja Lilja, tfn 0295 027 399 och Pekka Länsivierto, tfn 0295 027 590
NTM-centralen i Mellersta Finland, Merja Lehtinen, tfn 0295 024 570
NTM-centralen i Norra Savolax, Leeni Toropainen, tfn 0295 020 016 och Timo Kalke, tfn 0295 026 573
NTM-centralen i Norra Karelen, Kaisa Rummukainen, tfn 0295 026097
NTM-centralen i Satakunta, Eija Mutila, tfn 0295 022 064
NTM-centralen i Birkaland, Marika Arrajoki-Alanen, tfn 0295 036 040 och Tiina Schultz, tfn 0295 036 382
NTM-centralen i Södra Savolax, Hillevi Teittinen, tfn 0295 024 135
NTM-centralen i Tavastland, Minna Kolari, tfn 0295 025 062
NTM-centralen i Sydöstra Finland, Anu Sajomaa, tfn 0295 029 057
NTM-centralen i Egentliga Finland, Elisa Nurmio, tfn 0295 022 630 och Kati Pakarinen, tfn 0295 022 639
NTM-centralen i Nyland, Esme Manns, tfn 0295 021 101

Länkar:

Information om objekt samt anvisningar för grundande och skötsel av objekt (endast på finska)

De regionala generalplanerna för biologisk mångfald finns i NTM-centralens publikationsdatabas under sökordet biologisk mångfald:

I HÄÄVI finns MALU-planer:

I projekt såsom MARU, HÄÄVI och det pågående KYNÄ-projektet har man samlat information om vårdbiotoper och olika skötselberättelser samt upprättat skötselplaner. Även i VYYHTI I har man utarbetat riktgivande landskaps- och naturvårdsplaner och nu har man startat VYYHTI II.

 

 

Publiceringsdatum
2017-04-18

Regional information