Förbättring av den ekologiska statusen i Lappo å är möjligt med iståndsättningar och vattenskydd (NTM-centralen i Södra Österbotten)
Lappo å är en f.d. fiskvandringså, vars status har försämrats avsevärt framförallt på grund av rensningar och uppdämningar i fåran, kraftigare belastning från markanvändningen i avrinningsområdet och vattenföring som pendlar från en ytterlighet till en annan samt flödes- och vattenståndsvariationer som orsakats av regleringar i vattendraget. Fiskarnas vandringsförbindelse från havet bröts år 1926 när kraftverksdammen byggdes i Stadsforsen i Nykarleby centrum. Av laxfiskarna förökar sig numera i liten utsträckning öring och harr i åns mellersta lopp samt vandringssik i åns nedre lopp. I det nedre loppet försämras status på ett betydande sätt av de sura sulfatjordarna i avrinningsområdet, dvs. alunjordarna, från vilka det tidvis rinner ut mycket kraftig, sur belastning med höga metallhalter som en följd av markdränering.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten startade år 2011 stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) projekten "Helhetsutredning om möjligheterna att förbättra Lappo ås ekologiska status i landskapet Österbotten" (F31697) och "Helhetsutredning om möjligheterna att förbättra Lappo ås ekologiska status i landskapet Södra Österbotten" (F31698) i syfte att utreda möjligheterna att förbättra den ekologiska statusen i Lappo å nedanför Kuortaneenjärvi. Projekten har finansierats av Södra Österbottens förbund, Österbottens förbund och Fonden för Lappo å. Syftet med projekten var att främja planeringen av vattenvården, den nationella fiskvägsstrategin, landskapsprogrammen samt att verkställa målen i Västra Finlands miljöstrategi. I den gemensamma styrgruppen för projekten deltog representanter för Nykarleby kraftverk, Nykarleby stad, Kauhava stad, Lappo stad, Kuortane kommun, Fonden för Lappo å, Nykarleby fiskeområde, Lapuanjoen kalastusalue, Alavus-Töysä-Kuortane kalastusalue, NTM-centralen i Österbottens fiskerigrupp, Finlands naturskyddsförbund och NTM-centralen i Södra Österbotten. NTM-centralen i Södra Österbotten ansvarade för att verkställa projekten. Totalbudgeten för projekten som genomfördes åren 2011-2014 var sammanlagt 119 992 €.
I slutrapporten som projekten har publicerat granskas möjligheterna att förbättra den ekologiska statusen i Lappo å nedanför Kuortaneenjärvi. Behovet av naturekonomisk restaurering i Lappo å är stort i Lappo å. För att öka den ekologiska statusen i ån är det nödvändigt att förbättra flödesförhållandena i ån, fårans beständighet, den strukturella statusen i vattenorganismernas livsmiljöer och vattenkvaliteten i ån. Flödesförhållandena i fåran kan förbättras genom att minska skadliga flödesvariationer genom att utveckla regleringen, bättre hålla kvar avrinningsvattnet i avrinningsområdet och avtappa tillräckligt med vatten i de naturliga fårorna som fungerar som kraftverkens förbitappningsfåror. Fårans beständighet i längdriktningen kan återställas genom att ta bort vandringshindret för vattenorganismerna och bygga fiskvägar. Det är möjligt att i ståndsätta vattenorganismernas livsmiljöer framförallt i fråga om laxfisk med att stenlägga rensade strömområden, tillföra lekgrus, vattenlägga vattenfattiga områden och avlägsna växtlighet som är för mycket. De bästa förutsättningarna för att öka laxfiskens yngelproduktion finns i strömområdena i Lappo ås mellersta lopp, där det redan nu finns laxfisk som förökar sig naturligt. I åns nedre lopp är örings- och laxyngelproduktion uppenbarligen inte möjlig på grund av för dålig vattenkvalitet. Det är möjligt att förbättra vattenkvaliteten genom att minska belastningen från avrinningsområdet. Det är möjligt att minska både närsalts-, partikel- , syra- och metallbelastningen från avrinningsområdet mest inom åkerbruket, men även inom andra sektorer är det nödvändigt att utveckla vattenskyddet. För att minska närsalts- och partikelbelastningen i Lappo å skulle det vara viktigt att rikta finansieringen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. På åkrarna har enbart reglerad täckdikning antingen eller effektiverad med reglerad bevattning sannolikt den största potentialen att minska belastningen från de sura sulfatjordarna och att ta i bruk metoden på täckdikade åkrar bör främjas i stor utsträckning. Utöver åkerområdena finns det behov av att fästa uppmärksamhet på eventuell syra- och metallbelastning från markdräneringen av skogar och inom torvutvinning på sura sulfatjordar. Det är särskilt viktigt att undvika intensivare markdränering framförallt i sådana sura sulfatjordar där sulfidskikten ligger nära markytan. Inom styrningen av markanvändningen bör ta hänsyn till de sura sulfatjordarna. En noggrannare kartering av sura sulfatjordar är nödvändigt med tanke på att rikta vattenskyddsåtgärderna effektivt och för att styra markanvändningen.
Avsevärd förbättring av vattenkvaliteten i åns nedre lopp och byggande av fiskväg i samband med Stadsforsens kraftverk kan i praktiken anses vara en nödvändig förutsättning för att återinföra Lappo ås lax- och öringsbestånd som vandrar ut till havet. Framförallt avlägsnande av vandringshinder i åns mellersta lopp, iståndsättning av yngelproduktionsområdena och minskning av skadliga flödesvariationer är troligen nödvändigt för att ån ska kunna producera så mycket yngel som vandrar ut till havet att förutsättningarna för havsöringens och laxens naturliga livscykel skall vara tillräckliga. Byggande av kraftverk i Jeppoforsarna i åns nedre lopp skulle avsevärt försvåra återställandet av Lappo å som fiskvandringså eller skulle t.o.m. göra det omöjligt.
Mer information:
- Forskare Mika Sivil, tfn 0295 027 936
- Specialforskare Jyrki Latvala, tfn 0295 027 861
