Erfarenheter och stöd för att få arbetsgemenskaper med kulturell mångfald att fungera (Österbotten, Mellersta Österbotten)

 

NTM-centralen i Österbotten har publicerat guiden ”Arbetshälsa och produktivitet för arbetsgemenskaper med kulturell mångfald” som är avsedd för företag samt hustavlan ”Lyckas som en internationell arbetsgemenskap”. Dessa publikationer har genomförts som en del av ARBETE2030-projekt som gjorts av NTM-centralen i Österbotten och finansierades av Arbetshälsoinstitutet.  

Guiden fokuserar på hur internationella arbetstagare borde beaktas som en del av arbetsgemenskapen och hur man kan främja en arbetsgemenskap med kulturell mångfald som är fungerande och produktiv. I guiden ingår också hustavlan ”Lyckas som en internationell arbetsgemenskap” som producerats inom projektet. Tavlan är en checklista som placeras på arbetsplatserna för medlemmarna i arbetsgemenskaperna. Där kan var och en på ett enkelt sätt få tillgång till god praxis och tips om hur man ska gå till väga i vardagen i arbetsgemenskaper med mångfald. Checklistan kan skrivas ut och sättas upp till exempel på arbetsplatsens allmänna anslagstavla, i kafferummet, i mötesrummen osv.  

Begreppet internationell rekrytering omfattar anställandet av en person från utlandet eller en utlänning som redan bor i Finland.

• Här kan du bekanta dig med guiden (pdf)
• Här kan du bekanta dig med hustavlan och skriva ut den.

Erfarenheter av att erbjuda träningstjänster för företag

Vid projektet arbetade en arbetslivscoach vars målsättning var att inom NTM-centralens område stöda sme-företagens färdigheter att fungera som arbetsgivare för internationell arbetskraft. Coachningstjänsten var kostnadsfri. Avsikten var att utveckla den internationella arbetskraftens färdigheter att fungera som arbetstagare och stärka välmående i arbetet hos arbetsgemenskaper med mångfald.   

Det skickades en enkät till sme-företagen inom området med avsikt att kartlägga utmaningar och möjligheter i arbetsgemenskaper med mångfald samt samla god praxis för att lösa problemsituationer. Utmaningar som företagen lyfte fram var språket, tillgången på arbetskraft från utlandet, väntande på uppehållstillstånd och önskan om snabba beslut, dåliga erfarenheter av internationell personal, dåliga erfarenheter av statliga tjänster eller bristen på intresse eller tid.  

På basis av teoretisk fakta och enkätresultaten utarbetades en plan om hur arbetslivscoachen skulle arbeta med företagen för att genomföra projektet. Planen innehöll stommen för coachningen, tidtabell och material som kunde utnyttjas i coachningen, som det var planerat att vidareutveckla på basis av de genomförda coachningarna. I samarbete med NTM-centralen och AN-byrån kartlades potentiella företag i landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten som kunde dra nytta av projektets tjänster. I marknadsföringen användes både direkta kontakter till företag och offentlig marknadsföring gällande tjänsten till exempel i sociala medier.

Man försökte nå sammanlagt 109 företag per telefon och av dem fick man kontakt med 96. Det skickades 126 e-postmeddelanden som innehöll information om projektet och en önskan om att företaget skulle ta kontakt. Via e-posten fick man endast 2 kontakter. Trots hårt arbete och talrika marknadsföringskontakter fick man med färre företag i projektet än förväntat. Det ser ut som så att sme-företagen inom området ännu inte är färdiga att ta emot sådan typ av arbetslivscoachning eller de upplever att de inte behöver den. Projektet har ändå ökat kännedomen om utvecklandet av arbetsgemenskaper och välmående arbetsgemenskaper.  

Enligt undersökningar har hindren gällande sysselsättning av personer med utländsk bakgrund beklagligt ofta att göra med attityder. Att påverka attityder är ett arbete som måste göras långsiktigt och med små steg, och resultaten kan synas först efter en lång tid. Projektet för sin del har på lång sikt påverkat attityder och sänkt tröskeln för kommande anställningar av utländska personer och för utvecklandet av arbetsgemenskaper.

Det är bra att använda erfarenheter som projektet gett i fortsättningen när man planerar nya projekt och ny verksamhet. Under projektet kom man fram till att tjänster som kräver engagemang som typ coachningstjänster inte är speciellt populära sett ur företagens synvinkel eftersom de kräver mycket tid, trots att de är avgiftsfria. Det finns behov av utvecklingstjänster i arbetslivet sett från den kulturella mångfaldens synvinkel, men genomförandet bör planeras så att den är mera företagsbaserad och den ska göras i samarbete med näringslivet.