- Aktuellt
- Kungörelser och anmälningar
- Allmän anmälan om flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Planering av statens trafikleder - kungörelser
- De kungörelser, offentliga delgivningar och beslut inom ansvarsområdet för miljö och naturresurser som är riksomfattande eller omfattar flera regioner
- Jobba hos oss
- RSS-feed
- Evenemang och utbildningar
- Anbudsförfrågningar och projektutlysningar
- Pressmeddelanden
- Tiedotteet 2021
- Pressmeddelanden 2020
- Pressmeddelanden 2019
- Pressmeddelanden 2018
- Pressmeddelanden 2017
- Pressmeddelanden 2016
- Pressmeddelanden 2015
- Pressmeddelanden 2014
- Pressmeddelanden 2013
- Pressmeddelanden arkiv
- Beställ meddelanden
- Aktuellt
- Nyheter 2025
- Nyheter 2024
- Nyheter 2023
- Nyheter 2018
- Nyheter 2022
- Nyheter 2021
- Nyheter 2020
- Nyheter 2019
- Nyheter 2017
- Nyheter 2016
- Nyheter 2015
- Nyheter 2014
- Nyheter 2013
- Nyhetsbrev
- Kommunikation
- Reformen av statens regionförvaltning
Regional information
Artificiell intelligens, satellitbilder och gummistövlar är de bästa verktygen för inspektörer inom åkerövervakning (Nyland)
Elina Tasanko och Irina Lähteenmaa är klädda i bekväma kläder och gummistövlar. På sina surfplattor har de en öppen applikation och kontakt med flygbilder. Tanken är att i applikationen anteckna och fotografera allt som granskas på gården i dag. Det som pågår är åkerövervakning vid NTM-centralen i Nyland, som denna gång görs på Laxpojo gårds ägor i Lojo.
Platsen grundades som Gustav Vasas kungsgård 1556. Under de senaste 115 åren har gården ägts av Nina van Gilse van der Pals släkt. Hennes förfader lät bygga den nuvarande herrgården 1914. Det finns många byggnader och allas byggnadsår är inte ens känt. Van Gilse van der Pals tar emot oss i en gammal träbyggnad från 1800-talet, lokalt kallad pigstuga, där ladugårdspigorna som namnet antyder bodde för mer än hundra år sedan.
Laxpojo gård är en ekologisk gård. Den omfattar 190 hektar åker, varav alla vallodlas. En ridskola under samma jordbruksaffärsverksamhet är gårdens huvudsakliga inkomstkälla. I stallet finns 25 ridskolehästar och 20 hästar på hyrd stallplats. Dessutom finns där egna och arbetstagarnas hästar. På åkrarna betar 50 nötkreatur av höglandsras och 60 tackor. De följer förundrat med vad vi sysslar med på åkrarna.
Åkerövervakningen görs som stickprov
Gårdens ägare har ansökt om åkerstöd. Ansökningen, utbetalningen och övervakningen av stöden går i stora drag till så här: jordbrukaren ansöker om stöd, kommunen behandlar ansökningarna om utbetalning, Livsmedelsverket beviljar pengarna och den regionala NTM-centralen utför övervakningen. Alla får inte stöd och alla som får stöd kontrolleras inte. Livsmedelsverket väljer slumpartat vilka gårdar och åkrar som kontrolleras. Därefter är det NTM-centralens inspektörers tur.
Jordbrukaren underrättas om kontrollen först så nära tidpunkten för tillsynen som möjligt. Avsikten är att inspektionen ska komma som en överraskning. Å andra sidan underlättas arbetet av att gårdens ägare hinner ordna de papper som ska kontrolleras.
Åkerövervakningen av Laxpojo gård görs också som stickprov. Jordbrukaren har informerats om kontrollen sex dagar tidigare. Gårdens ägare har ansökt om olika åkerstöd och i dag kontrolleras att de angivna hektaren är korrekta och att jordbrukaren har agerat på det sätt som stödvillkoren förutsätter.
Under dagen kontrolleras bland annat den anmälda växtens riktighet, odlingssättet och bevarandet av åkerns markkvalitet samt skyddsremsor på tre meter längs vattendrag. Dessutom undersöks jordbruksskiftenas arealer, slåtter av vallar samt riktigheten i avgränsningarna och digitaliseringen av åkerskiftena. Samtidigt övervakas villkorligheten och därför kontrolleras också gårdens gödselstäder och eventuella främmande arter, såsom flyghavre. Och det är inte allt. Inspektörerna går också igenom årets skiftesbokföring.
– Livsmedelsverket betonar i sitt urval vissa årligen varierande riskfaktorer. På basis av dessa kontrolleras vissa gårdar. Dessutom görs ett helt slumpmässigt urval. Denna gård har blivit föremål för kontroll genom det viktade urvalet, berättar inspektör Elina Tasanko.
Det finns mycket att inspektera och övervakningen borde göras på en dag. Därför deltar förutom Tasanko och Lähteenmaa även Anita Ramsay, Sini Bäckström och Helmi Heikkinen i arbetet. De är sommarövervakare vid NTM-centralen i Nyland. Vid NTM-centralen arbetar elva ordinarie inspektörer och sju sommarinspektörer.
Utöver åkerövervakningen gör inspektörerna korsgranskningar av luftbilder, kvalitetsbedömningar och granskningar av ESSI-skiften, som valts ut för granskning via artificiell intelligens som använts i satellituppföljningen. Med andra ord, om verkligheten och satellitbilderna inte stämmer överens baserat på flygbilderna eller satellitbilderna. Inspektörerna granskar också landskapsvårdsavtal och våtmarker.
– Terrängbesök görs under den isfria tiden. När snön smälter på våren sätter vi igång. Sommaren spenderar vi i stor utsträckning på åkrarna tills snön kommer, berättar inspektör Irina Lähteenmaa.
Gårdarna är mycket olika och av olika storlek. Tasanko och Lähteenmaa har i år granskat gårdar på några tiotals hektar, gårdar på hundratals hektar och allt däremellan. I Finland finns det sammanlagt över 40 000 gårdar, varav 2 procent blir föremål för åkerövervakning. I år ansökte 3 200 gårdar i Nyland om jordbruksstöd och inspektioner gjordes på cirka 70 gårdar.
Inspektörerna samarbetar över landskapsgränserna. Det finns mycket att konsultera om och hjälp fås vid behov.
– Vi ber och ombeds om handräckning när jordbrukaren till exempel har åkrar i ett annat landskap. Då sköter inspektören vid den lokala NTM-centralen arbetet, berättar Lähteenmaa.
Det fysiska arbetet är ibland också psykiskt tungt. Även i år har nästan alla jordbrukare fått någon påföljd, stor eller liten. Enligt villkoren ska det vid vattendragen finnas ett minst tre meter stort obrukat område där det växer vallväxter eller vildväxter. Det förekommer ofta brister vad gäller detta, av de gårdar som hittills har certifierats i år får 22 procent en påföljd som rör skyddsremsor.
– Man måste mäta ganska noggrant och i allmänhet ges ganska stora påföljder. Det är synd särskilt på sådana gårdar där man strävar efter att sköta saker och ting väl och så måste man ingripa i dem. Orsaken kan vara ett misstag eller okunskap, säger Lähteenmaa.
Älgflugor och fantastiska arbetskamrater
När ungefär hälften av dagens arbete är gjort äter vi lunch på ett ställe där man kan kliva in med stövlarna på.
– Vi väljer matställen där andra arbetskarlar och -kvinnor också går. Det här är ett såpass svettigt arbete att vi nog inte går och äter på något tjusigare ställe. En gång tog vi lunchpaus i en fin pizzeria i Lovisa och vi var verkligen inte lämpligt klädda, skrattar Lähteenmaa.
Under lunchpausen hinner man prata om arbetets goda och mindre goda sidor. Åkerövervakning är ett tungt jobb. Det blir att gå flera kilometer på en dag. Enligt Tasanko och Lähteenmaa är arbetskamraterna det bästa med jobbet.
– Arbetskamraterna är verkligen rätt fantastiska. När man är ett bra gäng som gör det här arbetet tillsammans så gör det inget även om det är fullt med älgflugor överallt och svetten rinner. Ensam skulle man inte kunna göra det här jobbet, säger Tasanko.
Inspektörer, gårdsägare och hund framför Laxpojo gård. På bilden från vänster till höger Anita Ramsay, Helmi Heikkinen, Sini Bäckström, Elina Tasanko, Irina Lähteenmaa och Nina van Gilse van der Pals.
Text och bilder: Satu Niemelä
- Publiceringsdatum
- 2024-10-16