Den elektroniska ansökan om växthusstöd öppnas i Vipu-tjänsten 17.2.2025 (Södra Savolax, Tavastland, Sydöstra Finland, Birkaland, Satakunta, Nyland, Egentliga Finland)

Ansökan om växthusstöd börjar 17.2.2025 och slutar 13.3.2025 klo 23.59. Växthusstöd kan sökas endast elektroniskt via Vipu-tjänsten. Efter ansökningstiden är pappersblankett det enda alternativet för att ansöka om stöd. Be din NTM-central om pappersblanketter och lämna in ansökan till den behöriga myndigheten. Ansökan anses ha anlänt den dag den anländer till den behöriga myndighet som handlägger stödet. Stöd betalas inte om ansökan försenas med mer än sju kalenderdagar.

Förutsättningar för växthusstöd

Villkoren för växthusstöd har inte ändrats sedan i fjol. Besittningen av växthus, förutsättningarna för stöd och den stödberättigande arealen bestäms enligt situationen den 15 maj. De växter som berättigar till stöd ska befinna sig på sin slutliga odlingsplats 15.5. En ytterligare förutsättning är att sökanden med en kalenderveckas noggrannhet gör upp en odlingsplan för varje växthus, av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Växthuset ska under hela odlingssäsongen ha en normal odlingstemperatur i förhållande till både tidpunkten och den odlade växten och det ska beaktas att den varmluftsgenerator som används för uppvärmning ska vara på plats i växthuset under hela odlingssäsongen. För samma areal betalas stödet endast en gång.

Stödberättigade växter

Stöd kan betalas för växthusareal där odlingen består av tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (arterna Lactuca sativa och Cichorium), bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och prydnadsväxter som odlas i kruka och är avsedda för inomhusbruk. Inom plantproduktionen berättigar till stöd endast plantproduktion av persilja och bladdill samt sallat för eget växthusodlingsändamål. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

Odling av örter och kryddor berättigar i regel inte till stöd. Man kan inte ansöka om växthusstöd enbart för amplar. Under vissa förutsättningar kan man ersätta icke-stödduglig areal med amplar. Frasig huvudsallat (= isbergssallat) berättigar endast till stöd för kort (2–7 mån) odlingssäsong, men frasig bladsallat (= issallat) berättigar också till stöd för lång (över 7 mån) säsong. Odling av bladdill och persilja genom direktsådd i växthusets markbädd eller i ett växtunderlag som lagts ut på växthusgolvet berättigar i regel endast till stöd för kort (2–7 mån.) odlingssäsong.

Anmälan om ändringar

Om ett växthus övergår i eller utgår ur din besittning efter 13.3.2025, ska du omedelbart underrätta den myndigheten som handlägger stödet om detta med en skriftlig anmälan. Stödet betalas alltid till den som besitter växthuset 15.5.2025.

Foga ett arrendeavtal eller ett utdrag ur handelsregistret till ansökan om du har fått nya till din besittning. En förutsättning för utbetalning av stöd är att bilagan lämnas in.

Andra ändringar som inverkar på stödet ska utan dröjsmål anmälas skriftligen, bl.a. byte av täckmaterial, maskiner som gått sönder, ändringar i växtarter och arealer, förkortad odlingssäsong, flyttning av växthusproduktionen och skördeskada. Vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska du inom 15 arbetsdagar skriftligen anmäla detta till NTM-centralen.

Du kan återta stödansökan genom att skriftligen meddela NTM-centralen om detta innan anmälan om övervakningen görs.

Betalning av växthusstöd

Växthusstöd betalas i två poster. Under våren betalas ett förskott på 90 % av stödet. Resten av stödet betalas ut på hösten.

Växthusstöd beviljas högst till följande belopp:

Stödområde A-B

• Odlingssäsong 2–7 mån 3,4 euro/m2
• Odlingssäsong över 7 mån 9,2 euro/m2

Stödområde C

• Odlingssäsong 2–7 mån 3,5 euro/m2
• Odlingssäsong över 7 mån 9,4 euro/m2

Egentliga Finlands NTM-central behandlar ansökningarna om växthusstöd i Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Sydöstra Finland, Birkaland, Tavastland och Södra Savolax.

Kontaktuppgifter i växthusstödsärenden:

• besöksadress: Statens ämbetshus, Självständighetsplan 2, 20800 Åbo
• e-post: [email protected]

Handläggare:

• Kitty Enberg, tfn 0295 022 555 eller e-post [email protected] 
• Henriikka Kajula, tfn 0295 022 580 tai s-posti [email protected]

I frågor som gäller användningen av Vipu-tjänsten eller ansökan om stöd kan du kontakta NTM-centralens stödhandläggare.

Mer information hittar du på Livsmedelsverkets webbplats:

• Stöd för växthusproduktion - Guide 2025
• Viputjänsten
• Vipuanvisningar
• Viputjänstens användaranvisningar

Vipu-tjänsten

Vipu-tjänsten är en webbtjänst för jordbrukare där du kan fylla i och skicka in en stödansökan eller befullmäktiga en rådgivare att fylla i ansökan för din räkning.

Du behöver användarrättigheter för att kunna logga in i Vipu-tjänsten. Du kan ansöka om och annullera användarrättigheter med Blankett 457. Du kan ansöka om ärendehanteringsrättigheter för en helt ny gårdsbruksenhet med Blankett 456, fyll dessutom i blankett Blankett 101D

Blanketterna returneras till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Som primär odlare kan du även själv bevilja andra användare behörigheter och dra in dem via fliken Gård à Åtkomsträttigheter i Vipu-tjänsten eller med blankett 457.

Hur loggar man in i Vipu-tjänsten?

I Vipu-tjänsten loggar man in på internetadressen vipu.ruokavirasto.fi.  

Du kommer åt tjänsten genast då din kommuns landsbygdsmyndighet har sparat uppgifterna på blankett 456 i programmet. Vid inloggningen till Vipu-tjänsten används personliga nätbankkoder, mobilcertifikat eller ett elektroniskt personkort.

Mer information hittar du på Livsmedelsverkets webbplats Vipu-tjänstens anvisningar eller hos NTM-centralens handläggare av växthusstöd (kontaktuppgifter ovan).

Hyvää kansainvälistä vesipäivää 2025! (Varsinais-Suomi, Satakunta) 

Vesipäivän 22.3.2025 kolumni

Tämän vuoden vesipäivän teemana on jäätiköiden suojelu, joka äkkiseltään kuulostaa meille suomalaisille etäiseltä, mutta myös sinivalkoisten lasien läpi tarkasteltuna voidaan havaita yhtäläisyyksiä jäätiköiden sulamisen aiheuttamien ilmastonmuutoksen sopeutumishaasteiden ja lumettomien talviemme välillä.

Suomessa yleisesti hyväksytyt ilmastonmuutoksen aiheuttamat vaikutukset hydrologiaan voidaan kiteyttää siten, että tulevissa ilmasto-oloissa vuodenaikainen sademäärä lisääntyy, mutta myös kuivuus ja rankkasateet yleistyvät. Kaikkia veden olomuotoja tullaan tulevaisuudessakin havaitsemaan, mutta talven 2024–2025 kaltaiset Etelä-Suomen liki lumettomat talvet tulevat valitettavasti yleistymään.

Lumettomasta talvesta voidaan käyttää termiä lumikuivuus (engl. snow drought), joka voi olla seurausta liian korkeista lämpötiloista tai vähäisistä talviaikaisista sateista. Lumikuivuuden vaikutuksia voi verrata mekanismeiltaan vetäytyvien jäätiköiden aiheuttamiin hydrologisiin muutoksiin esimerkiksi Alpeilla. Vuoristoalueille muodostuneiden jäätiköiden sulamisvedet ruokkivat vuoristojokien virtaamia, ja jäätiköiden kuihtuminen aiheuttaa veden niukkuutta vuoristojokien varsilla.

Lumikuivuuden vaikutuksia Suomessa puskuroi järvisyys ja rikkaat pohjavesivarat, mutta samaan tapaan, vaikkakin pienemmässä mittakaavassa, keväisin sulava lumi ruokkii vesivarojamme. Ilman lunta ei muodostu kevätvalumia, josta seuraa esimerkiksi viljelysmaiden aikainen kuivuminen ja jokien virtaamien lasku totuttua aikaisemmin. Pahimmassa tapauksessa vettä ei enää riitä alkukesästä kasveille, eikä joen uomassa ole kylliksi vettä kattamaan kaikkea kastelutarvetta.

Lumettomuus altistaa ympäristön myös muille haasteille, kuten lisääntyvälle eroosiolle ja ekosysteemin muutoksille.

Onneksi lumettomuuteen on olemassa hyviä sopeutumistoimia, joista kertyy jatkuvasti kokemusta. Maailmalla jäätiköiden vetäytymistä on torjuttu muun muassa suojaamalla jäätikköjä geotekstiileillä, joilla hidastetaan jäätiköiden kesäistä sulamista, jolloin jäätiköt ehtivät paremmin uudistua talvella. Toinen innovatiivinen esimerkki jään hyödyntämisestä sopeutumisessa on Intiassa Ladakhin alueella tehdyt keinotekoiset jäätiköt (engl. Ice stupa), joilla saadaan katettua kesäaikainen kasteluveden tarve.

Suomi on veden kannalta otollisessa asemassa, että meillä on aikaa jalostaa uusia sopeutumistoimia esimerkiksi jään ja lumen hyödyntämisessä kasteluveden varastoimiseksi. Rohkealla innovoinnilla sopeutumisen ja ilmastonmuutoksen hillinnän eteen voimme tulevaisuudessakin nauttia keväisistä hangista.

Terveiset keväisestä Turusta! Hyvää vesipäivää 2025.

Pekka Parkkila, vesitalousasiantuntija
Varsinais-Suomen ELY-keskus

(Kuva: ELY-keskuksen kuvapankki)