Så skulle näringscirkulation kunna slå igenom i Finland – workshopen gav idéer på lösningar
Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen ordnade en workshop, där deltagarna begrundade hur man kan främja återvinning av näringsämnen ur olika aktörers synvinkel. Näringscirkulation skulle kunna få ett genombrott exempelvis genom att skapa lokala symbioser, utveckla servicekedjor, öka samarbete och kommunikation samt starta upp omfattande projekt och investeringar.
Vem har nytta av näringsåtervinning och vem står för kostnaderna? Vilka möjligheter och utmaningar för näringscirkulation med sig? Bland annat dessa frågor fokuserade deltagarna sig på i workshopen som lotsades av försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen. Evenemanget ordnades som en del av Agrihubs, landsbygdsnätverkets och ProAgrias centralförbunds idéevenemang Katse horisonttiin! (Blicken mot horisonten).
Under workshopen framfördes många olika förslag till lösningar i syfte att främja näringsåtervinningens genombrott. För att näringscirkulation ska genomsyra all verksamhet behövs exempelvis samarbete, kommunikation och att aktörerna förbinder sig såsom även planenlighet på lång sikt. Ett omfattande projekt eller investering framfördes som en metod. För att genomföra projektet krävs en aktiv aktör, som iklär sig en stark roll och samlar ett omfattande aktörsnätverk runt sig.
”Om det skulle finnas exempelvis ett mångårigt miljonprojekt som främjar näringsåtervinning via praktiska åtgärder likt ett EU:s Life-projekt, hur många skulle gå med?”, frågade workshopens ledare, specialsakkunnig Sanna Tikander från jord- och skogsbruksministeriet. Flera deltagare lyfte handen som tecken på sitt intresse.
Ett förslag till lösning för att näringscirkulation ska slå igenom var dessutom statlig finansiering eller ägande i investeringar och projekt för återvinning av näringsämnen. Andra förslag som lyftes fram var transportstöd för näringsämnen, höjning av moms på livsmedel och ändring av det allmänna tankesättet. I workshopen diskuterades också om man via beskattningen skulle kunna bidra till att öka användningen av inhemska återvunna gödselprodukter. Under diskussionen konstaterades att jordbrukarnas betalningsförmåga inte räcker till för att bekosta helheten.
Dessutom begrundades olika symbioser, i vilka näringsämnen cirkulerar lokalt. Användningen av återvunna gödselmedel borde vara lätt och till stöd för detta förslogs att servicekedjorna utvecklas.
Näringskretsloppet är en del av livsmedelssäkerheten
I workshopen representerade jordbruksföretagare och 2 ordförande i MTK:s direktion Tero Lahti från Karstula jordbrukarens ståndpunkt. För honom är livsmedelssäkerhet ledstjärnan och han tror starkt på att idisslarna säkerställer den finländska livsmedelssäkerheten. På Lahtis gård som har 70 mjölkkor framställs också biogas.
”Dagen gav mig känslan av att återfå krafterna. Gruppen bestod av smarta människor som begrundade olika lösningar. För tillfället är näringscirkulationssektorn för stor och den saknar koordination. Arbetet får inte sluta här, utan med tanke på följande evenemang borde någon arbeta vidare på de goda idéerna”, kommenterade Lahti avslutningsvis.
Under idéevenemanget Katse horisonttiin! (Blicken mot horisonten), som ordnades i Helsingfors 9.1, kläcktes idéer om nya projektpartners och projektidéer kring olika utvecklingsteman inom primärproduktion. Evenemanget som ordnades inför agronomidagarna lockade cirka 50 deltagare i fyra olika workshopar. Såväl jordbrukare, rådgivare, landsbygdsutvecklare som finansiärer deltog i dagen. Genast efter evenemanget väcktes diskussion om olika samarbetsformer bland deltagarna i workshopen.
Läs mer om försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen (ely-keskus.fi)
