Regional information

Nyheter 2022

Byggprojekts schaktmassor ska antingen utnyttjas eller slutdeponeras på behörigt sätt (Nyland)

Kuvassa on kivikasa läheltä kuvattuna.

Om det inte finns behov av att använda jord- och stenmaterialet som uppstår i byggverksamheten på plats, ska man hitta ett systematiskt objekt där materialet kan användas. Om ett sådant objekt inte hittas, betraktas materialet som avfall och det ska transporteras till en tillståndspliktig mottagningsplats för jordmaterial, såsom en avstjälpningsplats.

 

Särskilt i huvudstadsregionen uppstår det mycket överskottsjord. Stora byggprojekt inleds i området och transportsträckorna till slutförvaringsplatserna kan vara långa. Till exempel i Helsingfors finns det inga avstjälpningsplatser för jord. Jordmaterial som klassificeras som avfall får ändå inte föras vart som helst, betonar ledande jurist Maija Norokorpi vid NTM-centralen i Nyland.  

Det skulle vara bra att hitta ett systematiskt objekt för schaktmassorna där materialet kan användas. Om för schaktmassorna består av lera och gyttja är möjligheterna att utnyttja dem dock små:

– Lerjord har använts i skjutbanors bullervallar och avstjälpningsplatsers avstängningskonstruktioner, ger överinspektör Vesa Suominen vid NTM-centralen i Nyland som exempel. När städer utvidgas förekommer allt fler byggprojekt i områden med svaga grundförhållanden. Behovet av att hitta platser för fortsatt användning av jordmaterialet ökar ytterligare.

Kuvassa on rakennustyömaa.

Man borde sträva efter att utnyttja schaktmassor så bra som möjligt vid byggobjekten, eftersom det kan vara dyrt att placera massorna på annat håll. Det lönar sig för dem som påbörjar ett byggprojekt att i tid utreda hurdan överskottsjord byggandet orsakar och hur den ska användas i fortsättningen. Det lönar sig också att ta reda på om det behövs myndighetstillstånd för placeringen av jorden: till exempel förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) och miljötillstånd.

 


Okunskap påverkar verksamheten

Juristen Norokorpi tror inte att jordavfall avsiktligt transporteras till olagliga objekt. Det handlar ofta om aktörernas okunskap, sammanfattar hon.  

– Man förstår inte alltid att överskottsjord kan vara avfall vars fortsatta användning påverkas av miljölagstiftningen.  

Det är inte alltid byggherren själv som ligger bakom, även mottagaren av marksubstansen kan agera olagligt.

– Vid behandlingen av överskottsjord är det skäl för alla som deltar i verksamheten att vara noggrann. Ansvaret för avfallet berör såväl avsändaren, transportören som mottagaren, konstaterar experterna. Problem har upptäckts på olika håll i Nyland. Varje år behandlas fall vid NTM-centralen i Nyland och de utreds också av kommunens miljömyndigheter, berättar Suominen.


Även farosituationer

Norokorpi och Suominen minns ett fall där massor av lerjord hade tippats ut i en skog. Både undervegetationen och träden hade lidit skada. Om marksubstans deponeras utan en ordentlig plan kan verksamheten i värsta fall orsaka farosituationer och konsekvenser för miljön, varnar Suominen.

– Material som placerats i en brant backe kan rasa och rinna neråt. Det kan till exempel täppa till ett dike så att vattnet börjar strömma i en riktning dit det inte tidigare har strömmat. Deponering av lera kan också orsaka skadliga konsekvenser för grundvattnet.

 

 

 

Bilder: Memmi Ojantola