Fördelarna med att odla fånggröda visades med gårdstest (Nyland)
Daggmaskar är bra för åkrar. Bland annat detta visades vid en åkerrensdag som ordnades inom projektet UusiRaHa och projektet VILKKU i Lapinjärvi. I oktober bekantade man sig på en åker på ett konkret sätt med resultat från gårdstest med fånggröda. Om fördelarna med daggmaskar berättades i samband med grop- dvs. kvalitetstest av åkermark.
Projektet UusiRaHa det vill säga Ordning på cirkulation av näringsämnen på åkrar i Nyland - bra vattendrag 2016 - 2019 (Uudenmaan peltojen ravinnekierto kuntoon - vesistöt hyvään tilaan 2016–2019) är ett projekt som koordineras av Naturresursinstitutet LUKE. VILKKU dvs. Odlarorienterade åtgärder för att skydda vattendrag (Viljelijälähtöiset vesiensuojelutoimenpiteet) verkar i Mellersta Nyland.
UusiRaHa samlar information om fånggrödornas inverkan. Man undersöker med olika metoder hur undersåningsväxter klarar sig på åtgärdade och direktsådda åkrar och vilka följder detta har för växtföljden. Detta utreddes bland annat med gårdstest som tagits varje år på ungefär tio växtodlingsgårdar i Nyland. Också på Naturresursinstitutet LUKEs egna åkrar i Jokiois har det ordnats gårdstest, berättade projektledare Hannu Känkänen för de jordbrukare som deltog i evenemanget.
Fånggröda kan användas för att öka åkrarnas växttäcke - det minskar mängden näringsämnen som sköljs ut i vattendrag från åkrar. Då näringsämnen cirkulerar på åkrarna, bevaras växtkraften och produktiviteten blir till och med bättre. Också miljön har nytta av att näringsämnen används bättre.
Under dagen bekantade vi oss med gårdstest där man som insåningsgröda för vårrapsen har sått fånggröda på våren. I mitten på bilden UusiRaHa:s projektledare Hannu Känkänen.
Odlare uppmanades till mångsidig odling eftersom produktiviteten på åkrar minskar om en och samma växt odlas upprepade gånger på en åker. "Fånggröda kan anslutas till växtföljden", instruerade Känkänen. Målet är att få ett täckande växtbestånd till hösten, konstaterade hen. Ju frodigare växtbestånd på hösten desto mera nytta för markstrukturen, miljön och markens växtkraft. Åkern har också nytta av anspråkslös växtlighet och detta hindrar också att näringsämnen sköljs ut i vattendrag.
Det är enkelt att göra ett kvalitetstest på åkermarken det vill säga groptest.
VILKKUs projektansvarige Janne Heikkinen grävde en grop medan de andra granskade resultaten från gårdstestet. Det är enkelt att göra ett kvalitetstest på åkermarken det vill säga groptest. Man behöver en spade, måttband och kniv, instruerade han. Med gropen får man en bra uppfattning om markens struktur, situationen med åkerns växtkraft och bland annat antalet daggmaskar. Daggmaskar gör gångar på upp till en meter i marken och längs dessa går regnvattnet djupare och blir inte kvar på myllan. Daggmaskar har också annars en positiv inverkan på åkerjordens egenskaper. Om en åker inte mår bra, finns det heller inte många daggmaskar. Produktiviteten på åkrar utan daggmaskar är sämre än produktiviteten på åkrar med daggmask.
Text och bilder: Memmi Ojantola