Navigeringsmeny
Nyheter 2018

Bra samarbete i miljö- och vattendragsprojekt i Nyland (Nyland)

Temadagen för vattenskydd inom lantbruket fyllde salen med projektaktörer. Vid tillställningen som ordnades av NTM-centralen i Nyland presenterades de projekt som är aktuella i regionen och samtidigt bildades nätverk. Deltagarna konstaterade att sådana här dagar behövs även i fortsättningen.
   Det är viktigt att samarbeta. Det lönar sig inte att ansöka om finansiering för fortsatta projekt utan att veta vad andra håller på med, konstaterade man vid tillställningen.

För att jordbrukarna ska motiveras till att använda naturskyddsmetoder, måste de få information om dem. Omkring en tredjedel av de 3 600 gårdar som verkar i Nyland är svenskspråkiga, så behovet av material på svenska blir också större. Det är också viktigt att informera konsumenterna, eftersom man kan få en bild av att jordbrukarna inte gör någonting alls när man läser tidningarna.
   Projektchef Jukka Rajala presenterar OSMO-projektet.

 

Dagen öppnades med ett anförande av Eeva-Riitta Puomio som är chef för enheten för natur- och vattenvård vid NTM-centralen i Nyland. Hon berättade om programmet för att effektivisera vattenskyddet: Under höstens budgetmangling riktades sammanlagt 45 miljoner euro till att förbättra tillståndet i Östersjön och vattendragen under de kommande tre åren. Eftersom riksdagen inte godkänner förslaget förrän i december, har man ännu inte kunnat avtala hur pengarna ska fördelas mellan olika verksamheter och områden.

Puomio utsåg välmående vattendrag till ett av NTM-centralen i Nylands viktigaste strategiska mål. Hon betonade att ansvarsområdet för miljö och naturresurser inte kämpar ensam mot det här målet, utan ansvarsområdet för näringar, arbetskraft och kompetens deltar också.

- Även om mycket har gjorts, verkar läget ändå ganska dystert för vattendragen. På lång sikt har vi ändå kommit framåt i Nyland, sa Puomio.

Vattenskyddsåtgärderna kräver först och främst att nätverken samarbetar, betonade Puomio. Det är också viktigt att hitta finansieringskanaler, eftersom projekt inte kan inledas utan pengar. Det tredje sättet hon nämnde var att producera information och leda arbetet med hjälp av den.


Inkludera jordbrukarna från början!

På tillställningen påminde man om att det är bra att inkludera jordbrukarna direkt man börjar planera verksamheten. Det är ingen idé att komma till dem med ett färdigt projekt, eftersom teorin inte blir praktik utan dem.

Under dagen kom det fram att jordbrukarna inte har glömts bort. De gör en stor insats i insamlingen av uppgifter och forskningsresultat och med att sprida dem. Ett av de vanligaste sätten att samla in information är att ha jordbrukare som deltar i verksamheten. De upplåter försöksrutor på sina gårdar för projektens forskning och ordnar åkerrensevenemang på sina marker. I gipsprojektet vid Vanda å behöver man till exempel hjälp från dem som äger åkrarna för att få forskningsresultat. I projektet behandlas nästan 3 500 hektar åkrar i Vanda ås avrinningsområde med gips. De odlare som deltar i projektet behöver inte stå för några kostnader. VILKKU Plus som förmedlar aktuell information om bland annat hur landets kulturtillstånd förbättras, har också inkluderat odlarna i sin verksamhet.

Janne Heikkinen som är projektansvarig och presenterade VILKKU Plus verksamhet berättade att åkerrensevenemangen har väckt så stort intresse att man ibland har varit tvungen att bromsa antalet deltagare. Så gick det till exempel i höstas i Tusby, när markstrukturen bedömdes med hjälp av en en och en halv meter djup grop i en åker: Bara ett begränsat antal personer fick plats runt gropen.

- Forskarna var nöjda när de fick höra röster från fältet. Och jordbrukare lyssnar bäst på andra jordbrukare. Vid evenemangen kan de utbyta erfarenheter och det har uppstått bra diskussioner där, berättar Heikkinen när han beskriver sina erfarenheter av åkerrensevenemangen.

Till de evenemang som ordnas på åkrar bjuds jordbrukare in men också forskare och aktörer i branschen, så att forskningsuppgifterna sprids.  

Evenemangen för jordbrukare har enligt projektaktörerna visat sig vara effektiva för kommunikationen; de är mer praktiskt lagda, de kommer till fältet för att följa med men det är svårare att få dem att komma på föreläsningar.

 

 

Text och bilder: Memmi Ojantola


Regional information