Vidareutveckling och hållbarhetsutmaning aktuella i vattenskyddet inom fiskodlingen
I Fastlandsfinland odlades år 2015 ca 9 miljoner kilogram fisk till människoföda. Vid sydvästkusten och i sydvästra skärgården producerades ca 4,5 miljoner kilogram av denna mängd, dvs. 50 procent av Finlands matfiskproduktion. Produktionen av regnbågslax stod för över 90 procent av hela matfiskproduktionen. Den inhemska matfiskproduktionen täcker dock inte den växande efterfrågan. Man är tvungen att också importera fisk, speciellt laxfisk.
Produktionen och belastningen på vattnen har minskat betydligt
Produktionen inom fiskodlingen har minskat efter millennieskiftet. De producerade mängderna var störst åren 1989 - 2001. I synnerhet i havsområdena har de flesta små företag lagt ner verksamheten och växande företag har köpt upp dessa anläggningar. En del av produktionen har också flyttats över till Sverige, där produktionen ökar både i Östersjön och i vattendrag som rinner ut i Östersjön.
Miljöbelastningen från fiskodlingen har minskat med över 70 procent sedan början av 1990-talet. Belastningen av näringsämnen har gått ner tack vare att fodret och utfodringstekniken förbättrats samt till följd av förändringar i produktionen. I och med att fiskproduktionen i Finland minskat, har också fiskeodlingens miljöbelastning gått ner.
Målet är både ökad produktion och god status i Östersjön
Man försöker uppnå en god status i Östersjön med hjälp av målen för havsvård och vattenvård samt HELCOM:s mål för vattnens status och minskning av näringsbelastningen. Den år 2014 godkända vattenbruksstrategin 2022 har som mål att öka matfiskproduktionen till 20 miljoner kilogram i Fastlandsfinland. Detta mål betyder att den nuvarande produktionen skulle fördubblas. Produktionens värde skulle då överstiga 100 miljoner euro. På samma gång skulle Finlands självförsörjningsgrad i fråga om fisk höjas och sektorn skulle sysselsätta över 3 000 personer i stället för de nuvarande dryga tusen personer. Tillväxten av vattenbruksproduktionen ska dock ske i harmoni med vattenkvalitetskraven och de övriga miljömålen. Produktionstillväxten ska också ske så att den inte försämrar vattnens goda status eller äventyrar uppnåendet av den.
Hur tar man i beaktande belastningen av vattnen vid främjandet av den blåa bioekonomin?
I målen för den blåa bioekonomin ingår strävan att använda vattennaturresurserna på ett mer mångsidigt och hållbart sätt än hittills. Fiskodling i recirkulationsanläggningar, utvidgning av fiskproduktionen till öppna havet samt ibruktagande av foder framställt av fiskar från Östersjön (Östersjöfoder) har setts som utvägar att öka den inhemska fiskodlingsproduktionen. En övergång till användning av Östersjöfoder skulle vara positivt för belastningsutvecklingen på Östersjönivå då näringsämnen inte skulle tillföras från områden utanför Östersjön som situationen är i dagsläget. I områdena runt fiskodlingarna skulle dock inverkan av belastningen kvarstå eftersom belastningen från en fiskodling även vid användning av Östersjöfoder är lokal. Det har framförts att fiskodlaren som kompensation skulle kunna odla mera fisk om fiskfodret som används på fiskodlingen framställts av lokal fiskfångst. Det kvarstår frågor om grunderna för kompensation. I områden som tål belastning, såsom öppna havsområden i gott tillstånd, kunde användande av Östersjöfoder vara grund för en större produktion. I stora odlingsenheter på öppna havsområden kan däremot vinterförvaringen av fisk orsaka problem. Vinterförvaringen sker ju närmare kusten på skyddade platser. Även vinterförvaringen av fisk bör placeras på vattenområden som ur miljösynpunkt är hållbara.
På havsområden där vattnet är i sämre än gott skick, såsom i Skärgårdshavet, är en ökning på basen av Östersjöfoder problematiskt. Skärgårdshavet är i huvudsak i nöjaktigt skick då målsättningen är minst ett gott tillstånd. I Skärgårdshavet borde belastningen minskas. I den nationella planen för lokaliseringsstyrning av fiskodling har Skärgårdshavet klassificerats som ett område där fiskodling inte kan utökas men odlingar kan koncentreras till platser där belastningen är mindre skadlig.
NTM-centralen i Egentliga Finland samordnar på nationellt plan utvecklingen av miljöskyddet inom fiskodlingen
I dag, torsdag den 29.9.2016 ordnas i Åbo en nationell seminariedag där diskuteras i synnerhet fiskodlingens aktuella miljöfrågor.
Ytterligare information:
fiskodlingens volym, anläggningarnas verksamhet: överinspektör Mirva Wideskog, p. 0295 022 962
vattnens tillstånd, belastning, vattenskydd: ledande expert Janne Suomela, p. 0295 022 947