Vårflödet våren 2013 har varit exceptionellt på många ställen i Södra Österbotten och Österbotten. I Mellersta Österbotten var vårflödet genomsnittligt. Förra gången som dylika vattenstånd och vattenföringar har uppmätts i Södra Österbotten och Österbotten var huvudsakligen våren 1984. I Lappfjärds å och Kauhajoki var översvämningarna hösten 2012 i samma storleksklass.

I Nikkola (Ilmajoki) längs Kyro älv har så höga vattenstånd inte uppmätts tidigare under observationsperioden. Även på många andra ställen högre upp i Kyro älv var översvämningen exceptionell och t.ex. i Jalasjärvi borde dylika översvämningar förekomma mer sällan än två gånger på etthundra år. I Kyro älvs nedre lopp och i älvdeltat orsakade ispropparna betydande problem. Om man inte hade förmått lösa upp isproppen i Skatila, skulle över 50 bostadshus i Korsholm och Vasa ha blivit våta. Om flödesvattnet skulle ha spritt ut sig till centrum av Ilmajoki och i Jalasjärvi runnit över vallarna som har byggts för att skydda bebyggelsen, skulle sammanlagt flera hundra hus ha blivit våta i Kyroälvdalen. Med hjälp av användningen av invallningsområdena och de konstgjorda sjöarna längs Kyro älv och bekämpning av ispropparna kunde dessa skador nu huvudsakligen undvikas. I området av Kyro älv blev några hus våta och ett hushåll evakuerades.

I Lappo å var översvämningen uppenbart mindre än i Kyro älv, men även där var översvämningen i samma storleksklass som år 1984. I Lappo centrum riskerade de första husen redan att bli våta, när vatten började släppas ut i de invallade områdena. Enligt statistiken förekommer översvämningar av denna storlek i Lappo en gång på 20 år. I Lappo ås avrinningsområde ser de största översvämningsskadorna ut att ha orsakats i Kuortane, där vattnet fortfarande ligger ovanför översvämningsgränsen. Flera tiotals hus, huvudsakligen ekonomibyggnader, bastur och fritidsstugor, har blivit våta.

Vårens översvämningssituation var särskilt problematisk i Lappfjärds å, där det uppstod flera svåra isproppar. Byggnader blev våta både i Storå, Bötom och i synnerhet i Kristinestad. Om man inte hade lyckats lösa upp ispropparna i Lappfjärds ås nedre lopp och i ådeltat, skulle i värsta fall fler än etthundra bostadshus ha blivit våta i Lappfjärds centrum. Ispropparna kunde lösas upp tack vare omfattande grävmaskinsarbete och sprängningar. Längs Lappfjärds å led enligt preliminär bedömning drygt tio hushåll av översvämningsskador och under översvämningen evakuerades ett hushåll. Översvämningen var nästan lika sällsynt som översvämningen hösten 2012, som var den största konstaterade översvämningen under observationsperioden.

Även i Tjöck å, Närpes å, Toby-Laihela å och Malax å vätte översvämningen ett antal byggnader. I dessa ådalar steg vattnet nästan till samma nivå som hösten 2012.

Enligt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens preliminära sammandrag hotade vårflödet nästan 500 bostadsfastigheter i Södra Österbotten och Österbotten, av vilka uppskattningsvis ett tjugotal översvämningsskadades. Rikligt med ekonomibyggnader och bastur blev våta. Översvämningen kapade av riksväg 8 i Korsholm (Vassor) för ett dygn och riksväg 3 i Jalasjärvi för ca en vecka. Översvämningen hotade också riksväg 8 i Lappfjärd och Pörtom, men tack vare bekämpningen av ispropparna förblev riksvägen trafikerbar i dessa områden. Dessutom har flödesvattnet kapat av tiotals mindre vägar.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens översvämningsorganisation har i huvudsak avslutat översvämningsjouren och återgått till normal arbetstid. Jouren fortsätter ännu vid invallningsområdena längs Kyro älv för att säkerställa trygg tömning av översvämningssjöarna.  Närings-, trafik- och miljöcentralens översvämningsorganisation tackar regionens räddningsverk och kommuner för gott samarbete samt försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet för handräckningen i översvämningsbekämpningen.

Mer information

• Chef för enheten för vattenresurser Liisa Maria Rautio, tfn 0295 027 919
• Ingenjör Tommi Mäki, tfn 0295 027 882
• Ingenjör Kim Klemola, tfn 0295 027 829
• Äldre ingenjör Tuuli Saari, tfn 0295 027 925