Fyra framtidsbilder av byggnadsarvet

Hur ser byggnadsskyddet ut år 2050 och hurdana förändringar kommer att påverka hur byggnadsbeståndet bevaras från generation till generation? Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och miljöministeriet ledde under 2024 ett framtidsarbete för att förutspå utvecklingen av byggnadsarvssektorn under de kommande årtiondena.

Framtidsarbetet faciliterades av Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet. I arbetet deltog långt över hundra aktörer som arbetar med frågor som rör den byggda miljön. Observationerna från framtidsarbetet har sammanställts till fyra olika framtidsbilder. Genom dem kan man komma åt de viktigaste utmaningarna och lyfta fram dolda möjligheter.

Framtidsbilderna spanar 25 år framåt i tiden 

Den regionala differentieringen i Finland utgör en utmaning för bevarandet av byggnadsarvet, och därför ser också framtidsutsikterna olika ut. I avfolkningsregioner är det svårt att hitta resurser för underhåll och iståndsättning och ställvis också användningsändamål. I tillväxtregionerna rivs det befintliga byggnadsbeståndet i hopp om effektivare markanvändning och avkastning. Det finns en risk för att byggnadstyperna utarmas på samma sätt som naturtyperna.

Den första framtidsbilden betonar kulturmiljön som ett byggelement för olika orters livskraft och identitet. Bilden bygger på en kulturell förändring som innebär att livskraften i allt högre grad kopplas till de befintliga byggnaderna i stället för nya byggnader.

Den andra framtidsbilden fokuserar på övergången från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi. Att bevara byggnader är ett sätt att hålla värdefullt material i bruk. Bristen på naturresurser och miljöns begränsade bärkraft leder till en förändring i byggkulturen: det befintliga byggnadsbeståndet utnyttjas mer omsorgsfullt. Från traditionellt byggande återinförs ett sätt att planera byggnaderna och deras delar så att de redan från början är reparerbara, utbytbara eller på något annat sätt återvinningsbara.

I centrum för den tredje framtidsbilden står människan, vars välbefinnande påverkas av livsmiljön. Den betydelse som kvaliteten på den byggda kulturmiljön och den övriga livsmiljön har till exempel för den fysiska och psykiska hälsan inses allt klarare. I en värld med allt knappare resurser kan privata ägare bli tvungna att bära ett allt större ansvar för bevarandet av byggnadsarvet. Vid sidan av de ekonomiska faktorerna uppstår stolthet över att kulturen bevaras, vilket också stöds av att färdigheter i anslutning till användning och reparation av byggnader förs vidare till framtida experter.

Den fjärde framtidsbilden vänder upp och ner på begreppet byggnadsskydd: den ekologiska hållbarhetskrisen leder till att alla byggnader i regel ska bevaras och att de får rivas endast av särskilda skäl. Kompetensen inom byggnadsskyddet utvidgas till att omfatta ny teknik, och redan i fråga om nya byggnader måste man förutse hur de ska repareras så att de ursprungliga värdena bevaras. Hållbarhetskrisen utgör en utmaning för utvecklingen av den byggda miljön, men i byggnadsarvet och dess tekniker hittar man lösningar som gör det möjligt att lokalt dämpa effekterna av den globala uppvärmningen och anpassa sig till dem. Digitaliseringen kommer att erbjuda alltmer information om byggande och byggnadsskydd, och informationen kommer att kunna förvaltas bättre än för närvarande.

Frågor för det fortsatta arbetet 

Ofta är det bästa sättet att vårda byggnadsarvet att undvika stora åtgärder. Byggnadsarvet kan dock inte vänta reaktivt på de förändringar som kommer att ske under de kommande årtiondena, utan sektorn måste utvecklas aktivt.

Rapporten om framtidsarbetet erbjuder inga direkta åtgärder, men sammanställer en rad frågor som ligger till grund för utvecklingen av kulturmiljösektorn. Förändringarna i alla framtidsbilder kan hanteras genom att utveckla lagstiftningen, incitamenten och kompetensen samt samarbetet och växelverkan. Byggnadsskyddet och målen med det förstås på mycket olika sätt, så aktörerna inom sektorn måste i allt högre grad informera om skyddsprocesserna och målen med skyddet. 

• Hoivaa, vaali ja säilytä – Tulevaisuuskeskusteluja rakennusperinnön ja -suojelun puolesta (utupub.fi)

Lisätietoja

Mia Puotunen, specialsakkunnig, tfn. 0295 022 912 
fö[email protected]  

Annukka Lyra, specialsakkunnig, tfn. 0295 250 326 
fö[email protected]