Vattenskyddet kräver målmedveten långsiktighet och samarbete (Nyland)
Seminariet Kunta vesiensuojelijana (Kommunen som vattenskyddare) samlade såväl kommunala aktörer som ett antal andra aktörer som arbetar med vattenskydd. I januari ordnade NTM-centralen i Nyland ett evenemang i Böle i Helsingfors.
Evenemanget öppnades av Satu Pääkkönen (på bilden), direktör för ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid NTM-centralen i Nyland. Pääkkönen påpekade att vattenskyddet är viktigt inte bara med tanke på naturvärdet utan också med tanke på dricksvattnets kvalitet – när det är en självklarhet som man har vant sig vid i Finland. Hon anser att det i Nyland finns många kommunala beslutsfattare som är intresserade av vattenskydd.
Satu Pääkkönen har blivit anställd på Helsingforsregionens miljötjänster HRM.
Samarbete behövs
Seminariet var kopplat till ett nätverksprojekt för vattenvård som leds av NTM-centralen i Nyland (och finansierat av miljöministeriet). Inom ramen för projektet har man under de senaste åren ordnat både kommunspecifika och regionala evenemang. Den här gången ville man pröva något nytt, berättade projektets koordinator Mari-Anna Närhi. Ett stort antal kommunala aktörer och vattendragsrestaurerare i Nyland bjöds in till Böle i Helsingfors.
Vattenskyddsåtgärderna kräver samarbete mellan kommunerna, eftersom det strömmande vattnet inte känner några gränser, konstaterade man på seminariet. Ett exempel på hur samarbetet fungerar kom från Västra Nyland. På plats fanns Vichtis kommuns miljöchef Sari Brusila och verksamhetsledare Jaana Pönni från LUVY (Västra Nylands vatten och miljö rf) för att belysa situationen.
Höstnotfiske på Enäsjärvi från år 2023. Bild: Maj Rasilainen
Vichtis kommun satsar under de närmaste åren 200 000 euro på restaurering och undersökningar av vattendrag. Pengar fås också från företagen i regionen. När Brusila berättade om lyckade vattendragsprojekt tog hon som exempel Enäjärvi i Vichtis. Ännu för fem år sedan flöt musslor som drabbats av massdöd på dess yta. Med hjälp av intensivfiske kan man redan nu fast bada i sjön, beskrev miljöchefen situationen. Resultaten av restaureringen är betydande till och med på europeisk nivå.
Det finns fortfarande ganska mycket industriverksamhet i kommunens grundvattenområden, men grundvattenskyddet främjas nu genom att industriområdena planläggs utanför dem. Kommunen har också en egen "rätt omfattande" årlig grundvattenkontroll.
Jaana Pönni betonade vikten av längden på de avtal som ingås med kommunerna, inkomsterna måste garanteras. De åtta kommunerna i området är medlemmar i föreningen. De förbinder sig till kostnaderna för iståndsättningsåtgärderna med sina finansieringsandelar och betalar dessutom en medlemsavgift. Samarbetet kring vattendragen i kommunerna i Västra Nyland omfattar bland annat regelbundna möten både med kommunernas miljöchefer och med kommunernas representanter
Vattenskyddsprojekten höjer också den lokala ekonomin
Sampsa Vilhunen och Jenny Jyrkänkallio-Mikkola från WWF berättade om sina erfarenheter av regionala vattenskyddsprojekt i Västra Nyland. WWF har lett dem sedan år 2018.
Programchef Vilhunen konstaterade att avlägsnandet av vandringshinder skapar tillväxtpotential för fisketurismen; bestånden av vandringsfisk börjar återhämta sig tack vare naturenliga förbiledningskanaler.
Restaureringsåtgärderna är också till nytta för den lokala ekonomin, betonade WWF:s representanter; entreprenörerna som anställs är i allmänhet från området.
Samordnare för insjöarbetet Jyrkänkallio-Mikkola berättade om sitt samarbete med jordbrukarna. Hon presenterade olika vattenhanteringsmetoder för att stävja milda vintrar och ökade översvämningar.
Dagvatten är inte ett nytt fenomen och det beror inte på klimatförändringen
Regn- och dräneringsvatten som leds bort från gårdar och gator samlas till dammar, särskilt där markytan är täckt med asfalt eller stenläggning. De milda vintrarna med ökande regn ökar mängden dagvatten och vattnets kvalitet blir allt smutsigare, eftersom vattnet samlar in smuts, olja o.s.v. från gatorna. På grund av klimatförändringen måste man i stadsmiljöer fästa allt mer uppmärksamhet vid metoderna för dagvattenhantering, det lönar sig inte att förbigå den belastning det orsakar. Kommunerna ska i år uppdatera bedömningen av dagvattenöversvämningar.
Professor Nora Sillanpää från Aalto-universitetet presenterade möjligheter för att påverka dagvattenhanteringen.
Vattenhushållningsexpert Pirjo Daavittila från NTM-centralen i Södra Savolax betonade att miljöskyddet är viktigt även med tanke på vattentjänsterna. I Nyland finns det cirka 180 vattentäkter. Av de 160 vattentäkter som finns i grundvattenområden används 120. Daavittila betonade att planläggningen i kommunerna har en nyckelroll med tanke på vattentjänsterna. Ändringarna i dricksvattendirektivet trädde i kraft i början av 2023. Lagen förpliktar nu vattenverken att bland annat informera kunderna om hushållsvattnets kvalitet.
Text och bilder: Memmi Ojantola