Målet är en trygg skolresa: En utredning om trafikarrangemangen vid skolor nära landsvägsnätet har publicerades (Nyland)
I tätorter och större skolor tar sig många barn till skolan till fots eller med cykel, medan man till mindre skolor oftare tar sig med skolskjuts. Bild: Trafikskyddet, Nina Mönkkönen.
NTM-centralen i Nyland har publicerat en färsk utredning som belyser trafikarrangemangen vid skolorna i närheten av landsvägsnätet i Nyland samt i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Målet med skolutredningen är att fördjupa sig i nuläget i skolornas närmiljö, identifiera förbättringsbehov och främja barnens säkerhet under skolresorna.
Smärtpunkterna i skolornas trafiksäkerhet och hur de borde förbättras står i centrum för utredningen. Information har samlats in med hjälp av omfattande material och resultaten erbjuder värdefull information som stöd för beslutsfattandet.
"Den föregående motsvarande utredningen gjordes under Nylands vägdistrikt tid och omfattade endast Nyland, så det var hög tid att göra en ny utredning där man granskar trafikarrangemangen nära skolor och söker förbättringar i dem", konstaterar ledande sakkunnig Marko Kelkka.
I utredningen ingår över hundra skolor som är belägna i närheten av landsvägar, av vilka var och en fick ett eget skolkort.
Kelkka betonar att det redan nu sker få trafikolyckor i närheten av skolorna.
"Målet var att identifiera problem och på så sätt förebygga olyckor samt säkerställa att saker och ting är i ordning på de centrala skolvägarna."
"Att korsa en landsväg är alltid förknippat med risker", konstaterar han.
Det förbättringsbehov som förekommer flest gånger i utredningen är en sänkning av körhastigheterna.
"Vi strävar efter att kontrollera hastighetsbegränsningarna vid skolorna och sänka körhastigheterna. Detta kan kräva farthinder, vilket sedan kräver mer pengar. Dessutom framkom frågor som gällde vägmärken och huruvida trafikarrangemangen vid övergångställena eller i skolskjutsarna var ändamålsenliga eller om arrangemangen vid övergångsställena kunde observeras tillräckligt väl. Man fäste också uppmärksamhet vid om sikten är tillräckligt god eller om växtligheten måste röjas", listar Kelkka upp som ett av korrigeringsbehoven.
Utöver det som nämnts tidigare planeras även vägmarkeringar eller vibrerande vägmarkeringar i skolornas närmiljö.
När det gäller större skolor och tätortsområden rör sig barnen ofta till fots eller med cykel, medan man vid mindre skolor oftare utnyttjar skolskjutsar.
"Det finns också skolor där största delen inte kommer till fots eller med cykel utan med skolskjuts", berättar Kelkka.
Målet med utredningen var att söka realistiska och åtgärder som är lätta att genomföra.
"Dvs. inga underfarter eller trafikljuslösningar eftersom de är dyrare. Det är naturligtvis också en fråga om finansiering och nu strävade man efter att hitta det som kan genomföras ekonomiskt i år och nästa år", säger Kelkka.
Uppföljningen av åtgärderna kräver aktivitet. Utredningen i sig är inte till nytta om åtgärderna inte genomförs.
"Nästa gång programmeras insatserna till regionentreprenader för skötsel och vägmarkeringsentreprenader, som båda har en central roll", berättar Kelkka.
Vägmärket Varning för barn varnar bilister om vägar där det ofta rör sig barn, till exempel i närheten av skolor. Bild: Memmi Ojantola
Enligt Kelkka kom det inte fram några stora överraskningar i rapporten.
"Hastighetsbegränsningarna följer redan nu en god praxis i skolområdena, men det finns lite utrymme för förbättringar i trafiksäkerheten för många skolor", konstaterar han.
"Det var dock bra att göra en utredning, eftersom missförhållandena nu kan åtgärdas på ett heltäckande sätt i hela området för NTM-centralen i Nyland, och då man inte bara tar en skola eller en kommun i taget", påpekar Kelkka.
I utredningen användes flera informationskällor och material, såsom Digiroad och Tievelho, men Kelkka lyfter fram terrängbesöken, där man tittade på trafikarrangemangen i skolområdena och bristerna antecknades. Arbetet sträckte sig över större delen av fjolåret och fortsatte ännu i år.
"Terrängarbetena var en omfattande operation som konsulten utförde väl. Först gick vi igenom cirka 4–5 skolor som pilotobjekt för att öva tillsammans, och när vi hade schablonen klar för oss fortsatte konsulten arbetet. Skolkorten från varje skola är en viktig del av rapporten", summerar Kelkka.
Text: Aino Hela