Det exceptionellt kraftiga vårflödet försämrade och försämrar fortfarande vattenkvaliteten i å- och älvvattendragen i Södra Österbotten och Österbotten. Vattnet har varit exceptionellt grumligt och partikel- och närsaltshalterna har varit mycket höga. Försurningsolägenheter har åtminstone hittills inte förekommit. Syrehalterna i de konstgjorda bassängerna hölls på ganska höga nivåer trots att vattenytan sjönk mer än vanligt.

Den snabba snösmältningen i kombination med det tjocka istäcket i åarna och älvarna orsakade ett sällsynt kraftigt vårflöde i Södra Österbotten och Österbotten. Vattenföringen ökade snabbt såväl i avrinningsområdenas källflöden som i åarnas och älvarnas nedre lopp och vidsträckta områden täcktes av vatten. I Mellersta Österbotten blev översvämningarna lite mindre omfattande. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten kartlade i april vattenkvaliteten i de flödande åarna och älvarna och de sänkta konstgjorda bassängerna.

Under våren tömdes de konstgjorda bassängerna längs vattendragen på vatten för att vårens flödesvatten ska rymmas, vilket betydde att vattenvolymen i bassängerna minskade. Detta gjorde att syret minskade i det bottennära vattnet i Hirvijärvi och Kyrkösjärvi, men knappast alls i Kalajärvi. I ytvattnet var syrehalten ganska god i alla sjöar, vilket betyder att det inte borde uppstå problem för fiskbeståndet.

I början av april var å- och älvvattnens närsalts- och partikelhalter typiska för tidpunkten och avspeglade eutroft åvatten. Exempelvis i Lappfjärds å var fosforhalten 51 µg/l och i Kyro älv 80 µg/l.

Efter den 10 april steg vattenföringen i åarna och älvarna så snabbt att de var 10–50 gånger större jämfört med början av april. Översvämningarna, isen och den kraftiga vattenströmmen drog med sig trävirke, partiklar, sand, organisk substans, skräp, avfall, närsalter, olika skadliga ämnen och försurande föreningar från avrinningsområdenas åkrar, skogar samt diken och å- och älvfåror. När vattenströmmen blir långsammare i översvämningsområdena och vattenföringen minskar faller på motsvarande sätt substanserna ut på de översvämmade områdena, å- och älvstränderna, å- och älvbottnen och deltaområdena. När översvämningen har lagt sig blir skräpet, sanden och slammet som har samlats i de översvämmade områdena kvar.

Under flödestoppen var å- och älvvattnet mycket grumligt, smutsaktigt brunt och partikel- och fosforhalterna var mycket höga. Fosfor- och partikelhalterna i åvattnet flerdubblades snabbt jämfört med de första dagarna i april. Exempelvis 16.4.2013 var fosforhalten i Lappfjärds å 320 µg/l, vilket var det högsta uppmätta noteringen under 2000-talet. Under flödestoppen transporterades enligt uppskattning 2500–3000 ton partiklar per dag i Lappfjärds å och Kyro älv. Efter flödestoppen började halterna sjunka, men är fortfarande mycket höga. Översvämningarna orsakar en hög belastningstopp i sjöarna, å- och älvdeltan och i havsområdet. Däremot har försurningsolägenheter, som är typiska för å- och älvvattnen i Österbotten, inte förekommit under vårflödet: vårens hittills lägsta pH 5,5 uppmättes i Malax å. På våren är försurningsolägenheterna vanligen värst först i maj.

Mer information

• Forskare Anssi Teppo, tfn 0295 027 948