Styrning av planläggning och områdesanvändning
NTM-centralerna övervakar att ärenden som har riksomfattande verkningar och är betydande på landskapsnivå beaktas vid planläggningen, byggandet och annan områdesanvändning.
NTM-centralen ger utlåtanden om kommunernas planer och för planförhandlingar med dem. Kommunerna och städerna ansvarar för detaljplaneringen och generalplaneringen. För landskapsplanläggningen ansvarar landskapsförbunden där alla kommuner i området är medlemmar. NTM-centralen följer upp besluten enligt lagstiftningen som styr kommunernas områdesanvändning och byggande.
Du kan läsa mer om planläggningen och områdesanvändningen på webbplatsen ymparisto.fi:
Riksomfattande mål för områdesanvändning
Riksomfattande mål för områdesanvändningen är gemensamma mål som riksdagen har fastställt för områdesanvändningens lösningar i hela landet. Det primära syftet med målen är att säkerställa att omständigheter av nationell betydelse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet. Syftet med målen är också att främja verkställandet av internationella avtal och förbindelser i Finland samt att trygga ett ändamålsenligt genomförande av riksomfattande lösningar för områdesanvändningen.
Med hjälp av målen för områdesanvändningen minskas utsläppen från samhällena och trafiken, tryggas den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena samt förbättras möjligheterna att reformera näringarna. Med hjälp av dem anpassar man sig också till följderna av klimatförändringen och extrema väderfenomen.
Byggda kulturmiljöer av riksintresse
Byggda kulturmiljöer av riksintresse utgörs av Museiverkets inventering. Inventeringen bereddes genom att höra regionala aktörer, till exempel kommuner, landskapsmuseer, landskapsförbund och regionala miljöcentraler. Genom statsrådets beslut har inventeringen gjorts till en sådan inventering som avses i de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Objekten på olika håll i landet beskriver på ett mångsidigt sätt utvecklingen av byggandet under olika tidsperioder. Det finns över 1 200 byggda kulturmiljöer av riksintresse.
Målet är att trygga bevarandet av strukturen och by- eller stadsbilden i byggda kulturmiljöer av riksintresse och att bevara de befintliga byggnaderna och miljöerna i områdena. Ett ytterligare mål är att anpassa eventuellt kompletteringsbyggande och övriga ändringar till kulturmiljöns karaktär och särdrag. Omfattningen av och innehållet i bevarandet och ändringarna avgörs via planläggning.
Bekanta dig med Museiverkets servicefönster för kulturmiljön, där du hittar information om det arkeologiska kulturarvet och de byggda kulturmiljöerna:
Nationellt värdefulla landskapsområden
I Finland finns 186 nationellt värdefulla landskapsområden som är representativa exempel på det finländska kultur- och naturarvet. De har uppstått som ett resultat av samverkan mellan naturen och den traditionella markanvändningen.
Miljöministeriet har koordinerat inventeringen av nationellt värdefulla landskapsområden. Inventeringarna har i första hand gällt jordbruksbaserade odlingslandskap samt särdrag i naturen och byggnadsarvet som hänför sig till dem. Arbetet har fått stöd av indelningen i landskapsprovinser. Indelningen har gjort det möjligt att på ett representativt sätt täcka kulturlandskapen som är typiska för alla delar av vårt land, allt från slätterna med jordbruksverksamhet och byarna på fjällen till de frodiga ådalarna i södra delarna av landet och de mest avlägsna, snabbt uppkomna och ihärdiga byarna från efterkrigstiden.
Läs mer om nationellt värdefulla landskapsområden:
