Kontinuerligt lärande

Med kontinuerligt lärande avses livslångt lärande som sträcker sig över olika livsområden. Kontinuerligt lärande är också ett omfattande fenomen som överskrider förvaltningsområdena. Kärnan i kontinuerligt lärande är att kompetens medför trygghet vid förändringar i arbetslivet, teknologin och världen. Vi behöver nya former av kunnande, uppdatering av kompetensen i arbetslivets olika skeden, individuella utbildningsvägar samt fungerande strukturer och stödtjänster. Allt detta är kontinuerligt lärande.

NTM-centralerna koordinerar nätverk för kontinuerligt lärande och producerar prognostiseringsinformation

NTM-centralerna stöder den regionala livskraften och främjar kontinuerligt lärande genom att koordinera samarbete inom utbildning och handledning samt nätverkssamarbete mellan aktörer i arbetslivet. NTM-centralernas ansvarspersoner för det kontinuerliga lärandet bildar ett riksomfattande nätverk. De samarbetar med läroanstalter, tjänsteproducenter, företag, kommunala aktörer, sysselsättningsområdena och andra intressentgrupper. Syftet med verksamheten är att förbättra tillgången på kompetent arbetskraft och främja matchningen. Varje region har skapat en egen modell för samarbetssätten.

För att utveckla kompetensen, ordna utbildningar och förbättra regionens livskraft producerar NTM-centralerna lättanvänd prognostiseringsinformation om arbetskraft och kompetensbehov. NTM-centralerna och deras ansvarspersoner för det kontinuerliga lärandet samarbetar också med Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, bland annat genom att kartlägga regionala utbildningsbehov och bedöma ansökningar om utbildningsprojekt som finansieras.

Riktlinjerna för reformen av det kontinuerliga lärandet blev klara i slutet av 2020. I riktlinjerna fastställdes mål som ska verkställas fram till 2030. Det centrala målet med reformen är att främja möjligheterna för personer i arbetsför ålder att utveckla sin kompetens, öka jämlikheten i deltagandet och förbättra tillgången till kompetent arbetskraft. 

Riktlinjer för kontinuerligt lärande (valtioneuvosto.fi, på finska)

Ett resultat av reformen är inrättandet av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Servicecentret producerar, analyserar och sprider information om arbetslivets utbildningsbehov och möjligheter samt finansierar dessa.

Skols Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (jotpa.fi)

I samband med reformen av det kontinuerliga lärandet utvecklas också en digital servicehelhet (JOD). Målet är att skapa digitala tjänster som stöder individens utbildnings- och karriärval, upprätthållande och utveckling av kompetensen samt matchning av efterfrågan och utbud på arbete, kompetens och utbildning. Målgrupperna är individer, personer som utför handledningsarbete, utbildningsorganisationer, arbetslivsaktörer och experter inom olika förvaltningsområden.

Digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande (valtioneuvosto.fi)

Riktlinjerna genomförs också genom att förnya utbildningsutbudet. Man utvecklar små kompetenshelheter och skapar ett nationellt system för kompetensmärken för vuxnas grundläggande färdigheter. För att stödja lärande i arbetslivet har man utvecklat verktyg och grundat nätverk för kollegialt lärande i små och medelstora företag. 

Jatkuvan oppimisen uudistus -hankkeen loppuraportti (valtioneuvosto.fi, på finska)

Om du vill diskutera helheten av kontinuerligt lärande eller utvecklingsidéer, tveka inte att ta kontakt med experten i kontinuerligt lärande i din region.

Regional information

Jatkuva oppiminen - Kaakkois-Suomi

Jatkuva oppiminen (Kaakkois-Suomi)  



Yhteystiedot

Jatkuvan oppimisen ja ohjauksen asiantuntijoiden yhteystiedot Kaakkois-Suomen ELY-keskuksessa (asiantuntijahaku.ahtp.fi)

Tapahtumat

Koulutukset ja tapahtumat ilmoitetaan tapahtumakalenterissa (Kaakkois-Suomi).​​​​

Elinikäisen ohjauksen tulostavoitteet ja tehtävät

  • ELY-keskus jatkaa elinikäisen ohjauksen verkostotyön koordinointia Kaakkois-Suomen elinikäisen oppimisen ja ohjauksen päivitettävän strategian ja toimintasuunnitelman mukaisesti (huomioiden myös valtakunnallinen ELO-strategia)
  • Etelä-Karjalan ja Kymenlaakson ELO-yhteistyöryhmät johtavat ELO-toimintaa
  • Monialaista, ylialueellista ja valtakunnallista ELOLIV-yhteistyötä jatketaan
  • Palvelujen saatavuutta ja vaikuttavuutta pyritään parantamaan. Verkostotyössä huomioidaan myös TE24 –uudistuksen vaikutukset sekä muodostuvat työllisyysalueet uusina verkostotoimijoina.

 Kaakkois-Suomen ELO-verkoston strategia 2024-2027

Kaakkois-Suomen elinikäisen oppimisen ja ohjauksen yhteistyöryhmät (Etelä-Karjala ja Kymenlaakso)

Yhteistyöryhmien tehtävänä on:

  • koordinoida elinikäisen ohjauksen verkostotyötä ja seurata toteutumista
  • toimia tiedonvälitys- ja keskustelufoorumeina elinikäiseen oppimiseen ja ohjaukseen liittyvissä asioissa
  • toimia yhteistyötahoina valtakunnallisen elinikäisen oppimisen ja ohjauksen asioissa.
  • Yhteistyöryhmät ovat laatineet toimintasuunnitelman, jota seurataan ja tarkistetaan vuosittain. Yhteistyöryhmät voivat tarvittaessa perustaa työryhmiä.
  • Tavoitteena on hyvinvoinnin lisääminen, osaavan työvoiman varmistaminen sekä työllisyyden ja yrittäjyyden edistäminen, koulutuksen tieto- ja ohjauspalvelun kehittämisen avulla.

Yhteistyöryhmässä ovat edustettuina Kaakkois-Suomen ELY-keskuksen lisäksi: Kaakkois-Suomen TE-toimisto, Etelä-Suomen aluehallintovirasto, oppilaitokset, maakuntien liitot, elinkeinoyhtiöt, kunnat, AKAVA, SAK, STTK ja EK:n alainen ry sekä yrittäjäjärjestöt.

Muulla verkossa