- Aktuellt
- Kungörelser och anmälningar
- Allmän anmälan om flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Planering av statens trafikleder - kungörelser
- De kungörelser, offentliga delgivningar och beslut inom ansvarsområdet för miljö och naturresurser som är riksomfattande eller omfattar flera regioner
- Jobba hos oss
- RSS-feed
- Evenemang och utbildningar
- Anbudsförfrågningar och projektutlysningar
- Pressmeddelanden
- Tiedotteet 2021
- Pressmeddelanden 2020
- Pressmeddelanden 2019
- Pressmeddelanden 2018
- Pressmeddelanden 2017
- Pressmeddelanden 2016
- Pressmeddelanden 2015
- Pressmeddelanden 2014
- Pressmeddelanden 2013
- Pressmeddelanden arkiv
- Beställ meddelanden
- Aktuellt
- Nyheter 2025
- Nyheter 2024
- Nyheter 2023
- Nyheter 2018
- Nyheter 2022
- Nyheter 2021
- Nyheter 2020
- Nyheter 2019
- Nyheter 2017
- Nyheter 2016
- Nyheter 2015
- Nyheter 2014
- Nyheter 2013
- Nyhetsbrev
- Kommunikation
Järnvägstunnel mellan Finland och Estland: NTM-centralens utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömningen
Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Nyland har gett ett utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömningen (MKB) i Finland för järnvägstunnelprojektet mellan Finland och Estland. Finest Bay Area Development Oy som ansvarar för projektet utfärdar bedömningsprogrammet och en miljökonsekvensbeskrivning utifrån detta utlåtande. Konsekvensbeskrivningen ska innehålla en utredning om hur NTM-centralens utlåtande om bedömningsprogrammet har tagits i beaktande.
En järnvägstunnel under vatten mellan Finland och Estland
Finest Bay Area Development Oy planerar att bygga en cirka 100 kilometer lång järnvägstunnel under vatten mellan Finland och Estland. Projektets mål är att betjäna både person- och frakttrafik och förkorta resetiden mellan länderna. Därtill planeras två konstgjorda öar i Finlands territorialvatten, på den större av dem skulle fastighetsutveckling vara möjligt.
Tunneln tar cirka 5–9 år att bygga. Järnvägstunneln är på över 100 meters djup på havsområden och även på tiotals meters djup på fastland.
Järnvägstunnelprojektet planeras både i Finland och Estland och konsekvenserna riktas till båda staternas territorium. För den del som ligger på den estniska områden genomför Estland en bedömning av miljökonsekvenser i enlighet med deras egna nationella lagstiftning.
I förfarandet av miljökonsekvensbedömningarna på områden där finländsk lagstiftning tillämpas granskas projektets konsekvenser i Nyland, Finlands territorialvatten och ekonomiska zon fram till Estlands ekonomiska zons gräns. I bägge land bedöms därtill de gränsöverskridande konsekvenserna.
Tre olika ruttalternativ
I förfarandet av MKB-förfarandet på områden där finländsk lagstiftning tillämpas granskas tre olika ruttalternativ. Förutom projektalternativ övervägs också att projektet inte genomförs
I alternativ 1a övervägs en rutt för järnvägstunneln från Helsingfors-Vanda flygplats via Otnäs till en konstgjord ö på låg mark i Hramtsow och därifrån vidare mot Tallinn.
I alternativ 1b övervägs en rutt för järnvägstunneln från Helsingfors-Vanda flygplats via Ilmala och Otnäs till en konstgjord ö på vid Ulkomatala och därifrån vidare mot Tallinn. I alternativ 1b observeras också en möjlig trafikförbindelse till Böle järnvägsstation.
Järnvägstunnlarna i alternativ 1a och 1b byggs som två tunnelrör som är cirka 17,4 meter i diameter. Stationerna byggs med sidobryggor så att väggen mellan banorna fortsätter enhetlig även genom stationerna. I alternativ 1a och 1b är banornas bredd antingen det europeiska (1 435 mm), finländska (1 524 mm) eller bägge bredder.
I alternativ 2 övervägs en rutt för järnvägstunneln från Helsingfors-Vanda flygplats via Böle och Helsingfors centrum mot Tallinn. Serviceförbindelsen skulle placeras vid Uppoluoto där det befintliga skäret skulle utvidgas enligt behov. I alternativ 2 ingår inte uppbyggande av en bebodd konstgjord ö.
I alla projektalternativ från det finländska MKB-förfarandet ingår en fraktterminal som ska byggas på norra sidan av Helsingfors-Vanda flygplats och en järnvägsförbindelse till fraktterminalen. Från alla tunnelrutter som granskas går en förbindelse till antingen järnvägsnätet eller metron.
I alternativ 0+ övervägs att projektet inte genomförs. I granskningen tas ändå trafiksystemets utvecklande i beaktande.
Miljökonsekvensbedömningen måste preciseras
I konsekvensbeskrivningen ska grunder för linjedragningar i de olika projektalternativen framställas för att man kan vara säker på att alternativen är tillräckliga och jämförbara. Olika tekniska genomförandemetoders och olika linjedragningars verkningar ska också utredas skilt för att alternativens miljökonsekvenser ska kunna jämföras jämlikt.
I sitt utlåtande anser NTM-centralen i Nyland att det är viktigt att man förutom det som framförs i bedömningsprogrammet när man gör konsekvensbeskrivningen och utredningar angående den ska noggrannare utvärdera projektets konsekvenser på bl.a. trafiken, markanvändningen, Finska viken, naturen och människors levnadsområden. Bedömningsbeskrivningen ska också innehålla ett förslag om uppföljningsarrangemang för eventuella betydande skadliga konsekvenser för miljön.
Projektet har presenterats i ett publikevenemang. Som stöd till MKB-förfarandet formades styrnings- och uppföljningsgrupper som består av representanter från projektansvarige, myndigheter och andra väsentliga samarbetsparter. Därtill har projektansvarige arrangerat flera andra diskussionstillfällen, workshops och invånarenkäter öppna för allmänheten.
I projektet ingår också ett internationellt hörande. I responsen från Estland nämndes bl.a. att projektets totala konsekvenser är svåra att uppskatta om projektet inte planeras som ett gemensamt projekt. Tidtabellerna ska granskas för att MKB-förfarandena i Finland och Estland kan utföras så samtidigt som möjligt.
» UTLÅTANDE OM PROGRAMMET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, JÄRNVÄGSTUNNEL MELLAN FINLAND OCH ESTLAND .
Ytterligare information:
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, överinspektör Leena Eerola, tfn 0295 021 380
- Publiceringsdatum
- 2019-06-26