GIPS-projektet

Vad tycker lantbrukare om gipsbehandlingen?

Under årtionden har det runnit ut mycket näring som övergöder vattnet i Östersjön. Gipsspridning ger oss möjlighet att rätta till situationen tillsammans.  Östersjön skyddas redan för femte året i följd genom att gips sprids ut på åkrarna i Finlands kusttrakter. 

• GIPS-nyhetsbrevet (13.3.2025)

Vad anser jordbrukarna om gipsbehandlingen? Vi frågade dem om det. 

På bilden är Timo Setälä ja Kalle Vainio ja Petri Riikonen.

"Jag tänkte, att det nog inte kan vara illa att sprida gips på marken" 

Under årtionden har det runnit ut mycket näring som övergöder vattnet i Östersjön. Gipsspridning ger oss möjlighet att rätta till situationen tillsammans.

Östersjön skyddas redan för femte året i följd genom att gips sprids ut på åkrarna i Finlands kusttrakter.  

Tack vare gipset kan fosfor fastläggas kraftigare på markpartiklarnas ytor, vilket innebär att näringsämnen som orsakar övergödning stannar kvar i marken i stället för att rinna ut i vattendragen. Fosforn förblir ändå tillgänglig för växterna.  

Vad anser jordbrukarna om gipsbehandlingen? Vi frågade dem om det. 

Gipsbehandling gav bättre veteskörd

Jordbrukare Timo Setälä i Harjavalta berättar, att han har en sommarstuga på ö vid havsstranden i Luvia. 

– Jag vill inte med flit smutsa ner naturen. Jag vet att ämnen i marken löses upp och hamnar i åar, bäckar och diken, och att kväve och fosfor rinner ut i havet där de orsakar övergödning. Jag vill vara med i det här fina projektet.

Setälä odlar kummin, koriander, senap, camelina och höst- och vårsädesslag. Han berättar, att gipsbehandlingen har förbättrar markens bearbetningsegenskaper.  

– Först gipsbehandlade jag arrendeåkrar, där man odlat vete de senaste tio åren. Det var en riktigt hård, halvlerig åker, som var nästan omöjligt att bearbeta ordentligt. Jag tog genast emot 4000 kg gips. När jag bearbetade åkern följande år hade gipsen haft en otroligt bra verkan på jorden.   

Setälä har också gjort en jämförelse mellan gipsbehandlad och obehandlad jord genom att lägga ut en skyddspresenning på ett 10-20 m stort försöksområde på åkern före gipsbehandlingen. Den gips som spridits på presenningen sopade han bort till andra ställen på åkern. 

– Följande sommar tog jag med handtröska veteprov från försöksrutan och från andra ställen av åkern. På den behandlade åkern var kärnorna större och hektolitervikten 6-7 % större.   

Setälä har senare lockat andra jordbrukare att delta i gipstalkot.  

– Jag har uppmuntrat andra att komma med och sagt, att man, om man har mera jord, först kan pröva med att ta emot ett lass gips. Risken är inte särskilt stor, jag skulle säga att den är nästan noll.   

Processen är enkel och gratis

Kalle Vainio har verkat som jordbrukare i Somero i ett trettiotal år. Han odlar brödsäd och fodersäd: höstvete, råg och korn. Dessutom odlar han utsäde. .   

Han en av dem som gått i bräschen i gipstalkot.  

– Jag läste om gipsspridningen, och tänkte att gipsspridning på marken nog inte kan vara illa. Jag ville vara med och försöka, och var en av de första som beställde gipsspridning på de första skiftena genast år 2020, berättar Vainio.   

Han upplever att grödorna efter gipsspridning växer bättre de första åren. Han tror det beror på att växterna kan utnyttja kvävet effektivare.  

Själva gipsspridningsprocessen tycker han är okomplicerad.  

– Processen kostar ingenting. Man ska bara fylla i NTM-centralens formulär, och när beslutet har kommit behöver man bara ringa upp entreprenören som sprider gipset. Man behöver inte själv medverka alls.  

"Vi har orsakat problemen tillsammans och då ska vi lösa dem tillsammans"  

Petri Riikonen har arbetat som jordbrukare i Lundo i ett trettiotal år, alltså hela EU-tiden, som kan själv konstaterar. Riikonen gick med i gipstalkot redan i projektets pilotfas år 2016-2019 och ingick också i styrgruppen som representant för jordbrukarna. .   

– I början hade jag själv en del fördomar, eftersom vädret ju alltid påverkar det här: om vi har en höst som är besvärlig med tanke på gipsspridning, och det fördärvar åkern? Men allt gick bra. Jag har inte heller hört om några värre klagomål.  

Riikonen har beställt gips till alla skiften som uppfyller kriterierna för gipsspridning. Han odlar oljeväxter och spannmål, och med tanke på den kommande husvärden också sockerbetor  

Gips verkar gynna särskilt tillväxten hos oljeväxter.  

– Gips tillför jorden en del svavel, och det har oljeväxter nytta av. Jag har gått in för att odla oljeväxter genast eller senast andra året efter gipsspridningen, och också uppmuntrat andra jordbrukare att göra det.  

Jordbrukarna beskylls lätt för Östersjöns tillstånd. Riikonen konstaterar att orsaken till konstgödselns popularitet finns i hela produktionskedjan, dvs. förutom jordbrukarna till exempel handeln och den jordbrukarrådgivning som staten tillhandahåller.   

– Från och med 1970-talet började man vräka ut handelsgödsel på åkrarna och jordbrukarnas rådgivare riktigt beordrade dem att öka fosforgödslingen, berättar Riikonen.  

Ett problem som man orsakat tillsammans och ska enligt Riikonen också lösas tillsammans.   

– När man står på däcket till Sverigebåten ser man bra vilken ärtsoppa man seglar i. Om gipsbehandling kan hjälpa ens litet är det en bra sak. 

Text:
Marjukka Kähönen / Noon Kollektiivi