Antalet skyddszoner tredubblades i Nyland (NTM-centralen i Nyland)
Över 4 000 hektar åkrar intill vattendrag och utfallsdiken samt på grundvattenområden kommer att ha ett permanent växttäcke under de närmaste åren. Antalet skyddszoner tredubblades i fjol.
Cirka 600 jordbrukare anlade förra året skyddszoner på sammanlagt 2 000 åkerskiften. Enligt NTM-centralens bedömning är de viktigaste orsakerna till det ökade intresset för skyddszoner det förenklade ansökningssättet och det förhöjda stödet.
Syftet med skyddszonerna är att minska mängden näringsämnen, fasta partiklar och bekämpningsmedel som rinner ut från åkrarna i vattnen. Tack vare skyddszonerna minskar också erosionen från sluttande eller översvämmade strandåkrar.
År 2015 låg 30 procent av skyddszonerna på skiften som hade markerats med rekommendation om skyddszon. Emellertid verkställdes bara 10 procent av rekommendationerna. Skyddszoner kan vara ändamålsenliga också vid andra än de rekommenderade strandåkrarna. Det har anlagts rikligt med skyddszoner även på grundvattenområden och vid åkrar som lätt översvämmas. Det behövs fortfarande rikligt med nya skyddszoner, men på grund av förändringar i miljöersättningen kan nya skyddszoner inte anläggas år 2016.
Över 100 km skyddszoner rekommenderas till avrinningsområdena för Luhtajoki å, Lepsämä å och Kervo å
Man har utarbetat en översiktsplan för Luhtajoki ås, Lepsämä ås och Kervo ås avrinningsområden. Syftet med planen är att uppmuntra jordbrukare att anlägga skyddszoner på de lämpligaste ställena av strandåkrar. Vid utarbetningen av planen användes ny geografisk information, med vilken man kunde kartlägga brant sluttande åkerskiften. Ungefär en fjärdedel av de skyddszoner som jordbrukarna i området grundade i fjol ligger på åkerskiften eller i grundvattenområden i enlighet med översiktsplanen.
Översiktsplaner för jordbruksområden har sporrat nyländska jordbrukare till miljövård i 20 år. Det har redan gjorts 40 stycken sådana här översiktsplaner och de omfattar redan en stor del av Nyland. Största delen av dem är översiktsplaner för skyddszoner. På 2000-talet började man utarbeta översiktsplaner för naturens och landskapets mångfald samt för våtmarker.
Planeringen har gjorts i samarbete med jordbrukare och andra aktörer. Vid planeringsobjekten har ordnats möten för jordbrukarna, och de senaste åren har jordbrukarna också fått den färdiga översiktsplanen per post.
Planerna har verkställts huvudsakligen med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet. Kommunerna i Nyland har deltagit i finansieringen, och planer har utarbetats också med projektfinansiering.
Mer information:
- Irmeli Ahtela, NTM-centralen i Nyland, [email protected], tfn 040 517 3412
- Esme Manns, NTM-centralen i Nyland, [email protected], tfn 050 437 0063
- Jaakko Holsti, MTK Nyland, [email protected], tfn 0400 871 633
- Bjarne Westerlund, SCL Nyland, [email protected], tfn 040 503 7188
Läs mera:
- Vattenskyddet inom jordbruket i Nyland med bl.a. en karta över skyddszonsrekommendationerna (på finska, ymparisto.fi)
- Översiktsplan för skyddszoner i Luhtajoki ås, Lepsämä ås och Kervo ås avrinningsområden (på finska, doria.fi)
Bild: ©maaseutuverkosto, Martina Motzbäuchel
Skyddszoner:
- kan anläggas på åkerskiften som är belägna i ett Natura-område, i ett grundvattenområde, invid vattendrag eller utfallsdiken eller som gränsar till en våtmark som sköts genom miljöavtal
- en skyddszon är över tre meter bred och ska vara bevuxen med gräs som är mångårigt, ogödslat och inte behandlat med växtskyddsmedel
- gräset slås årligen under växtperioden och växtresterna förs bort
- kan även skötas genom betesgång
- ersättning för åtgärden är i Nyland 500 €/ha/år
- skyddszoner som anlagts år 2015 ska bevaras minst fem år
- enligt de förändringar som förslagits till miljöersättningen kan nya skyddszoner inte anläggas år 2016.
Källor: Ansökningsguiden 2016 och Mavis förhandsinformation om situationen år 2016 (mavi.fi)