Kommunernas roll i näringsåtervinning förstärks, sporrande till redan påbörjat arbete
Kommunsektorn har identifierats som en betydande aktör för arbetet kring näringsåtervinning. Kommunerna har ändå knappt några konkreta modeller och tillvägagångssätt för näringsåtervinningens många möjligheter. Det intrycket som kommunerna gett är att det behövs information över förfaringssätt och praktik samt verktyg för utvärdering av åtgärdernas effektivitet för att stöda beslutsfattandet.
Kommunerna kan utföra konkret arbete kring näringsåtvervinning, men framförallt måste kommunerna ha förmågan att skapa verksamhetsmiljöer kring näringsåtervinning som främjar både hållbar utveckling och cirkulär ekonomi och väcker intesse för företagsverksamhet.
Projektet "Näringsneutral verksamhet till kommunal praxis" började i augusti och ämnar att besvara dessa behov. Syftet är att sporra, uppmuntra och stöda kommuner att börja med näringsneutrala verksamheter. Projektet producerar information för kommunernas behov t.ex. i form av utredningar av näringsflöden och delar med sig exempel och anvisningar för näringsåtvervinning. I samband med projektet uppmuntras kommunerna att ta del av cirkulära ekonomins nya innovationer både i samband med planering ochpraktiskt genomförande. Projektet stöder kommunerna i att hitta en plats i Östersjöområdets internationella kommunnätverk, så att kommunerna på egen hand ska kunna bygga på sin kunskapsbas kring näringsåtervinning och den breda helheten som bildas av bio- och kretsloppsekonomin.
- Genom att ta tag i näringsåtervinningen kan kommunerna förbättra tillståndet hos lokala vattendrag, stöda lokala miljövänliga näringar och nå direkta konstadsbesparingar. Jag är glad över att också kunna stöda kommunerna på det här delområdet av kretsloppsekonomin, konstaterar miljöchef Miira Riipinen från Finlands kommunförbund.
Kommuner kommer att bjudas in till en tävling där det tävlas om möjligheten att att delta i projektet. Tävlingen börjar i september. Kommuner med olika näringsstrukturer bjuds in till tävlingen på nationell nivå. Målgrupperna är små och medelstora, ofta lantbruksdominerade kommuner och deras samkommuner. Största delen av näringen används och återvinns i primärproduktionen, men genom att effektivera denna verksamhet med hjälp av kommunerna kan de bästa resultaten nås. Mindre kommuners lätta organisation möjliggör också smidigare försöksverksamhet. I kommunsammanslagningar har det bildats kommuner, där matproduktionens och skogsbrukets andel har vuxit, medan kommunorganisationen inte nödvändigtvis har tidigare erfarenheter i hur dessa näringskällor ska utnyttjas. Också dessa kommuner är del av projektets målgrupp. Dessutom satsar projektet på mindre kommuner, som är beroende av ett eget vattenreningsverk och vars vattenreningsverk är i behov av sanering eller kommuner där arbetet med kommunstrategi eller annat motsvarigt program är på gång.
- Förhoppningsvis söker sig många kommuner med i projektet. Nu erbjuds det skräddarsydd hjälp som motsvarar kommunernas behov och som kan förbättra miljöns tillstånd i den egna kommunen och främja kretsloppsekonomin, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Projektet "Näringsnetural verksamhet till kommunal praxis" är del av regeringens spetsprojekt "Kretsloppsekonomin slår igenom" och det förverkligar för sin del det sk. Raki-programmet för främjande av återvinning av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd, som koordineras av miljöministeriet. Projektet pågår under tiden 1.7.2018 – 31.12.2020 och förverkligas huvudsakligen av Egentliga Finlands NTM-central. Finlands kommunförbund är en aktiv samarbetspart och i projektet deltar en bred sammansättning andra nationella och regionala aktörer.
Tilläggsuppgifter:
Egentliga Finlands NTM-central
Sanna Tikander,
+358 295 023 019, [email protected]
Anni Karhunen,
+358 295 022 878, [email protected]
www.ymparisto.fi/ranku
Kommunförbundet
Miira Riipinen,
+358 40 824 4401, [email protected]
Miljöministeriet
Arja Nykänen,
+358 29 525 0053, [email protected]