Navigeringsmeny
Tiedotteet 2016

Pressmeddelanden 2016

Pressmeddelanden 2016

Restaureringar med trävirke förbättrar bäckarnas tillstånd i Lappfjärds ås och Karvianjoki ås källflöden (Österbotten)

Inom ramen för delprojektet FRESHABIT – Österbottens åar har Uleåborgs universitet och Finlands naturskyddsförbunds Österbotten distrikt karterat objekt i Lappfjärds ås och Karvianjoki ås källflöden som är lämpliga för en ny bäckrestaureringsmetod. På de utvalda objekten (sammanlagt 6 platser) utförs ny experimentell bäckrestaurering, som betyder att trävirke läggs ut i bäckarna på samma sätt som träd faller naturligt ner i bäckarna. Därför finns det avsevärt mera trämaterial i bäckarna än vid normal bäckrestaurering och träden läggs ut såväl med kvistar som med löv. Detta antas avsevärt förbättra bäckens mångfald och förmåga att hålla kvar substans som följer med vattnet.

Under de senaste åren har forskning som bedrivits ut i världen visat att trämaterialet som finns i bäcken har stor betydelse för bäcknaturen. Materialet gör strömningsförhållandena mångsidigare, erbjuder näring, skapar förökningsunderlag och skyddsplatser för vattenorganismerna och håller framförallt ypperligt effektivt kvar sand och organisk substans som förs med vattenflödet. Den organiska näringssubstansen fungerar som bränsle för hela bäcknaturen.  Sanden som trämaterialet håller kvar minskar å sin sida utsköljningen av partiklar i ån, vilket är ett problem i synnerhet i utdikade områden.

Trärestaureringsobjektens utveckling kommer att följas upp under flera år och utvecklingen jämförs med utvecklingen på referensobjekt i samma avrinningsområde. Referensobjekten har valts ut så att det finns bäckobjekt som har restaurerats på annat sätt, rensade bäckar och naturliga bäckar. På detta sätt kan man bedöma trärestaureringens effekter på ett tillförlitligt sätt. Uppföljningen och konsekvensbedömningen på objekten som har restaurerats med trävirke inleds hösten 2017 och fortsätter fram till år 2022.

Bäckforskningen utförs i samarbete med markägarna, eftersom objekten ligger i privata skogsområden. Markägarna har gett sitt medgivande till att strandträden fälls och de får ersättning för trädens värde. Trävirket har lagts ut i bäcken i samarbete med markägarna. Trätillförseln skadar inte bäcken och bäckrestaureringen ändrar inte användningen av närskogarna och –åkrarna och deras avkastning.

Under sommaren och hösten har även andra Freshabit-åtgärder i Lappfjärds ås och Karvianjoki ås källflöden framskridit. Finlands naturskyddsförbund har restaurerat flera bäckobjekt och ordnat bäckrestaureringstalko i Lohiluoma i Storå. Finlands skogscentral har karterat områden för eventuella naturvårdsprojekt i Storå. NTM-centralen i Södra Österbotten har låtit utföra fågel- och vegetationskarteringar i Blomträsket i Kristinestad, vilka hör samman med planeringen i anslutning till restaureringen av Natura 2000-områdets fågelvatten. NTM-centralen har dessutom karterat restaureringsobjekt och gjort fiskeriekonomiska restaureringar. Forststyrelsens naturtjänster har återställt flera myrmarksområden i avrinningsområdenas källflöden. I ett myrmarksområde som ska restaurerats har man även inlett en undersökning, i vilken en modell görs upp över hur rekonstruktionen påverkar myrmarksområdets hydrologi.

Freshabit-projektet fortsätter till år 2022 och projektet får finansiering från bl.a. EU:s Life-fond, miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Till delprojektet Österbottens åar hör utöver Lappfjärds ås och Karvianjoki ås källflöden även Esse ås avrinningsområde.

Mer information:

  • Bäckrestaureringarna: Teemu Tuovinen, tfn 040 93 46 320, 
  • Forskningsprojekt i anslutning till bäckrestaurering: forskardoktor Jussi Jyväsjärvi, tfn 050 35 85 935, [email protected]
  • Delprojektet Freshabit – Österbottens åar: projektkoordinator Erika Raitalampi, tfn 0295 028 027, [email protected] och ledande vattenhushållningsexpert Jyrki Latvala, tfn 0295 027 861, [email protected]

     

    Bild 1. Bäcktyper som granskas i bäckundersökningen: a)trärestaureringsobjekt, b) rensad bäck, c) traditionell bäckrestaurering, d) naturlig bäck (Foton: Jussi Jyväsjärvi och Teemu Tuovinen)

     

     

     


Regional information