Tillståndsrådgivning för förnybar energi

Rådgivning rörande tillståndsförfaranden: 0295 020 920 tisdagar och onsdagar klockan 9.00 - 12.00

Landbaserad vindkraft

Vindkraftverkens konsekvenser beror till en stor del på kraftverkens läge, storlek och områdets miljö-värden. Utöver de vanliga konsekvenserna bör man beakta eventuella konsekvenser som vindkraftverkens höjd kan medföra för bl.a. flygtrafiken, Försvarsmakten och kommunikationsnäten.

Tillståndsmyndigheterna bör inom två år behandla de tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden som krävs för vindkraftsprojektets byggande, anslutning till nätet och drift, eller inom ett år om det är fråga om ett kraftverk med en elproduktionskapacitet på mindre än 150 kW, eller ett uppdateringsprojekt för en anläggning.

Tillstånd och förfaranden som rör landbaserad vindkraft

  • Förverkligandet av områden för industriella vindkraftverk förutsätter i regel en plan enligt Markanvändnings- och bygglagen (MBL) där man definierar de områden som lämpar sig för vindkraftsutbyggnad.

    Landskapsplanen styr byggande av regional betydelse

     

    Helheten för utbyggnad av vindkraft som är av regional betydelse styrs av landskapsplanen. Planen kan anvisa så kallade vindkraftsområden och även områden där utbyggnad av vindkraft inte borde planeras. I regel förutsätter en helhet på minst 8–10 vindkraftverk ett anvisat vindkraftsområde i landskapsplanen, men Landskapsförbundet kan utgående från områdets förhållanden fastställa att ett vindkraftsområde som är av regional betydelse kan vara mindre eller större.

    Byggande av lokal betydelse styrs på kommunal nivå

    Utbyggnad av vindkraft som är av lokal betydelse styrs på kommunnivå. Kommunen beslutar om upp-rättandet av planer. Den som planerar ett vindkraftsprojekt ska redan i ett tidigt skede kontakta kommunen för att utreda möjligheterna att inleda planläggningen. En markägare eller en markinnehavare kan ta initiativ till att en plan ska utarbetas i kommunen. Kommunen fattar beslut om planläggningsinitiativet, och om man beslutar att inleda en planläggning fastställer man villkoren för den. När planeringen av projektet inleds ska man också förbereda sig på eventuella kostnader, eftersom kommunen har rätt att ta ut kostnaderna för planläggningen av den på vars initiativ planen utarbetas.

    Generalplanen kan utarbetas för att användas som grund för bygglovet

    Enligt markanvändnings- och bygglagen kan en generalplan för utbyggnad av vindkraft utarbetas så att den direkt kan styra byggandet, om det i planen uttryckligen har bestämts att generalplanen eller en del av den kan användas som direkt grund för bygglov. En generalplan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft kan vara en generalplan som omfattar hela kommunens område, en delgeneralplan eller en gemensam generalplan för flera kommuner. En del av generalplanens planområde kan bestå av en allmän generalplan och en del av en plan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft. En generalplan som direkt styr utbyggnad av vindkraft kan användas när samordningen av den övriga områdesanvändningen med utbyggnaden av vindkraft kan avgöras på en mer övergripande nivå än i detaljplanen. Sådana områden är vanligen havsområden, samt jord- och skogsbruksdominerade områden i inlandet. En plan som strider mot landskapsplanens mål är inte möjlig.

    Detaljplanen definierar byggandet i förhållande till övrig markanvändning

    Detaljplaner används för att styra utbyggnaden av vindkraft när där det är nödvändigt att noggrant definiera utbyggnaden av vindkraft i förhållande till områdets övriga markanvändning och när bedömningen av planens konsekvenser förutsätter en noggrann styrning av placeringen på grund av konsekvenserna av utbyggnaden av vindkraft. Sådana områden är vanligen områden nära tätorter samt industri- och hamnområden.

    Konsekvenserna för övrig områdesanvändning ska utredas

    Möjligheten att genomföra andra funktioner än de som anvisats i den gällande planen ska också utredas och säkerställas vid utvecklingen av vindkraftsprojekt. Om det t.ex. ingår ett bostadsområde eller ett annat vindkraftverk i planen, får konsekvenserna av det nya projektet inte vara sådana att de hindrar den områdesanvändningen som anvisats i planen. Man bör också kontrollera att de gällande vindkrafts-anteckningarna i planen är aktuella. Det kan finnas behov att uppdatera de befintliga planerna om utredningarna inte motsvarar de konsekvenser som det nya projektet medför.

    Vindkraftsprojekt på område i behov av planering

    Om ett vindkraftsprojekt är förlagt till ett område i behov av planering enligt MBL, avgör projektets kvalitet och placering huruvida ett avgörande om planeringsbehov är tillräckligt eller om placeringen ska avgöras med hjälp av en plan. Ett vindkraftverk kan byggas genom ett avgörande om planeringsbehov, om användningen av området och dess omgivning och miljövärdena inte begränsar utbyggnaden av vindkraft och om det inte finns något betydande behov av samordning mellan utbyggnaden av vindkraft och den övriga områdesanvändningen. Den kommunala myndigheten avgör ärendet. Enskilda vindkraftverk av industriell storleksklass har placerats utifrån ett avgörande om planeringsbehov, men med tanke på hanteringen av konsekvenserna och helheten är det önskvärt att utbyggandet av kraftverk av industriell storleksklass grundar sig på centralisering och planläggning.

    Det arkeologiska kulturarvet måste beaktas

    När områdesanvändningen planeras, borde man redan i planläggningsskedet utreda det arkeologiska kulturarvet och beakta fasta fornlämningar. Om en tidigare okänd fast fornlämning hittas medan projektet genomförs, ska arbetet avbrytas och det regionala ansvarsmuseet eller Museiverket kontaktas för anvisningar. Tillstånd att rubba en fast fornlämning ska vid behov sökas hos Museiverket. Under-sökningstillstånd ska sökas om tillståndet att rubba en fast fornlämning förutsätter det.

    Vindkraftverk av industriell dimension kräver alltid bygglov

    Byggande av ett vindkraftverk av industriell storleksklass kräver dessutom alltid bygglov enligt MBL. Utöver bilagorna för ett normalt bygglov ska till ansökan om bygglov för vindkraftverk fogas en utredning om projektets konsekvenser på landskapet och för grannarna, samt en utredning över sökandens övriga närmast belägna planerade master/vindkraftverk. Det väsentliga i ansökan om bygglov är kraftverkets yttre dimensioner samt konsekvensanalyser.

    Kommunens byggnadsordning kan innehålla bestämmelser om vindkraftsutbyggnad.

    Arrendeavtalet och förrättningen av enskild väg

    Ett vindkraftsprojekt genomförs oftast genom arrendering. Arrendeavtal uppgörs i regel separat med varje fastighetsägare inom projektområdet och inledningsvis ofta på ett större område än vad vindkraftsprojektet slutligen kräver när planeringen framskrider.

    I ett arrendeavtal avtalas utöver arrendering även om färdsel samt placeringen och upprätthållandet av ledningar och anläggningar. Denna rättigheter skrivs in i Lantmäteriverkets lagfarts- och inteckningsregister. Informationen om rätten att använda väg inte överförs till fastighetsregistret där den skulle kunna ses av fastighetens följande ägare. Informationen inte heller förmedlas till andra markägare eller kommunen som ska upprätta en detaljplan. Då det i arrendeavtalet mellan vindkraftsbolaget och markägaren bestäms att vägen ska grundas genom en förrättning av enskild väg visas den informationen i fastighetsregistret och förmedlas vidare till följande ägare. Genom förrättningen antecknar Lantmäteriverket i fastighetsregistret vad som överenskommits om läget av den väg som vindkraftsbolaget får använda till exempel för transport av tunga maskiner till sitt område.

    Läs mera i Lantmäteriverkets brochyren Vindkraftsparker och registeranteckningar

    Man kan ha flera delar som kan beröras av registeranteckningar i vindkraftspark. Sådana delar kan vara markbotten, vindkraftverken, luftledningar, transformatorer och andra konstrutioner, vägförbindelser och jordkablar. Bild: Lantmäteriverket, 2024.

  • Miljökonsekvensbedömning

    Ett vindkraftsprojekt kräver ett miljökonsekvensbedömnings (MKB)-förfarande på basis av en projektförteckning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning alltid när antalet enskilda anläggningar är minst 10 eller när den totala effekten överstiger 45 megawatt. Också konstruktioner som behövs för byggande, användning och underhåll anses höra till projektet. Även ett mindre projekt kan vid andra tillfällen omfattas av MKB på basis av ett beslut om MKB-behovsprövning, om den med beaktande av de sammantagna konsekvenserna av olika projekt anses medföra betydande miljökonsekvenser som kan jämställas med konsekvenserna av projekt som avses i bilaga 1 till MKB-lagen. Verksamhetsområdets NTM-central fattar beslutet om behovet av att tillämpa ett MKB-förfarande i enskilda fall. Den projektansvariga kan inleda ärendet.

    MKB-förfarandet kan göras i samband med planläggningen

    Om projektet kräver en projektspecifik plan kan MKB-förfarandet sammanslås med planläggningsförfarandet. Den projektansvariga kan ta initiativ till ett gemensamt förfarande hos kontaktmyndigheten. En förutsättning för att MKB-förfarandet ska kunna genomföras i planläggningen är att NTM-centralen och den myndighet som ansvarar för planläggningen förordar initiativet.

    Verksamhetens buller- eller blinkeffekter kan kräva miljötillstånd

    Miljötillstånd för vindkraftsområden krävs inte på basis av förteckningen över anläggningar i miljöskyddslagen. Däremot kan ett vindkraftsprojekt oberoende av storleksklass kräva miljötillstånd, om verksamhetens buller- eller blinkeffekter kan orsaka oskälig belastning för invånarna i närområdet enligt grannelagen. Ett vindkraftsområde borde i princip placeras så långt från bosättningen eller något annat objekt som kan störas att inget miljötillstånd krävs. Placeringen av ett vindkraftsområde fastställs genom förfarandena enligt MBL (plan, avgörande om planeringsbehov, bygglov) så att riktvärdena förbullernivån utomhus i bl.a. statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk inte överskrids enligt den kalkylmässiga bullermodellering som gjorts i förväg på det området som exponeras för buller. Om riktvärdena i förordningen inte överskrids i modelleringen krävs i regel inget miljötillstånd. Samma princip gäller blinkeffekterna. Gränsvärden eller rekommendationer för blinkeffekten har inte officiellt fastställts i Finland, men i bedömningen följer man andra länders rekommendationer för begränsning av blinkeffekten. Den etablerade förvaltningspraxisen är att använda den svenska rekommendationen, som är högst åtta timmar per år och 30 minuter per dag.

    Undantag enligt naturvårdslagen och vattenlagen

    Ett vindkraftsområde har ofta också arealmässigt sett omfattande effekter på områdesanvändningen, samt på fågelbeståndet på grund av vindkraftverkens höjd. Vid valet av placeringsplats för ett vindkraftsprojekt bör man undvika områden i naturtillstånd och områden med värdefulla naturvärden samt livsmiljöer eller utbredningsområden för skyddade arter. I vissa situationer kan man dock bli tvungen att ansöka om undantag enligt naturvårdslagen samt om undantag från skyddet av vattennaturtyper enligt vattenlagen. Om projektet planeras på ett område i närheten av ett område som hör till nätverket Natura 2000 kan det vara nödvändigt att göra en anmälan om en åtgärd som eventuellt påverkar Natura-området eller till och med en Natura-bedömning.

  • Flyghinderutlåtande och flyghindertillstånd

    Vindkraftsverken utgör ett flyghinder och därför bör man utreda deras effekt på flygtrafiken och flygsäkerheten. Luftfartslagen förutsätter flyghindertillstånd för uppförande av vindkraftverk, för lyftkranar avsedda för byggande av vindkraftverk samt för eventuella andra för projektet nödvändiga höga hinder innan de uppförs. I praktiken krävs ett flyghindertillstånd av Traficom för alla konstruktioner som är belägna nära flygplatser och som är högre än 30 meter eller för konstruktioner var som helst i Finland som är över 60 meter. För flyghindertillståndet ska den sökande först begära ett flyghinderutlåtande från Fintraffic Flygtrafiktjänst Ab. Om det konstateras i flyghinderutlåtandet att flyghinderutlåtandet räcker som utredning för att uppföra hindret, behöver flyghindertillstånd inte sökas. Vindkraftverken ska förses med flyghinderljus i enlighet med villkoren i flyghindertillståndet. Efter att flyghindret har uppförts ska en flyghinderanmälan göras till Fintraffic Flygtrafiktjänst Ab.

    Flygplatsernas höjdbegränsningsområden måste beaktas

    När man planerar placeringen och planläggningen för vindkraftsbygget bör man beakta flygplatsernas höjdbegränsningsområden, som tryggar en smidig och regelbunden flygtrafik. Höjdbegränsningsområden finns också kring de reservlandningsplatser som Försvarsmakten förfogar över på landsvägarna. Fintraffic Flygtrafiktjänst Ab tillhandahåller uppgifter om höjdbegränsningsområdena och deras be-gränsningar.

    Utlåtande av Försvarsmakten

    Vindkraftverken kan påverka sensorsystemen som Försvarsmakten använder vid territorialövervakningen, vilket kan försämra utförandet av den lagstadgade territorialövervakningsuppgiften. För att trygga sina verksamhetsmöjligheter avger Försvarsmaktens logistikverk utlåtanden om planeringen av områdesanvändningen.

    Vindkraftsaktören ska be Försvarsmakten om ett utlåtande för vindkraftsprojekt för att uppfylla kravet på att säkerställa försvarets verksamhetsmöjligheter. Ett utlåtande av Huvudstaben behövs alltid för Vindkraftverk som är högre än 50 meter samt för små vindkraftverk som är under 50 meter, om kraft-verken byggs på en fastighet som gränsar till områden som Försvarsmakten förfogar över.

    Om vindkraftsprojektet ligger i Bottenvikens vindkraftsområde (kompensationsområde för vindkraft) behövs inget utlåtande från Försvarsmakten.

    Försvarsmakten ger ett eget separat utlåtande om det behövs en noggrannare utredning om konsekvenserna av projektet. Vid behov bör man göra en konsekvensbedömning av projekten hos Teknologiska forskningscentralen VTT. Huvudstaben (operativa avdelningen) bedömer behovet av en nog-grannare utredning efter att ha fått närmare uppgifter om de planerade vindkraftverken (antalet vind-kraftverk och deras maximala totalhöjder, koordinater för placeringen). Vindkraftsaktören eller planläggaren ansvarar för att utreda konsekvenserna. Om det behövs en konsekvensutredning bör den göras senast i samband med den detaljerade planeringen.

    Kompensationsområden för vindkraft

    Enligt lagen om kompensationsområden för vindkraft är en elproducent som besitter ett vindkraftverk inom ett kompensationsområde skyldig att betala en vindkraftsavgift. I lagen om kompensationsområden för vindkraft avser vindkraftverk ett kraftverk där el produceras med vindturbiner ur rörelseenergin i strömmande luftmassa i en eller flera generatorer som är kopplade till samma mätare hos nätinnehavaren. Lagen om kompensationsområden för vindkraft gäller för närvarande vindkraftsområdet i Bottenviken. Elproducenten ska göra en anmälan till Energimyndigheten innan ett vindkraftverk tas i kommersiellt bruk.

    Försvarsmaktens kabellinjer bör beaktas

    När man utför jordgrävnings- och byggnadsarbeten, bör man beakta Försvarsmaktens kabellinjer som möjligtvis finns på området och i dess närhet. Man bör ta reda på var linjerna finns minst tio arbetsdagar före det planerade byggandet. Visningen av Försvarsmaktens kabel ska beställas från Johtotieto Oy. Johtotieto ger råd till dem som gräver och bygger. Kabellinjerna ska beaktas även då man planerar och genomför vattenbyggnadsåtgärder, såsom grävning eller muddring på ett område som är under plan-läggning. Kabelkarta ska begäras från STUVE:s kundservice ([email protected]).

  • Projekttillstånd, nätinnehavarens samtycke och anmälan till Energimyndigheten

    I samband med planeringen av vindkraftsprojektet bör man samtidigt planera hur projektet ska anslutas till elnätet, så att projektets totala konsekvenser kan bedömas. Ett vindkraftverk kan anslutas till elnätet endast med tillstånd av Energimyndigheten och med nätinnehavarens samtycke. Större kraftverk med en högspänningsledning på minst 110 kV kan kräva ett projekttillstånd enligt elmarknadslagen. Tillståndet beviljas av Energimyndigheten. Enligt elmarknadslagen ska elproducenten också underrätta Energimyndigheten om kraftverkets byggnadsplan och idrifttagande, om långvarigt eller bestående avvecklande av ett kraftverk, samt om effekthöjning, om kraftverkets effekt är minst en megavoltampere (cirka en megawatt).

    Tillstånd för placering av elledningar och utrustning

    En energiproduktionsanläggning kan behöva markområden, t.ex. för utrustning som behövs för nätanslutningen. Dragning av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt kräver kommunens samtycke enligt elmarknadslagen, om rätten att placera elledningen inte grundar sig på ett inlösningstillstånd enligt inlösningslagen och elledningen byggs någon annanstans än på ett område som har reserverats för ändamålet i planen. Inlösningstillstånd krävs om projektet kräver inlösen av områden. Tillståndet kan gälla inlösen med äganderätt eller nyttjanderätt. Om det före inlösningstillståndet är nödvändigt att utföra terrängundersökningar på projektområdet för att planera projektet och utreda behovet av inlösen, ska undersökningstillstånd sökas hos Lantmäteriverket för detta ändamål. Om det är fråga om placering av ledningar kan man få den nyttjanderätt som behövs genom ett kommunalt beslut om placering av samhällstekniska ledningar, som fattas av byggnadstillsynsmyndigheten. I första hand ska man dock avtala om nyttjanderätten med markägaren.

    Konsekvenser för kommunikationsnät och radiosystem

    Ett vindkraftsprojekt bör också beakta konsekvenserna i synnerhet för kommunikationsnät och radio-system. Vindkraftverk har konstaterats påverka bland annat kvaliteten på tv-mottagningen samt mobilnätens fältstyrka och signalens kvalitet. Radarsystem måste också ha ett tillräckligt avstånd till vindkraftverken för att fungera. Även små ändringar i placeringen av ett vindkraftverk kan ha en avgörande betydelse för radiosystemens funktion i området. Eftersom befintliga tv- och radiosändningsstationer och höga master inte kan flyttas borde aktörerna föra en dialog redan i vindkraftverkets planeringsskede, och vid behov utreda utgångsläget t.ex. gällande signalens styrka. Om man efter att vindkraftverken byggts märker att den mottagna signalen har försämrats trots att de tekniska kraven på mottagningsanordningarna som fastighetsägaren ansvarar för uppfylls, kan man bli tvungen att ta till särskilda lösningar för antenner eller använda alternativa distributionsvägar. Om det finns en stor grupp fastigheter som upplever störningar, kan en slavsändare eller en ny basstation för mobilnäten komma i fråga. Hittills har man inte varit tvungen att tillgripa sådana lösningar i Finland.

    Vindkraftsaktörerna bör i samarbete med de olika parterna sträva efter att på förhand lösa sådana eventuella utmaningar för användningen av kommunikationsnätet som vindkraften förorsakar. Den som bygger vindkraftsverk ska informera alla sådana kända användare av radiosystemen som har verksamhet på cirka 30 kilometers avstånd från byggområdet om att ett vindkraftverk ska byggas. Användare av radiofrekvenser kan kontrolleras i Traficoms förteckning. Vid behov kan man i anslutning till vindkraftsutbyggnad be Traficom ([email protected]) om mer information om vilka som använder frekvenserna eller om masterna.

  • Lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi omfattar de vanligaste förfarandena, men en produktionsanläggning kan också kräva förfaranden som inte omfattas av den här lagen. Till exempel: ett anslutningstillstånd krävs om passagen till produktionsanläggningen förutsätter en ny anslutning till landsvägen eller om en befintlig anslutning måste flyttas eller ändras. Byggande i den omedelbara närheten av en landsväg kan kräva ett undantagsbeslut (lagen om trafiksystem och landsvägar).

  • Ett vindkraftsrelaterat ändringsprojekt kan till exempel innebära att gamla turbiner byts ut mot nya effektivare eller att turbiner läggs till på vindkraftverkens område. Följande faktorer inverkar på vilka planer och förfaranden som krävs för ändringsprojektet: ändringens omfattning, konsekvenser och plats, samt områdets planläggningssituation och behovet av att samordna olika former av områdesanvändning.

    Bedömning av om MKB är aktuell eller bör göras på nytt

    Ändringar i målen för vindkraftsutbyggnad kan förutsätta en bedömning av huruvida MKB fortfarande är aktuell. Om man inte tidigare har behövt göra en miljökonsekvensbedömning och om antalet enskilda anläggningar är minst 10 eller den totala effekten minst 45 megawatt efter ändringen, krävs en miljö-konsekvensbedömning för projektet på samma sätt som för ett nytt projekt. Även andra projektet kan omfattas av MKB på basis av ett beslut i ett enskilt fall, om projektet med beaktande av de samman-tagna konsekvenserna av olika projekt anses medföra betydande miljökonsekvenser som kan jämställas med konsekvenserna av projekt som avses i bilaga 1 till MKB-lagen. MKB-kontaktmyndigheten vid den regionala NTM-centralen bedömer om miljökonsekvensbedömningen är tillräcklig och aktuell. Ägaren till ett vindkraftsprojekt begär vid behov ett beslut om prövning av behovet av MKB-förfarande. Beslutet avgör huruvida det tidigare MKB-förfarandet är tillräckligt i förhållande till det ändrade bygg-målet. Den projektansvariga kan vara i direkt kontakt med MKB-kontaktmyndigheten för att kontrollera om MKB-förfarandet är tillräckligt, men även tillståndsmyndigheten, dvs. byggnadsinspektören, är skyl-dig att kontrollera att den motiverade slutsatsen är aktuell innan tillstånd ges för ett sådant projekt för vilket en MKB har gjorts. Om en MKB har gjorts, ger kontaktmyndigheten ett utlåtande om huruvida den motiverade slutsatsen är aktuell.

    Bedömning av behov att uppdatera planen

    Betydande ändringar i planer som gäller områdesanvändning och byggbehov kan ge upphov till ett behov att uppdatera planen som styr byggandet innan byggloven behandlas. Kommunernas planläggningsmyndigheter bedömer om det föreligger behov att uppdatera planen. I samband med beviljandet av bygglov kan det av särskilda skäl vara möjligt att göra mindre avvikelser från bestämmelser, föreskrifter, förbud eller andra begränsningar som gäller byggande. Produktionsekonomisk effektivitet kan till exempel betraktas som ett sådant särskilt skäl. Undantagsförfarandet bedöms alltid från fall till fall och tillämpas endast på enskilda kraftverk. Undantaget ska vara av ringa art i förhållande till helheten (t.ex. små förändringar i placeringen av ett kraftverk).

    Bygglov och rivningslov

    Ett eventuellt byte av typ eller modell av vindkraftverk förutsätter att man i samband med ansökan om bygglov enligt MBL presenterar buller- och skuggutredningar för den nya kraftverksmodellen.

    Om det är fråga om rivning av ett vindkraftverk ska man i samband med rivningen beakta att det eventuellt behövs ett rivningslov enligt MBL. Lovet behövs om generalplanen för detalj- och generalplaneområdet kräver det. Dessutom bör man beakta att MBL föreskriver om att byggplatsen och dess omgivning ska iståndsättas så att den inte äventyrar säkerheten eller förfular omgivningen, om man har avstått från att använda vindkraftverket eller om byggnadsarbetet inte har slutförts.

    Miljötillstånd

    Ett vindkraftsområde ska i regel placeras så långt från bosättningen eller något annat objekt som kan störas att inget miljötillstånd enligt miljöskyddslagen heller behövs för ändringsprojektet.

    Nytt utlåtande av Huvudstaben

    Om de vindkraftverk som ska genomföras avviker från de uppgifter som Försvarsmaktens (Huvudstabens operativa avdelning) utlåtande för vindkraftsprojekt grundar sig på i fråga om storlek (större, höjd > 10 m), antal (flera) eller placering (> 100 m), ska projektaktören begära ett nytt utlåtande av Huvudstaben om godtagbarheten och om utredningsbehovet innan planen godkänns. Också om ändringarna är mindre än de som nämns ovan ska Huvudstabens operativa avdelning informeras om dem. Ändring av placeringen kräver alltid att byggaren begär tillstånd t.ex. per e-post (även för ändringar som är mindre än 100 m) så att Huvudstabens operativa avdelning har rätt koordinater. Ändringar som är mindre 100 m kräver inget nytt utlåtande. Utlåtanden i anslutning till planläggning och markanvändning ska förutom av Försvarsmakten också begäras av Suomen Turvallisuusverkko Oy (STUVE Oy), adress: [email protected] (offentlig) och https://turvaposti.eriomaverkot.fi (konfidentiell).

  • I det här sammanhanget används Motivas definition för små vindkraftverk. Med små vindkraftverk avses kraftverk som har en rotor med en sveparea på mindre än 200 kvadratmeter, vilket innebär en maximal längd om 8 meter på rotorbladet. Det omfattar i praktiken anordningar med en nominell effekt under 50 kW. Masthöjden på små vindkraftverken är vanligtvis 5–30 meter. Små vindkraftverk används till exempel för laddning av batterier i elsystem på 12 V, 24 V, 48 V eller 230 V. Det är också vanligt att små vindkraftverk används för att producera energi för uppvärmning av till exempel olika slags ackumulatortankar eller varmvattenberedare i en byggnad. Små vindkraftverk kan också producera direkt el till elnätet i ett egnahemshus. I ett sådant fall omvandlas kraftverkets elektricitet till vanlig nätström med hjälp av en inverter, och kraftverket kopplas till huvudcentralen. Små vindkraftverk förekommer bland annat inom lantbruket, samt i anläggningar, hushåll, fritidsbostäder och segelbåtar. De är också en bra energikälla för till exempel hybridsystem utanför elnätet, där det behövs produktion även på vintern.

    Planering av områdesanvändning och byggande

    Bland annat områdets egenskaper och planläggningssituation samt själva projektet avgör om det är möjligt att placera ett vindkraftverk i det tilltänkta området, samt vilka planer eller myndighetsbeslut det eventuellt behövs för områdesanvändningen.

    Inga planer har utarbetats för små vindkraftverk. Det kan vara möjligt att placera ett vindkraftverk utan planläggning genom ett avgörande om planeringsbehov, beroende på projektets konsekvenser och placering. Bedömningen görs alltid från fall till fall med beaktande av platsens förhållanden, planläggningssituationen och projektets konsekvenser samt de lagstadgade förutsättningarna.

    Små vindkraftverk kan byggas enbart med stöd av ett beslut om bygglov eller åtgärdstillstånd. Ett så kallat direkt bygglov kan komma i fråga utanför ett detaljplaneområde. I ett detaljplaneområde tar man ställning till byggandets planenlighet. Bedömningen görs alltid från fall till fall med beaktande av de lokala förhållandena, planläggningssituationen och projektets konsekvenser samt de lagstadgade för-utsättningarna. Enligt tolkning är det främst små vindkraftverk för hemmabruk som kan genomföras med åtgärdstillstånd.

    Särskilda krav ställs på ansökan om bygglov och åtgärdstillstånd i fråga om vindkraftsutbyggnad. Utöver bilagorna för ett normalt bygglov ska till ansökan om bygglov för vindkraftverk fogas en utredning om projektets konsekvenser på landskapet och för grannarna, samt en utredning över sökandens övriga närmast belägna planerade master/vindkraftverk. En kommuns byggnadsordning kan också innehålla bestämmelser om byggande av vindkraft.

    Beaktande av miljön

    Ett vindkraftverk kan kräva miljötillstånd enligt miljöskyddslagen oberoende av storleksklass, om verk-samheten kan medföra oskäligt besvär enligt lagen angående vissa grannelagsförhållanden på grund av buller- eller blinkeffekter för invånarna i närområdet.

    Liksom för större vindkraftverk kan lagenliga undantag eller anmälan om åtgärder som eventuellt på-verkar ett Natura-område eller tillstånd enligt lagen om fornminnen behövas.

    Anslutning till elnätet

    Ett projekt med små vindkraftverk genomförs i allmänhet för ett enskilt användningsändamål. Om an-läggningen också ansluts till nätet krävs ett avtal med elnätets innehavare. Elproducenten bör också kontrollera med elnätets innehavare att systemet uppfyller elnätets och elsäkerhetsbestämmelsernas krav. Ett elproducerande kraftverk som uppfyller de tekniska kraven har rätt att anslutas till elnätet i området. Elnätets innehavare har en anslutningsskyldighet inom sitt verksamhetsområde. El får inte matas in i nätet utan att det finns en köpare för den. Elbolagen har ingen skyldighet att köpa el från små producenter, men många elbolag är villiga att köpa el som blir över från småskalig produktion.

Uppdaterad: 25.04.2024