Tillståndsrådgivning för förnybar energi

Rådgivning rörande tillståndsförfaranden: 0295 020 920 tisdagar och onsdagar klockan 9.00 - 12.00

Produktion och användning av biogas i energiproduktionen

I fråga om produktion av biogas kan det gälla framställning av gas som säljs vidare som bränsle eller utnyttjande av det befintliga bränslets energi för produktion av el eller värme. Tillståndsförfarandet för en biogasanläggning är tämligen omfattande, beroende på helhetskonceptet för anläggningen. Biogas framställs på avstjälpningsplatser, gemensamma rötningsanläggningar, avloppsreningsverk och gårdar. Var och en av dessa framställer biogas utifrån olika premisser och därför varierar också tillståndsprocesserna.

Om anläggningen också producerar el, ska tillståndsmyndigheterna inom två år behandla de tillstånds-förfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden som krävs för projektets byggande, an-slutning till nätet och användning, eller inom ett år om det är fråga om ett kraftverk med en elproduktionskapacitet på mindre än 150 kW, eller ett projekt i syfte att uppdatera anläggningen.

Tillstånd och förfaranden som gäller biogasanläggningar

  • Följande faktorer inverkar på huruvida det är möjligt att placera biogasanläggningen på det tänkta området, samt vilka planer och förfaranden som krävs för projektet i fråga om planering av områdesanvändningen: projektets storlek och konsekvenserna av det, placering, samt områdets planläggningssituation och behovet av att samordna olika former av områdesanvändning. Anläggningens placering och förhållande till markanvändningen är av central betydelse, eftersom transport, mellanlagring och hantering av biologiskt nedbrytbart avfall orsakar lukter.  

    Landskapsplanen styr byggande av regional betydelse

    Större biogasprojekt kan kräva regionala lösningar. Landskapsplanen kan främja genomförandet av projekten genom att anvisa principiella lokaliseringslösningar för betydande funktioner samt genom att styra den mer detaljerade planeringen genom landskapsplanebestämmelser.  

    Byggande av lokal betydelse styrs på kommunal nivå

    Planläggningen på kommunnivå skapar konkreta förutsättningar för att förverkliga eller utveckla områdena. Generalplanläggningen fastställer projektens förhållande till den övriga samhällsstrukturen, detaljplanläggningen möjliggör byggande i området. Planläggningen beaktar inte nödvändigtvis uttryckligen biogasanläggningar och därför kan projektet kräva en ändring av planen.  Markägaren eller markinnehavaren kan ta initiativ till att en plan ska ändras i kommunen. 

    Om biogasanläggningen kräver tillstånd enligt miljöskyddslagen, får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen eller så att den gör det svårt att använda området för de ändamål som anges i landskapsplanen eller generalplanen med rättsverkningar. (MSL 12 §) Om planläggningen inte beaktar placeringen av biogasanläggningar, kan man i miljötillståndsprövningen bli tvungen att bedöma huruvida området används för det ändamål som anges i planen. 

    Byggande av en energiproduktionsanläggning kräver alltid bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen

    Fasta fornlämningar måste beaktas 

    När områdesanvändningen planeras, borde man redan i planläggningsskedet utreda det arkeologiska kulturarvet och beakta fasta fornlämningar. Om en tidigare okänd fast fornlämning hittas medan projektet genomförs, ska arbetet avbrytas och det regionala ansvarsmuseet eller Museiverket kontaktas för anvisningar. Tillstånd att rubba en fast fornlämning ska vid behov sökas hos Museiverket. Undersökningstillstånd ska sökas om tillståndet att rubba en fast fornlämning förutsätter det. 

     

  • Miljökonsekvensbedömning

    På basis av projektförteckningen enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning krävs ett MKB-förfarande för biogasanläggningar vars behandling av biomassa överstiger 35 000 ton/år. MKB-förfarande kan också krävas om anläggningen, med beaktande av de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, anses medföra miljökonsekvenser som till sin art och omfattning är betydande. NTM-centralen fattar beslut om huruvida MKB-förfarande ska tillämpas i enskilda fall. Den projektansvariga kan inleda ärendet. 

    Miljökonsekvensbedömningen kan göras i samband med planläggningen

    Genomförandet av stora biogasprojekt kan förutsätta både ett förfarande enligt MKB-lagen och planläggning på olika nivåer. När en plan utarbetas för genomförandet av ett projekt som avses i MKB-lagen kan miljökonsekvenserna av projektet bedömas i samband med planläggningen i stället för MKB-förfarandet. (MBL 9 §) Den projektansvariga kan ta initiativ till ett gemensamt förfarande hos kontaktmyndigheten. En förutsättning för att MKB-förfarandet ska kunna genomföras i planläggningen är att NTM-centralen och den myndighet som ansvarar för planläggningen förordar initiativet. 

    Undantag enligt naturvårdslagen och vattenlagen

    Vid valet av placeringsplats för produktionsområdet bör man undvika områden i naturtillstånd och områden med värdefulla naturvärden samt livsmiljöer eller utbredningsområden för skyddade arter. Ibland kan undantag enligt naturvårdslagen och undantag från skyddet av vattennaturtyper enligt vattenlagen vara nödvändiga. I närheten av ett område som hör till nätverket Natura 2000 kan det vara nödvändigt att göra en anmälan om en åtgärd som eventuellt påverkar Natura-området eller till och med en Natura-bedömning. 

    Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen 

    Verksamhetens art och omfattning samt de material som behandlas vid anläggningen utgör underlag för fastställandet av biogasanläggningens miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Biogasanläggningen anses vara en direktivanläggning enligt miljöskyddslagen om den bränner biogas som den framställer och bränsleeffekten är 50 megawatt eller mer. I ett sådant fall agerar regionförvaltningsverket tillståndsmyndighet. Inte ens de största biogasanläggningarna i Finland är för närvarande ens i närheten av den här storleksklassen. En biogasanläggning är också miljötillståndspliktig som direktivanläggning, om den biologiskt eller fysikalisk-kemiskt bortskaffar över 50 ton avfall per dygn och det inte är fråga om verksamheter som ingår i reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse.  Om det är fråga om återvinning av avfall eller en kombination av återvinning och bortskaffande med biologisk behandling eller om förbehandling av avfall för förbränning, och det inte gäller verksamhet som ingår i reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse, är tröskelvärdet 75 ton per dygn. Anläggningen är en direktivanläggning om verksamhetens kapacitet är minst 100 ton per dygn och den enda avfallshanteringen som bedrivs är anaerob biologisk nedbrytning (rötning). Behandling av animaliskt avfall vid en biogasanläggning kräver alltid miljötillstånd. Regionförvaltningsverket avgör miljötillståndsärenden som gäller direktivanläggningar. Regionförvaltningsverket avgör dessutom miljötillståndsärenden som gäller ovan nämnda rötningsverksamhet om verksamhetens kapacitet är minst 20 000 ton per år. I övrigt agerar den statliga tillståndsmyndigheten eller den kommunala miljövårdsmyndigheten tillståndsmyndighet. 

    Det är utmanande att bedöma behovet av miljötillstånd för mindre biogasanläggningar. I synnerhet i fråga om miljötillstånd för biogasanläggningar på gårdar kräver bedömningen ofta övervägande från fall till fall.  Biogasanläggningen hålls separat från gårdsbruksenhetens anmälningsförfarande. 

    Miljötillstånd kan också krävas på basis av allmän tillståndsplikt. En verksamhet som kan förorsaka sådant oskäligt besvär som avses i grannelagen kräver miljötillstånd. En biogasanläggning kan orsaka buller och luktproblem. Beviljande av miljötillstånd förutsätter att verksamheten ordnas så att den inte medför oskälig belastning för grannarna. 

    Registreringsförfarande enligt miljöskyddslagen

    Om det inte krävs miljötillstånd för biogasanläggningen, men dess energiproduktion (1–50 MW) hör till tillämpningsområdet för PIPO-förordningen, tillämpas registreringsförfarandet enligt miljöskyddslagen på verksamheten. Miljötillstånd krävs dock för registreringspliktig verksamhet i vissa fall, du kan läsa mer om kriterierna för dessa i Handboken.

    Användning av animaliska biprodukter och gödsel 

    Om anläggningen använder naturgödsel, slaktavfall eller någon annan animalisk biprodukt eller därav framställda produkter som bränsle, ska registrering göras eller godkännande sökas enligt biproduktslagen och biproduktsförordningen. Kommunalveterinären och Livsmedelsverket agerar behöriga myndigheter. 

    I allmänhet kan registreringen eller godkännandet göras först efter att ett sådant tillstånd beviljats eller registrering gjorts, som eventuellt krävs enligt miljö- eller avfallslagstiftning. Förfarandena är dock i regel relativt lätta, eftersom de huvudsakligen endast granskar huruvida verksamheten har ordnats så att användningen av biprodukter inte medför risker för människors eller djurs hälsa.

    Framställning av gödselfabrikat 

    Om produktionsprocessen för biogas även framställer organiska gödselfabrikat eller organiska råvaror för dessa, ska tillverkaren eller den aktör som tekniskt hanterar dem ha ett godkännande av anläggning enligt lagen om gödselfabrikat från Livsmedelsverket. Godkännande av anläggning krävs inte för gårdsspecifika biogasanläggningar eller kooperativa biogasanläggningar om alla de råvaror som behandlas uppstår på gården eller på andelslagets gårdar och om det gödselfabrikat som framställs inte överlåts till utomstående. 

    Utsläppstillstånd enligt lagen om utsläppshandel

    Ett utsläppstillstånd för växthusgaser enligt lagen om utsläppshandel krävs för energiproduktionsanläggningar med en bränsleeffekt på minst 20 MW. Hittills har inga biogasanläggningar i den här storleksklassen byggts i Finland. 

  • Lagring och hantering av kemikalier

    Om farliga kemikalier lagras eller hanteras i en energiproduktionsanläggning, förutsätts det att anläggningen utreder vilken olycksrisk kemikalierna medför. Verkningsområdet för en eventuell olycka ska beaktas vid valet av anläggningens placering. Den byggda miljön, naturobjekten och grundvattenområdena samt planläggningen av området ska beaktas vid placeringen. Miljöns sårbarhet bedöms enligt kriterier som fastställts av Tukes och dessutom undersöker miljötillståndsmyndigheten genom sin tillståndsprövning förutsättningarna för beviljande av tillstånd för tillståndspliktig verksamhet. Ett tillstånd för hantering och upplagring enligt kemikaliesäkerhetslagen, som beviljas av Tukes, krävs för en energiproduktionsanläggning som upplagrar eller hanterar farliga kemikalier i stor omfattning.  

    Bedömning av omfattningen av lagring och hantering av kemikalier

    Ett tillstånd eller en anmälan som gäller tillverkning av biogas och teknisk användning och upplagring som har direkt samband med den behandlas i enlighet med statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier.Tillståndet omfattar bland annat reaktorn, gaskåpan, rengöringsenheten och gasförbränningen i en pannanläggning på anläggningens område. Som myndighet agerar antingen räddningsverket eller Tukes, beroende på mängden farliga kemikalier. Alla farliga kemikalier på anläggningen räknas med, inte endast biogas. För att fastställa verksamhetens omfattning behövs en kemikalieförteckning som anger den maximala lagringsmängden för alla kemikalier som lagras i objektet, samt farlighetsklass och farlighetskategori och faroangivelser som anges på säkerhetsdatabladet för varje kemikalie. Relationstalet som behövs för att fastställa verksamhetens omfattning kan beräknas med hjälp av relationstalsräknaren KemiDigi (riksomfattande kemikaliedatalagertjänst) eller med hjälp av en kemikalietabell (på finska) i Räddningsverkens partnerskapsnätverk.  

    En energiproduktionsanläggning som har liten hantering och upplagring av kemikalier ska göra en anmälan till räddningsmyndigheten.  Gränsen för anmälan om upplagring av brännolja 1 ton (800 m3). Som gasmängd anges den maximala gasmängd (ton) som kan förekomma vid anläggningen under en och samma tidpunkt (vid upplagring, i anordningar, i rörledningar). Räddningsmyndigheten övervakar att de verksamheter som enligt kemikaliesäkerhetslagstiftningen bedriver liten industriell hantering uppfyller kraven och att de fungerar, samt att produktionsanläggningen överensstämmer med bestämmelserna.

    Registrering av tryckbärande anordningar

    Om produktionsanläggningen har tryckbärande anordningar som medför betydande fara enligt lagen om tryckbärande anordningar, såsom gasolbehållare eller ångpannor, ska ägaren eller innehavaren till de tryckbärande anordningarna registrera dessa i Tukes register över tryckbärande anordningar. 

  • Statsrådets förordning om säkerhet vid hantering av naturgas tillämpas också på teknisk användning av biogas samt på rörsystem och aggregat som är avsedda för tillvaratagning, överföring, distribution och förbrukning av biogas. 

    Tukes byggnadstillstånd eller anmälan för transportrörsystem och upplagring

    Byggnadstillstånd för transportrörsystem, som beviljas av Tukes, kan krävs för naturgas- och biogasrörsystem. Läs mer om detta i Handboken.

    Förädlad biogas, biogas som i huvudsak innehåller metan, omfattas av samma lagstiftning och krav som naturgas. Förädlad biogas levereras till naturgasrörsystemet, tankningsstationerna eller driftställen. Om biogasens metanhalt är 80 % eller högre är tillståndsgränserna för upplagring desamma som för naturgas. Förädlingsenheten befinner sig vanligen mellan rörsystemen för oförädlad och förädlad biogas.  

    Byggnadstillstånd för upplagring av biogas ska sökas hos Tukes när mängden gas som lagras är minst 5 ton. En anmälan om upplagring ska göras till Tukes om mängden gas som lagras är över 0,2 ton men under 5 ton. 

  • Avtal med elnätets innehavare

    I samband med planeringen av projektet ska man också planera hur projektet eventuellt ska anslutas till elnätet, så att projektets totala konsekvenser kan bedömas. Om en biogasanläggning producerar el till nätet måste den också ingå ett avtal om elproduktion. Elnätets innehavare ska alltid uppfylla de gällande anslutnings- och säkerhetskraven för elnätet.

    Tillstånd som rör placeringen av elledningar

    Det kan vara nödvändigt att skaffa nyttjanderätt till markområden för att placera de anordningar som behövs för nätanslutningen. Dragning av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt kräver kommunens samtycke enligt elmarknadslagen, om rätten att placera elledningen inte grundar sig på ett inlösningstillstånd enligt inlösningslagen och elledningen byggs någon annanstans än på ett område som reserverats för ändamålet i planen. Inlösningstillstånd krävs om projektet kräver inlösen av områden. Tillståndet kan gälla inlösen med äganderätt eller nyttjanderätt. Om det före inlösningstillståndet är nödvändigt att utföra terrängundersökningar på projektområdet för att planera projektet och utreda behovet av inlösen, ska undersökningstillstånd sökas hos Lantmäteriverket för detta ändamål. Om det är fråga om placering av ledningar kan kommunens beslut om placering av samhällstekniska ledningar, som fattas av byggnadstillsynsmyndigheten, ge den nyttjanderätt som krävs. I första hand ska man dock avtala om nyttjanderätten med markägaren. 

    Projekttillstånd och anmälan till Energimyndigheten

    Ett projekttillstånd för byggande av en högspänningsledning enligt elmarknadslagen kan också krävas om spänningen i elledningen är minst 110 kV. Enligt elmarknadslagen ska elproducenten också underrätta Energimyndigheten om byggnadsplanen för och idrifttagandet av kraftverket, om långvarigt eller bestående avvecklande av ett kraftverk, samt om effekthöjning, om kraftverket har minst en megavoltampere (cirka en megawatt). 

    Anslutning till naturgasnätet

    Om anläggningen producerar biogas för att matas in i naturgasnätet, måste ett avtal enligt naturgasmarknadslagen ingås med nätinnehavaren för att anläggningen ska kunna anslutas till naturgasnätet. 

  • En ändring av en produktionsanläggning för biogas kan till exempel innebära att man börjar använda nya avfallstyper som råvara vid energiproduktionen. Ändringsprojektet kan kräva nya tillståndsansökningar, eller omvärdering eller behovsprövning av tidigare nämnda tillstånd och förfaranden. Mer om dessa kan du läsa i Handboken.

Uppdaterad: 10.04.2024