Programmerat byggnadsskydd

Under åren 2014-2016 utförde NTM-centralen i Egentliga Finland ett två-årigt pilotprojekt för det programmatiska skyddet av nationellt betydelsefulla byggnader.

Målet var att uppdatera skyddet av objekt som ägs och har sålts av staten och som är skyddade med stöd av förordning om skydd för staten tillhöriga byggnader (480/85) och att utveckla verksamhetsmodeller för det programmatiska skyddet av byggnader tillsammans med de andra NTM-centralerna. I projektet kartläggdes också skyddsläget för andra nationellt betydelsefulla kulturhistoriska objekt. Under det andra året av projektet har byggnadsskydd programmerats också i hela Finland. Projektet finansierades av miljöministeriet.

Först studerades de nationellt betydelsefullaste byggnaderna i Egentliga Finland och Satakunta systematiskt. De undersökta objektgrupperna var:

1. genom förordning skyddade byggnader (20 objekt)
2. objekt som avses i det s.k. järnvägsavtalet (Rautatiesopimus, 10 objekt)
3. förteckningen över nationellt betydelsefull kulturegendom enligt den preliminära Haagkonventionen (37 objekt)
4. byggda kulturmiljöer av riksintresse (265 områden)

Under det andra året av projektet studerades de nationellt betydelsefullaste byggnaderna i hela Finland och kartlades systematiskt. På grund av erfarenheter som gjordes under det första året utarbetades rekommendationer för det programmatiska skyddet. I kartorna användes trafikljusmodellen för att demonstrera skyddsläget.

Bild: Bostadshuset Fyren på Själö var tidigare tjänstebostad för hospitalets hushållerska och arbetsförman. © Kirsti Virkki

Programmerat byggnadsskydd-projektets slutseminarium

Föredragen 3.8.2016 (på finska)
(Tillgänglighetskrav gäller inte för innehållet nedan, eftersom filerna publicerades före 23 september 2018)

• Kutsu - Ohjelmallinen rakennussuojelu loppuseminaari 2016-08-03 (pdf)
• Avaus A-L Seppälä (pdf)
• Museoviraston puheenvuoro M. Härö (pdf)
• Suojelun ohjelmointi K. Virkki (pdf)
• Arvotusavain A. Vauramo (pdf)
• Mallikohteet ja RKY-alueet K. Virkki (pdf)
• Loppuseminaarin alustus M. Haapala (pdf)

Byggnader skyddas genom en detaljplan eller lagen om skyddande av byggnadsarvet

Det vanligaste redskapet för skyddet av byggnader är en detaljplan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. I områden som saknar en detaljplan faller det sig naturligt att skydda byggnader med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet. Den kan användas också i områden som har en detaljplan, om objektet är av nationell betydelse, om man inte når tillfredställande skydd med detaljplanen eller om det finns särskilda skäl på grund av detaljplanssituationen.

En framställning om skydd lämnas in hos NTM-centralen, som även på eget initiativ kan inleda ett skyddsärende.

En byggnad bevaras bäst om den används kontinuerligt, men användningssyftet kan dock inte skyddas. I skyddsbeslutet som fattas enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet ingår skyddsbestämmelser som Museiverket föreslår i sitt utlåtande. Under skyddsprocessen begärs utlåtande också av kommunen, grannarna, innehavarna och ägarna. NTM-centralen fattar beslut i skyddsärendet och skyddsprocessen kan som snabbast ta ungefär ett år. Renoveringarna av byggnaderna som skyddats med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet sker i samarbete med Museiverket, som beviljar understöd för restaureringar.

Mer information:

Kirsti Virkki 
(fö[email protected])