Nyheter 2015

Medborgare kan påverka planeringen av vattenvården, havsvården och hanteringen av översvämningsrisker (NTM-centralen i Egentliga Finland)

Förbättring av vattnens status kräver effektivare åtgärder

Man måste få bukt med näringsbelastningen så att våra vattens status förbättrades. Största delen av sjöarna, älvarna och kustvattnen i Sydvästra Finland lider fortfarande av eutrofiering och deras status är som bäst måttlig. I utkastet till förvaltningsplan för Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde, som publicerades den 1.10., finns en förteckning över metoder med hjälp av vilka man kan uppnå en god status hos yt- och grundvattnen före 2021.

Förslaget till förvaltningsplanen innehåller information om vattendragen i området, grundvattenförekomster, belastningen på dem och andra konsekvenser orsakade av människor, vattendragens ekologiska status, målen för vattenvården och nödvändiga vattenskydds- och vattenvårdsåtgärder. 

Man kan bekanta sig med ytvattnens ekologiska och kemiska tillstånd samt grundvattnens kemiska tillstånd på den nya karttjänsten för vattenvården på adressen:

• paikkatieto.ymparisto.fi/vesikartta

Åtgärder inom jordbruket har lyfts fram som viktiga skötselmetoder eftersom majoriteten av vattendragen i vår region ligger i områden med intensivt jordbruk.  Vattenskyddsåtgärder inom jordbruket borde effektiveras mer än förut och möjligheterna som miljöersättningssystemet medför borde utnyttjas effektivt.  I praktiken behövs det fler skyddszoner, fler åkrar med växttäcke vintertid och ordentlig bekämpning av erosion. För att uppnå en god status i våra vatten krävs det åtgärder förutom inom jordbruket också i glesbebyggelsen, inom skogsbruket, torvutvinningen, avloppsvattenhanteringen i samhällen och inom fiskodlingen. Dessutom bör man i området genomföra restaurerande åtgärder i vattnen.

Ett förslag till åtgärdsprogram för Finlands havsförvaltningsplan har publicerats 15.1.2015

Målet med havsvården är att uppnå en god miljöstatus senast 2020. Åtgärdsprogrammet omfattar Finlands territorialvatten och ekonomiska zon. Det har utarbetats för att minska människans åverkan på den marina miljön och förbättra miljöstatusen. I åtgärdsprogrammet utvärderas hur väl de nuvarande åtgärderna räcker till för att nå en god miljöstatus. Dessutom föreslås nya åtgärder som är nödvändiga som komplement till de åtgärder som föreslås i vattenförvaltningsplanerna och de nuvarande åtgärderna.  

I åtgärdsprogrammet för havsförvaltningen föreslås åtgärder för att minska övergödningen, utsläppen från fartyg och havsskräpet samt för att mindre skadliga substanser, buller och annan energi ska ledas ut i havet. Därtill framläggs förslag för bekämpning av skadliga främmande arter och minskning av de fysiska skadorna på havsbottnen. Programmet innehåller också metoder för att förbättra den hållbara användningen och vården av de marina naturresurserna.

Genom marin planläggning, utveckling av skyddsområden och andra naturskyddsåtgärder kan en god skyddsnivå för alla vilda arter och naturtyper uppnås.

Grundvattnens status har inte förbättrats

Grundvattnens status har inte förbättrats så som man önskat och vartefter det kommit mer uppföljningsinformation har man upptäckt ytterligare riskgrundvattenområden. Orsakerna till det dåliga kemiska tillståndet är bekämpningsmedel, lösningsmedel, tungmetaller och höga kloridhalter.

En central metod vid tryggandet av de grundvattentillgångarna är uppgörandet av skyddsplaner för grundvattenområden. Förnuftig planering av markanvändningen med beaktande av omständigheter i anslutning till skyddet av grundvatten har en viktig roll vid uppnåendet av god status. Andra åtgärder för att förbättra grundvattnens status är uppföljning av grundvattnens tillstånd, iståndsättningen av marktäktsområden och förorenad mark, byggande av grundvattenskydd samt effektivering av rådgivningen och övervakningen.

Översvämningsriskerna är verkliga

I Egentliga Finland och Satakunta är tre hanteringsplaner för översvämningsrisker under beredning: en för Kumo älvs avrinningsområde, en för Uskela ås avrinningsområde samt en för Åbo, Reso, Nådendals och Raumo kustområde. I dessa områden finns de mest betydande objekten som riskerar att översvämmas i Björneborg, Vittis, Salo, Åbo och Raumo. I planerna ges förslag på åtgärder med vilka man kan förebygga och minska skador till följd av översvämningar.

Man kan förebygga uppkomsten av översvämningsrisker i synnerhet genom planering av markanvändningen, det vill säga genom att beakta riskområdena när man väljer byggplats. Med beredskapsåtgärder, såsom översvämningskartor och översvämningsplaner samt information för medborgarna, kan man förbättra samhällens beredskap inför översvämningar. Också åtgärder som syftar till att effektivera verksamhet i översvämningsrisk- och översvämningssituationer, såsom reglering av vattendrag samt förebyggande av is- och kravisproppar, är av central vikt vid minskning av översvämningsrisker.

I alla planer föreslås också konkreta åtgärder för översvämningsskydd såsom kvarhållning av avrinningsvatten och skydd av enskilda fastigheter. För att uppnå målen för hanteringen av översvämningsriskerna i Kokemäenjokis vattendrag krävs det att stora översvämningsskyddsprojekt genomförs, att de befintliga fårorna i Björneborg muddras samt att Harjunpäänjokis nedre delar ställs i ordning och att omledningsfåran i Säpilä i Vittis och Kumo anläggs.

Responsen från allmänheten är viktig, för planerna är avsedda att särskilt tjäna ägarna av strandfastigheter. Lokalkännedom behövs för att man ska kunna fokusera åtgärderna för hantering av översvämningsrisker på rätt ställe.

Allt planläggningsmaterial finns i miljöförvaltningens webbtjänst - var och en kan påverka

NTM-centralen i Egentliga Finland ber om åsikter om åtgärdsprogrammet för havsförvaltningen, vattenförvaltningsplanen för Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavet och tre planer för hantering av översvämningsrisker. Samrådet om förslagen till vattenförvaltningsplan och planer för hantering av översvämningsrisker har inletts den 1 oktober 2014 och om förslaget till havsförvaltningsplan den 15 januari 2015.

Var och en som är intresserad av ämnet kan bidra med sin åsikt eller ge ett eget förslag. Samrådet pågår till den 31 mars 2015. Efter detta sammanställs kommentarerna och utnyttjas i de slutliga versionerna av planerna och åtgärdsprogrammen. Statsrådet godkänner vattenförvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram i slutet av 2015.

• Vattenförvaltningsplan för Kumo älv - Skärgårdshavet - Bottenhavet (miljo.fi)
• Åtgärdprogram för Finlands havsförvaltning (miljo.fi)

Planer för hantering av översvämningsrisker

• plan för Kumo älv (på finska)
• plan för Uskelanjoki (på finska)
• plan för Åbo, Reso, Nådendal och Raumo

Förslagen till vattenförvaltningsplan och åtgärdsprogram för havsförvaltningen finns också framlagda i alla kommuner i området (på kommunernas anslagstavlor) och planerna för hantering av översvämningsrisker i de kommuner som de gäller.

Respons kan skickas till NTM-centralen till exempel via den elektroniska responsblanketten, per e-post eller per post till registratorskontoret. Man kan också diskutera planerna på webbtjänsten dinasikt.fi.

• www.dinasikt.fi

 
Ytterligare information:

Vattenvård:
överinspektör Sanna Kipinä-Salokannel, tfn 0295 022 879, [email protected]
överinspektör Maria Mäkinen, grundvattnen, tfn 0295 022 913, [email protected]

Havsvård:
ledande vattenvårdsexpert Janne Suomela, tfn 0295 022 947

Planering av hantering av översvämningsrisker:
äldre ingenjör Olli-Matti Verta, tfn 0295 022 961, [email protected]