NTM-centralen i Egentliga Finland förbättrar servicenivån inom färjetrafiken genom nya serviceavtal

NTM-centralen, som fungerar som väghållare, har konkurrensutsatt trafiktjänsterna vid 40 färjelägen på nytt och ingått fyra avtalspaket om färjetrafiktjänster under övergångsperioden. Avtalen är en del av den upphandlingsstrategi enligt vilken man i framtiden ska ingå långvariga avtal på upp till 20 år. Genom övergångsavtalen avhjälps de värsta trafikproblemen och trafiken utvecklas enligt målen i upphandlingsstrategin. I sin helhet kommer ändringarna att minska koldioxidutsläppen från färjetrafiken med över 12 procent. Genom nyinvesteringar kommer också de trafikerande frigående färjornas medelålder att sänkas med 10 år och gamla färjor tas ur. Därtill kommer verksamheten att effektiviseras och moderniseras tack vare den tekniska utvecklingen och 11 färjelägen kommer att få en annan kapacitet och trafikkapacitet.

Ändringarna i servicenivån görs utgående från respons av väganvändarna och trafikuppföljning. NTM-centralen samlar ständigt in information om trafikkapacitetens tillräcklighet vid varje färjeläge och strävar efter att svara på efterfrågan och utveckla färjetrafiken som en del av ett fungerande trafiksystem.

Ny upphandlingsstrategi betonar effektivitet och gröna val

De nya avtalen är en del av en upphandlingsstrategi enligt vilken man i framtiden ska ingå långvariga avtal på upp till 20 år. Därtill görs en omfattande förnyelse av färjeparken, färjornas bärighet höjs enligt behoven, man övergår till miljövänlig trafik med låga utsläpp och kostnadseffektiviteten främjas via ny teknik. Avtalen gäller för en övergångsperiod, under vilken långsiktiga avtal ska konkurrensutsättas och förberedas. Avtalen gäller alla 40 färjelägen vid allmänna vägar och bildar fyra tydliga helheter:

• Landsvägsfärjetrafiken i Insjöfinland 2020–2026
• Landsvägsfärjetrafiken på Skärgårdshavet I (vajerfärjor) 2020–2028
• Landsvägsfärjetrafiken på Skärgårdshavet II (frigående färjor) 2023–2030
• Landsvägsfärjetrafiken (geografiskt utspridda färjelägen) 2020–2031

Väghållarens mål är att färjetrafiken ska införas i den nationella 12-åriga trafiksystemplanen. Målet är att trygga den långsiktiga utvecklingen av trafiken till en koldioxidneutral trafiktjänst.

Vid sidan av konkurrensutsättningen utreddes tidtabeller för färjetrafiken

I samband med konkurrensutsättningen av avtalen utreddes kostnaderna för en färjetrafik utan tidtabeller jämfört med en trafik som följer tidtabeller. Utredningen gällde de rutter som trafikeras utan tidtabell. NTM-centralen begärde utlåtanden om detta av medborgarna och de berörda kommunerna vid de aktuella färjelägena. Totalt 361 utlåtanden inlämnades, av vilka 90 procent motsatte sig att tidtabeller införs. Utgående från offerterna kunde man konstatera att den besparing som en övergång till trafik enligt tidtabeller skulle medföra är för liten i relation till den allmänna fördelen. Besparingen är i huvudsak en följd av en lägre energiförbrukning. Färjetrafiken kommer i regel att sakna tidtabeller även i framtiden och inga ändringar kommer att göras i de enskilda färjelägenas nuvarande praxis.

Färjetrafikens kapacitet och trafikkapacitet förändras vid följande färjelägen:

Arvinsalmi, Libelits

Färjans bärighet ökar från 60 ton till 150 ton. Under 2020 börjar rutten trafikeras av vajerfärjan Nestori, som ägs av Trafikledsverket och opereras av Kymen Saaristoliikenne Oy. I fråga om den tunga trafiken är Arvinsalmi ett av Saimenregionens livligaste färjelägen. Nestori flyttar till Arvinsalmi från Kietävälä.

Kietävälä, Puumala

När Nestori flyttar till Arvinsalmi fortsätter trafiken i Kietävälä med en färja med en bärighet på 60 ton, vilket räcker till för trafikmängden vid detta färjeläge.

Hanhivirta, Enonkoski

Färjans bärighet ökar från 60 ton till 70 ton. Under 2020 införs en större vajerfärja, som blev ledig då bron över Vekaransalmi togs i bruk. Ändringen kräver reparationer av strandkonstruktionerna innan den större färjan kan tas i trafik.

Palva, Velkua

Färjans bärighet ökar från 44 ton till 60 ton och samtidigt erbjuds väderskydd för ca. 30 personer på däck. Under 2020 börjar rutten trafikeras av en vajerfärja som blir ledig i Insjöfinland. Den har en bärighet på 60 ton och kommer att förses med ett större väderskydd på däck. Ändringen föranleds av de ökande elevtransporterna och personbilstrafiken.

Pargas–Nagu, Pargas

Färjelägets trafikkapacitet förbättras från och med 2023, då den nuvarande hybridfärjan Elektra får sällskap av den andra hybridfärjan. Ändringen höjer färjelägets fordonskapacitet (Elektra, Sterna) med 18 procent och minskar de lokala koldioxidutsläppen över 60 procent. De två hybridfärjorna uppnår samma trafikarbete som de nuvarande tre färjorna (Elektra, Sterna, Falco).

Nagu–Korpo, Pargas

Färjelägets trafikkapacitet förbättras väsentligt, då den nuvarande huvudfärjan ersätts av en ny hybridlinfärja 2023. Färjelägets kapacitet ökar med över 60 procent från den nuvarande nivån på 30 fordon. Samtidigt minskar de lokala koldioxidutsläppen med över 60 procent. Den nuvarande huvudfärjan Prostvik I stannar vid färjeläget som reservlinfärja och under högsäsong används även framöver både huvudlinfärjan och reservlinfärjan.

Under 2020 kommer NTM-centralen i Egentliga Finland att låta bygga nya landfästen och den infrastruktur som krävs för den nya färjan. Ändringarna i infrastrukturen behövs för den nya hybridfärjan och förbättrar trafikeringssäkerheten.

Korpo–Norrskata, Pargas

Färjelägets bärighet och trafikkapacitet förbättras när Mergus (27 personbilar/130 ton) ersätts av den frigående färjan Aura (52 personbilar/150 ton), som flyttas från färjeläget Gustavs–Iniö 2023. Kapaciteten ökar med över 20 procent medan utsläppen förblir ungefär desamma.

Gustavs–Iniö, Pargas

Färjelägets bärighet och trafikkapacitet förbättras när Aura (52 personbilar/150 ton) ersätts av den frigående färjan Sterna (66 personbilar/200 ton), som flyttas från färjeläget Pargas–Nagu 2023. Kapaciteten ökar med 19 procent medan utsläppen förblir ungefär desamma. Genom denna förbättring av servicenivån avhjälps den kapacitetsbrist som förekommit särskilt under högsäsong. Färjeläget är en del av Skärgårdens ringväg och viktigt för skärgårdsturismen.

Bergö, Malax

Färjans bärighet ökar från 90 ton till 150 ton när under 2023 börjar rutten trafikeras av vajerfärjan Vikare, som ägs av Trafikledsverket och opereras av Kymen Saaristoliikenne Oy. Samtidigt förbättras trafikeringssäkerheten, då den nuvarande vajerfärjan bibehålls som reservfärja. Bergö är ett livskraftigt samhälle och den nuvarande vajerfärjan är för liten för öns behov.

Under 2021 kommer NTM-centralen i Egentliga Finland att låta bygga nya landfästen vid färjeläget och den infrastruktur som krävs för den större vajerfärjan och för förvaringen av reservfärjan. Genom dessa åtgärder förbättras trafikeringssäkerheten.

Skagen, Pargas

När Vikare flyttar till Bergö färjeläge fortsätter trafiken vid Skagen med en vajerfärja med en bärighet på 90 ton som flyttas från Skåldö. Färjan motsvarar behovet vid detta färjeläge.

Skåldö, Raseborg

Färjelägets bärighet och trafikkapacitet förbättras väsentligt 2022, när den nuvarande vajerfärjan med en bärighet på 90 ton ersätts av en miljövänlig vajerfärja med en bärighet på 150 ton. I och med ändringen kan de lokala koldioxidutsläppen från färjetrafiken minskas märkbart, beroende på vilken teknik den nya vajerfärjan utnyttjar. Samtidigt förbättras trafikerings- och servicesäkerheten vid färjeläget med hjälp av en reservfärja.

Under 2021 kommer NTM-centralen i Egentliga Finland att låta bygga nya landfästen vid färjeläget samt ett landfäste för reservfärjan. Åtgärderna gör det möjligt att använda den större vajerfärjan samtidigt som det livskraftiga färjelägets trafikeringssäkerhet förbättras.

Mer information: NTM-centralen i Egentliga Finland, vägingenjör Tapani Jaakkola, tfn 0295 022 791, [email protected]