Frågor och svar om växtlighet på skyddszoner 2021 

 

Kolla här svaren på de vanligaste frågorna om skyddzonsskifte!

 

Vad får man göra på ett täckdikat eller dikat skyddszonsskifte?

Till dikningen av ett område som är skyddszon hör att gräva eller rensa diken innanför skiftet eller på dess kanter. Områden som blivit skadade kan förnyas genom att man sår om växtligheten, vilket inbegriper

-    bearbetning av marken enligt behov
-    sådd

Vad får eller ska man göra åt skyddszonsväxtlighet där det växer ogräs?

Lägg märke till att tvärvillkorens krav på skötsel av odlad jordbruksmark också gäller skyddszoner. Ogräsens spridning måste förhindras till exempel genom att man slår växtligheten innan växterna bildar frön. Därför är tidpunkten för slåtter och bärgning viktig. Svåra ogräs såsom flyghavre eller molke, gråbo, åkertistel och andra liknande svåra ogräs som sprids med vinden får bekämpas på skyddszonen, antingen kemiskt enligt begränsningarna för användning av växtskyddsmedlet eller mekaniskt.

År 2021 är växtligheten på en skyddszon redan minst 7 växtperioder gammal och där växer ofta också annat än bara den växt som en gång såddes. Om ovan nämnda svårbekämpade ogräs växer på skyddszonsarealen, kan man så om växtligheten. I åtgärderna i samband med omsådd kan anses ingå att

-    avsluta den befintliga växtligheten med växtskyddsmedel 
-    bearbeta marken enligt behov 
-    så

En motivering för varför växtligheten har förnyats och de vidtagna åtgärderna ska föras in i skiftesbokföringen.

Vad kan man göra åt ett skyddszonsskifte där bara litet av växtligheten finns kvar?

På ett skyddszonsskifte växer det nödvändigtvis knappt något alls, eftersom växtligheten har forslats bort redan i flera års tid och marken därför innehåller bara litet näringsämnen. I detta fall finns det knappast några förutsättningar för att det ska växa något på marken.

En dålig vallväxtlighet är ingen grund för att anlägga ny växtlighet, och den föranleder inga stödpåföljder.
En skyddszonsareal med dålig växtlighet måste ändå skötas enligt villkoren, dvs. växtligheten ska bärgas varje år. 

I vilket fall som helst måste också ett skyddszonsskifte vara godtagbart som stödberättigande jordbruksmark. Om det har börjat växa sly på skiftet, till exempel för att det inte har blivit omskött, är skiftet inte längre jordbruksmark.