- Aktuellt
- Kungörelser och anmälningar
- Allmän anmälan om flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Planering av statens trafikleder - kungörelser
- De kungörelser, offentliga delgivningar och beslut inom ansvarsområdet för miljö och naturresurser som är riksomfattande eller omfattar flera regioner
- Jobba hos oss
- RSS-feed
- Evenemang och utbildningar
- Anbudsförfrågningar och projektutlysningar
- Pressmeddelanden
- Tiedotteet 2021
- Pressmeddelanden 2020
- Pressmeddelanden 2019
- Pressmeddelanden 2018
- Pressmeddelanden 2017
- Pressmeddelanden 2016
- Pressmeddelanden 2015
- Pressmeddelanden 2014
- Pressmeddelanden 2013
- Pressmeddelanden arkiv
- Beställ meddelanden
- Aktuellt
- Nyheter 2024
- Nyheter 2023
- Nyheter 2022
- Nyheter 2021
- Nyheter 2020
- Nyheter 2019
- Nyheter 2018
- Nyheter 2017
- Nyheter 2016
- Nyheter 2015
- Nyheter 2014
- Nyheter 2013
- Nyhetsbrev
- Kommunikation
Syreproblem hotar grunda sjöar i de österbottniska landskapen (landskapen i Österbotten)
På grund av den varma sommaren och det regnfattiga slutet av året ligger vattenytan i många sjöar lägre än genomsnittet för årstiden i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten. Exempelvis Ähtärinjärvis yta ligger nu i början av mars 10 cm och Kuortaneenjärvis yta 20 cm lägre än genomsnittet för årstiden. I reglerade sjöar är situationen något bättre och till exempel vattenytorna i de konstgjorda sjöarna längs Kyro älv och Perho å ligger på genomsnittlig nivå tack vare mindre avtappning. När vattenytan är lägre än normalt och sjöarna fryser till relativt tidigt ökar risken för att det ska uppstå syreproblem framförallt i grunda sjöar.
I grunda sjöar betyder även en förhållandevis liten sänkning av vattenytan att vattenvolymen minskar mycket. Sjöarnas syrereserver minskar under vinterns lopp, eftersom istäcket isolerar sjön från atmosfären och syreproducerande assimilation knappast alls förekommer. Däremot fortsätter syreförbrukningen. Övergödning gör att situationen blir värre, eftersom den ökar mängden syreförbrukande organisk substans som samlas på bottnen.
De synligaste tecknen på att syret tar slut är fiskdöd. I vinter har fiskdöd påträffats åtminstone i Hirvijärvi i Jalasjärvi, där döda braxnar och gösar har påträffats. I Paalijärvi i Alajärvi har å andra sidan observerats illaluktande lukt som tyder på att syret har tagit slut. Av fiskarterna fordrar laxfisk såsom sik, öring och siklöja mest syre. De tåligaste arterna är fisk av mörtsläktet.
Utöver i sjöarna kan syreproblem förekomma i grunda slutna havsvikar och flador. Syrebrist kan även förekomma i långsamt strömmande, avloppsvattenbelastade diken och åar. Arter i rinnande vatten är särskilt känsliga för att syret minskar, eftersom de har anpassat sig till syrerika förhållanden.
NTM-centralen i Södra Österbotten följer upp syresituationen i vattendragen. Det varma vädret i februari har smält snön och smältvattnet har fört med sig syrerikare vatten ut i vattendragen. Eventuella öppna platser förbättrar också situationen för fiskarna. Om vädret blir kallare och den istäckta tiden fortsätter länge, ökar risken för syreproblem och fiskdöd avsevärt.
Mer information
- Specialforskare Anssi Teppo, tfn, 0295 027 948
- Publiceringsdatum
- 2019-03-05