Landskapen Nyland och Östra Nyland går samman och de planprocesser som pågår i bägge landskapsförbunden slås samman till ett enda landskapsplanearbete i början av 2011. Som utgångspunkt har förbunden gjort en regional strukturmodellutredning, där man har dryftat alternativa tillväxtmodeller och bedömt deras konsekvenser. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) har yttrat sig om utredningen. Beslut om grundstrukturen i området och principerna för den fattas utgående från yttrandena om modellen. Målet är att hitta den lösning som bäst stödjer metropolområdets utveckling.
Nylands ELY-central anser att bedömningen av strukturmodellerna är en bra utgångspunkt för diskussionen om den framtida planeringen av området. Granskningen av modellerna är dock alltför snäv för att man utgående från enbart dem ska kunna fatta beslut om det bästa möjliga alternativet.
Nylands ELY-centrals mål skulle uppnås bäst med fingermodell A, där tillväxten riktas mot nuvarande och nya stationstrakter inom de nuvarande bansträckningarnas influensområde. Först när de nuvarande områdena har utnyttjats öppnas en ny järnvägskorridor som tillväxten baseras på. I landskapsplanen måste det dock säkerställas att samtliga finger, dvs. banor förverkligas, men detta måste tidsmässigt ske så att områdena förverkligas i form av förnuftiga helheter.
Enligt Nylands ELY-central finns det bäst förutsättningar att förverkliga modell B1. Där baserar sig tillväxten på de nuvarande banorna och den nya östbanan och i detta område eftersträvas en utbyggnad som är tillräckligt effektiv för att det ska gå att ordna kollektivtrafik.
I modellerna bygger spårtrafiken på antagandet att Pisara-banan har byggts i Helsingfors, dvs. det underjordiska banavsnitt för lokaltrafik som planerats i Helsingfors centrum. Enligt ELY-centralen borde man som ett alternativ utreda en situation där Pisara inte finns, eftersom det ännu inte fattats något beslut om att bygga banan.
Dessutom borde det i detta skede ha funnits med en uppfattning om den helhet som det ekologiska nätverket och grönområdena i Nyland bildar. Denna helhet bör definieras och tas med som en utgångspunkt för regionstrukturen i landskapsplanen.
Det är viktigt att bedömningen omfattar en uppskattning av modellernas inverkan på vägnätet. Även om den nya markanvändningen i de granskade modellerna i hög grad stödjer sig på en utveckling av spårtrafiken så ökar befolkningsökningen även biltrafiken och behovet av väginvesteringar. Dessutom kunde modellerna har innefattat en syn på landsbygdens och skärgårdens andel i helheten.
Samtidigt med landskapsplanen bereds trafiksystemet i Helsingforsregionen. Planerna uppgörs i samarbete men mycket av arbetet är överlappande. I framtiden borde målet vara att planerna för trafiksystemet och landskapsplanerna bereds samtidigt och inom ramen för samma process. Dessutom borde det redan nu göras en sammanställning av planerna för trafiksystemet i hela Nyland och utredas hur det trafiksystem som presenteras i dem stödjer regionstrukturen i landskapsplanen och tvärtom.
Mera information: Nylands ELY-central
Tarja Laine, p. 040 517 3466, tarja.laine(at)ely-keskus.fi
Mirja Hyvärinta p. 0400 876 749, mirja.hyvarinta(at)ely-keskus.fi